Riksbanken höjer styrräntan till 2 procent, men frågan om nästa steg är fortfarande öppen. Det nya protokollet visar att direktionsledamöterna är eniga om behovet av en högre ränta, samtidigt som de resonerar olika om hur snabbt den bör höjas. Vice riksbankschef Per Jansson utesluter inte en ny höjning redan i december.

Protokollet från det penningpolitiska mötet den 3 november publicerades tisdagen den 10 november. Där framgår hur Riksbankens fem direktionsledamöter resonerade inför beslutet att höja styrräntan från 1,75 till 2,00 procent.

Beslutet offentliggjordes den 4 november och den nya räntan börjar gälla den 11 november. Alla fem ledamöterna ställde sig bakom höjningen.

Däremot skiljer sig deras betoningar när det gäller fortsättningen. Flera räknar med ytterligare höjningar under det kommande året, men protokollet visar också att tidpunkten för nästa steg är en viktig avvägning.

Per Jansson utesluter inte en höjning i december

Per Jansson ger en av protokollets tydligaste signaler om möjligheten till en snabb fortsättning.

Han framhåller att den samlade räntehöjningen över tid är viktigare än exakt när varje steg tas. Därför behöver novemberbeslutet inte innebära att Riksbanken avvaktar under resten av året.

Jansson utesluter uttryckligen inte en ny höjning redan vid mötet i december.

Det ska däremot inte tolkas som att ytterligare en höjning är beslutad. Hans resonemang bygger på hur inflationen och den svenska ekonomin förväntas utvecklas, och ny information kan förändra bedömningen.

Vice riksbankschef Anna Seim argumenterar också för fördelarna med att agera tidigt. Hennes resonemang är att en gradvis normalisering som påbörjas i tid kan minska risken för att betydligt större räntehöjningar behövs längre fram.

Så resonerar Riksbankens fem ledamöter

Protokollet visar en gemensam inriktning, men olika betoningar kring tempot och riskerna.

Riksbankschef Erik Thedéen håller i huvudsak fast vid den räntebana som presenterades i september. Den pekar mot en högre styrränta framöver, men är en prognos och inte en tidsplan med fastställda beslut.

Aino Bunge lyfter samtidigt risken med att strama åt för snabbt. Om räntan stiger mer än ekonomin klarar av kan återhämtningen bromsas.

Skillnaderna handlar därmed inte i första hand om huruvida räntan kan behöva höjas igen, utan om hur Riksbanken ska väga framtida inflationsrisker mot risken att försvaga ekonomin.

Varför höjs räntan när inflationen är under målet?

En viktig fråga är varför Riksbanken höjer styrräntan trots att den officiella inflationen ligger under målet på 2 procent.

I september var inflationen mätt med KPIF 1,5 procent. Men Riksbanken pekar på att tillfälliga finanspolitiska åtgärder håller nere den uppmätta inflationen.

Utan de direkta effekterna av dessa åtgärder var inflationen betydligt högre, omkring 3 procent. När även energipriserna räknas bort blir bilden däremot en annan.

Det illustrerar varför direktionen tittar på flera inflationsmått och inte enbart den officiella årstakten.

Riksbanken ser dessutom risker för stigande inflation framöver. I protokollet lyfts bland annat:

• Högre energi- och transportkostnader till följd av kriget i Mellanöstern.
• En svagare svensk krona som kan göra importerade varor dyrare.
• Ökade produktionskostnader som företagen kan föra vidare till konsumenterna.
• En starkare svensk ekonomi där efterfrågan kan ge företagen större möjlighet att höja priserna.

Dyrare elektronik kopplad till investeringar i artificiell intelligens nämns också som en möjlig kostnadsdrivande faktor.

Det betyder inte att alla dessa risker kommer att förverkligas. Riksbankens bedömning handlar om vad som kan hända med inflationen under framför allt 2027.

Penningpolitiken verkar dessutom med fördröjning. En räntehöjning som genomförs nu kan påverka hushållens konsumtion, företagens investeringar och inflationen långt senare.

Nya inflationssiffror kom efter Riksbankens möte

En viktig omständighet är att SCB publicerade nya preliminära inflationssiffror den 5 november, två dagar efter Riksbankens möte.

Enligt SCB:s preliminära statistik för oktober sjönk KPIF-inflationen från 1,5 procent i september till 1,1 procent i oktober.

Det är en lägre inflationstakt än den som redovisades för september.

Eftersom siffrorna publicerades efter direktionsmötet ingick de inte i diskussionerna som återges i protokollet. De kan däremot få betydelse när Riksbanken gör nästa bedömning.

En enda månads inflationsutfall behöver inte förändra den långsiktiga prognosen. Riksbanken måste bland annat avgöra hur mycket som beror på tillfälliga priseffekter och hur det underliggande inflationstrycket utvecklas.

Mer fullständig statistik för oktober publiceras den 12 november.

Vad betyder höjningen för bolåneräntorna?

För bolåntagare innebär en högre styrränta normalt ett ökat tryck uppåt på de rörliga bolåneräntorna.

Bankerna bestämmer dock själva sina räntor. En höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter innebär därför inte automatiskt att varje bank höjer sina bolåneräntor med exakt lika mycket.

För hushåll med tremånadersränta kan förändringen märkas vid nästa ränteändringsdag. Den som har bundit räntan påverkas inte av en ny räntenivå under den pågående bindningstiden.

Så här kan räntekostnaden förändras om banken höjer bolåneräntan:

Beloppen är avrundade och avser ökade räntekostnader före skattereduktion. Den sista raden visar ett räkneexempel med en större sammanlagd räntehöjning, inte ett beslutat eller garanterat framtida utfall.

Enligt SCB hade 78 procent av den utestående bolåneskulden hos monetära finansinstitut rörlig ränta i september 2026. Det innebär att förändringar i de korta bolåneräntorna kan få betydelse för många hushåll.

För bundna bolån är sambandet mindre direkt. De påverkas bland annat av marknadsräntorna och bankernas finansieringskostnader. Därför kan bundna bolåneräntor utvecklas annorlunda än Riksbankens styrränta.

När kommer nästa räntebesked?

Riksbankens nästa penningpolitiska möte hålls den 15 december. Räntebeskedet offentliggörs den 16 december tillsammans med en ny penningpolitisk rapport.

Då presenteras också uppdaterade prognoser för bland annat inflationen, konjunkturen och styrräntans utveckling.

Det är först då direktionen fattar beslut om räntan ska höjas ytterligare, lämnas oförändrad eller ändras i en annan riktning.

Det nya protokollet visar att flera ledamöter anser att fler höjningar sannolikt behövs. Men det visar också att beslutstakten inte är fastställd.

För den som vill förstå bakgrunden till den redan beslutade höjningen finns också Hurbra:s genomgång av Riksbankens räntebesked den 4 november.

Den avgörande frågan inför december blir om nya inflationssiffror och konjunkturindikatorer stärker eller försvagar argumenten för att höja räntan igen.

Ledamöternas fullständiga resonemang finns i Riksbankens penningpolitiska protokoll från den 3 november.