Svensk industri väntas växa under både 2026 och 2027, men återhämtningen är långt ifrån jämn. I en ny konjunkturrapport räknar Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer med att Riksbanken höjer styrräntan till 2,5 procent vid slutet av 2027. Samtidigt växer teknikindustrin betydligt snabbare än flera branscher som är beroende av bostadsbyggandet.

Prognosen presenteras i konjunkturrapporten Tillväxt i motvind, som publicerades den 10 november. Den visar en svensk ekonomi på väg mot högre tillväxt, men också betydande skillnader mellan industrins olika delar.

Medan försvarsindustrin, elektronikföretag och tillverkare av elektrisk utrustning gynnas av stora investeringar fortsätter svag efterfrågan att pressa exempelvis sågverk och andra delar av träindustrin.

Ett viktigt frågetecken är räntan. Om industriekonomernas prognos blir verklighet kan återhämtningen bli ännu svårare för företag som är beroende av nya bostäder och lånefinansierade investeringar.

Styrräntan väntas stiga till 2,5 procent 2027

Industriekonomerna räknar med att Riksbankens styrränta ligger på 2,50 procent vid slutet av 2027. Det skulle innebära ytterligare en uppgång från dagens nivå på 2,00 procent.

Riksbanken beslutade den 4 november att höja styrräntan från 1,75 till 2,00 procent. Den nya nivån gäller från den 11 november.

Det är viktigt att skilja mellan de två beskeden. Riksbankens höjning till 2 procent är beslutad, medan nivån på 2,5 procent 2027 är industriekonomernas prognos.

Riksbanken har signalerat att ytterligare höjningar kan bli aktuella om ekonomin och inflationen utvecklas som väntat. Däremot har banken inte fattat något beslut om att räntan ska nå 2,5 procent.

I Riksbankens senaste mötesprotokoll framgår resonemangen bakom penningpolitiken och osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen.

För industrin har räntan stor betydelse. Högre finansieringskostnader kan göra det dyrare att investera i nya maskiner och produktionsanläggningar. Samtidigt påverkas företagens kunder, inte minst inom bygg- och fastighetssektorn.

Det innebär att en räntehöjning kan få effekter i flera led, även om industriföretagens egna lån inte förändras omedelbart.

Teknikindustrin växer snabbare än övrig industri

Trots riskerna räknar industriekonomerna med förhållandevis stark svensk tillväxt.

Sveriges BNP väntas öka med 3,0 procent under 2026 och 2,5 procent under 2027. För industrins samlade förädlingsvärde är prognosen ännu starkare.

Men tillväxten är ojämnt fördelad.

Industrins tillväxtprognos

Verksamhet	2026	2027
Industrin totalt	+4,9 %	+3,4 %
Teknikindustrin	+5,6 %	+4,7 %
Basindustrin	+4,8 %	+2,8 %

Prognoser för förändringen i förädlingsvärde jämfört med föregående år. Källa: Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, november 2026.

Teknikindustrins utveckling drivs bland annat av investeringar i försvar, elektrifiering, elektronik och infrastruktur.

Enligt rapporten kom över 70 procent av teknikindustrins tillväxt mellan första halvåret 2025 och motsvarande period 2026 från tre delbranscher: metallvaror, datorer och elektronik samt elapparatur.

Det visar hur koncentrerad tillväxten är. Även om teknikindustrin som helhet utvecklas starkt behöver det inte betyda att varje företag eller delbransch upplever samma förbättring.

Basindustrin väntas också växa, men från ett svagare utgångsläge. Under 2025 minskade dess förädlingsvärde med 6,9 procent enligt rapportens nationalräkenskapsbaserade mått.

En ökning under 2026 innebär därför inte automatiskt att hela det tidigare produktionsbortfallet har tagits igen.

Svagt bostadsbyggande pressar träindustrin

En av de tydligaste skillnaderna inom industrin gäller verksamheter som är beroende av bostadsbyggandet.

Sågverk, husfabriker och tillverkare av olika byggmaterial påverkas direkt när färre bostadsprojekt startas.

När byggföretag avvaktar med nya projekt minskar behovet av bland annat virke och andra byggprodukter. Den svagare efterfrågan sprider sig därmed bakåt genom leverantörskedjan.

Konjunkturrapporten visar att omkring 70 procent av de undersökta sågverksföretagen uppger svag efterfrågan som ett hinder för produktionen.

Samtidigt pressas skogsindustrin av höga råvarukostnader och internationell konkurrens. Rapporten beskriver bland annat hur kapacitetsutbyggnad i Kina bidrar till ett tuffare konkurrensläge.

För vissa företag blir situationen därför dubbel: kunderna beställer mindre samtidigt som kostnaderna är svåra att sänka.

Trä- och Möbelföretagens vd Erik Haara har också varnat för att stigande räntor kan förlänga den svaga perioden för träindustrin.

Det är en riskbedömning. Hur stor effekten faktiskt blir beror bland annat på efterfrågan, byggkostnaderna och den fortsatta ekonomiska utvecklingen.

Bostadsbyggandet väntas öka – men från låga nivåer

En jämförelse med bostadsmarknaden visar varför industrins återhämtning kan bli utdragen.

Enligt Boverkets byggprognos från september 2026 väntas 5 500 småhus påbörjas under 2026. Året därpå räknar myndigheten med 6 300.

Det motsvarar en ökning med omkring 15 procent, men fortfarande handlar det om ett begränsat antal nya småhus.

För bostadsbyggandet totalt, inklusive ombyggnader, är prognosen 32 300 påbörjade bostäder 2026 och 34 800 under 2027.

Boverket räknar alltså med en förbättring, men inte något kraftigt uppsving.

Prognosen publicerades dessutom innan Riksbanken höjde styrräntan i november. Den är därmed inte en uppdaterad bedömning av konsekvenserna efter det senaste räntebeslutet.

Här finns en central risk för träindustrin.

Om räntorna stiger ytterligare kan finansieringen av nya bostäder bli dyrare. Det kan göra att vissa byggprojekt skjuts upp eller att planerade investeringar omprövas.

Samtidigt påverkas efterfrågan på nya bostäder av hushållens ekonomi och deras möjligheter att få lån.

Även om byggandet väntas öka något kan återhämtningen därför bli långsam för de industriföretag som levererar till bostadssektorn.

Den ojämna utvecklingen märks också inom byggbranschen i stort. Vi har tidigare beskrivit hur byggbranschens återhämtning skiljer sig mellan bostäder och andra projekt, där bland annat anläggnings- och infrastrukturinvesteringar har bättre förutsättningar.

Högre ränta slår olika hårt mot industrin

Skillnaderna mellan industrigrenarna handlar inte enbart om hur hög styrräntan blir.

De handlar också om vad som driver efterfrågan på företagens produkter.

Ett teknikföretag som levererar utrustning till försvarsindustrin eller större infrastruktursatsningar kan gynnas av fleråriga investeringar även när räntorna stiger.

För ett sågverk som är beroende av försäljning till bostadsbyggandet ser situationen annorlunda ut. Där kan högre lånekostnader hos både byggföretag och bostadsköpare bidra till färre beställningar.

Det betyder inte att teknikindustrin är opåverkad av räntorna. Även där kan högre finansieringskostnader hålla tillbaka investeringar.

Men beroendet av den svenska bostadsmarknaden är betydligt mindre i flera av de branscher som nu driver industrins tillväxt.

Den viktiga slutsatsen är därför att en starkare svensk ekonomi inte automatiskt innebär en bred industriell återhämtning.

Industrin kan växa kraftigt samtidigt som företag inom trävaror och bostadsrelaterad tillverkning fortsätter att ha svag efterfrågan.

Nästa räntebesked blir viktigt

Industriekonomernas prognos sträcker sig till slutet av 2027. Mycket kan förändras innan dess.

Inflationen väntas enligt rapporten stiga från 1,3 procent under 2026 till 2,3 procent under 2027, mätt med KPIF. Även det är prognoser, inte fastställda utfall.

För Riksbanken blir inflationsutvecklingen och styrkan i den svenska konjunkturen avgörande för kommande beslut.

Nästa räntebesked väntas den 16 december 2026, då Riksbanken också presenterar uppdaterade prognoser.

Fram till dess är det viktigt att hålla isär den redan genomförda räntehöjningen i november och de ytterligare höjningar som industrins ekonomer räknar med.

För svensk industri blir den stora frågan inte bara hur snabbt ekonomin växer under 2027, utan också vilka företag som faktiskt får del av återhämtningen.