Bensinpriset höjs med 10 öre till 15,99 kronor per liter den 9 november 2026, trots att oljepriset har fallit kraftigt. Dieselpriset ligger kvar på 21,84 kronor. Men sett över den senaste veckan är bilden en annan: både bensin och diesel har blivit betydligt billigare, och dieselpriset har sjunkit mest.

De nya priserna gäller drivmedelskedjornas företagslistpriser inklusive moms. Det faktiska priset vid pumpen kan skilja sig mellan olika bensinstationer och beroende på eventuella rabatter.

Måndagens bensinhöjning kommer efter en vecka med ovanligt stora prisrörelser. Samtidigt fortsätter råoljan att falla på världsmarknaden, vilket väcker frågan varför svenska bilister inte alltid får se motsvarande sänkningar vid pumpen.

Bensinpriset den 9 november – så mycket kostar bensin och diesel

De aktuella listpriserna hos Circle K och OKQ8 visar följande nivåer:

Drivmedel	Pris den 9 november
Bensin 95	15,99 kr/liter
Diesel	21,84 kr/liter

Bensinen har därmed blivit 10 öre dyrare jämfört med föregående prisnivå, medan dieseln är oförändrad.

Priserna går att kontrollera via Circle K:s publicerade företagslistpriser. Det är viktigt att skilja dessa från de lokala pumppriser som privatpersoner möter när de tankar.

Skillnaden mellan bensin och diesel är fortfarande stor. Med dagens listpriser kostar dieseln 5,85 kronor mer per liter än bensin 95. För en tankning på 50 liter motsvarar det en prisskillnad på 292,50 kronor.

Så har bensin- och dieselpriset förändrats senaste veckan

Måndagens höjning kan ge intrycket att bensinen har blivit dyrare trots oljeprisraset. Men jämfört med måndagen den 2 november är både bensin och diesel betydligt billigare.

Datum	Bensin 95 / diesel
2 november	17,24 / 23,19 kr
3 november	16,29 / 22,44 kr
5 november	15,89 / 21,84 kr
9 november	15,99 / 21,84 kr

Priser i kronor per liter, baserade på publicerade företagslistpriser inklusive moms.

Under perioden 2–9 november har:

• Bensinpriset sjunkit med 1,25 kronor per liter, motsvarande cirka 7,3 procent.
• Dieselpriset sjunkit med 1,35 kronor per liter, motsvarande cirka 5,8 procent.

Dieseln har alltså fallit mer räknat i kronor per liter, medan bensinen har sjunkit mer procentuellt.

För den som tankar 50 liter bensin innebär veckans prisförändring en besparing på 62,50 kronor jämfört med den 2 november. Motsvarande besparing för diesel är 67,50 kronor.

Måndagens höjning gör samtidigt en full tank bensin fem kronor dyrare jämfört med priset som gällde före helgen.

Det är därför missvisande att enbart titta på den senaste prisjusteringen. Under hela veckan har utvecklingen gått tydligt nedåt.

Oljepriset har rasat – Brent under 94 dollar

Nedgången för svenska drivmedelspriser sammanfaller med ett kraftigt fall för råoljan.

Brentoljan tappade omkring 16 procent under föregående vecka. Det var den största veckonedgången sedan pandemins början 2020.

Även måndagen den 9 november fortsatte priset nedåt. Under eftermiddagen och tidiga kvällen handlades Brent omkring 93,75 dollar per fat, en nedgång på cirka 4,7 procent under dagen.

En viktig förklaring är förväntningar om minskade spänningar mellan USA och Iran. Om risken för störningar i oljetransporterna genom Hormuzsundet minskar kan det pressa ned oljepriset.

Samtidigt påverkas marknaden av förväntningar om utbud och efterfrågan på olja.

Nedgången är en fortsättning på den utveckling som syntes redan i början av november. Vi har tidigare beskrivit oljeprisets rörelser och marknadens osäkerhet.

Men råoljans prisutveckling säger inte exakt vad bensinen ska kosta vid svenska pumpar samma dag.

Varför höjs bensinpriset när oljepriset faller?

Det finns flera skäl till att råoljepriset och det svenska bensinpriset inte alltid rör sig åt samma håll.

Bensin och diesel har egna världsmarknadspriser

Råolja måste raffineras innan den kan användas som bensin eller diesel. De färdiga produkterna handlas på internationella marknader där priserna påverkas av andra faktorer än enbart råoljekostnaden.

Tillgången på raffinaderikapacitet, lagernivåer och efterfrågan på olika drivmedel kan påverka produktpriserna.

Därför kan färdig bensin tillfälligt bli dyrare även om råoljan sjunker i pris.

Diesel och bensin kan också utvecklas olika eftersom efterfrågan och tillgången skiljer sig mellan produkterna.

Dollarkursen påverkar svenska priser

Olja och raffinerade drivmedel handlas huvudsakligen i dollar.

Om den svenska kronan försvagas mot dollarn kan drivmedel bli dyrare att köpa in, även när oljepriset uttryckt i dollar faller.

En starkare krona kan i stället förstärka effekten av ett internationellt prisfall.

Det innebär att två dagar med ungefär samma oljepris kan ge olika kostnader för svenska drivmedelsbolag beroende på växelkursen.

Prisändringar slår inte igenom omedelbart

De svenska drivmedelspriserna anpassas inte automatiskt varje gång råoljan stiger eller faller.

Bolagens inköpskostnader, prissättning och konkurrensförhållanden påverkar hur snabbt förändringar når konsumenterna.

En sänkning på världsmarknaden behöver därför inte ge en lika stor sänkning vid pumpen samma dag.

Det går heller inte att slå fast exakt varför bensinen höjdes med just 10 öre den 9 november utan detaljerade uppgifter om bolagens aktuella inköpskostnader och prisbeslut.

Betyder höjningen att bensinbolagen tar ut högre marginaler?

En höjning samtidigt som råoljan faller kan väcka misstankar om att drivmedelsbolagen håller uppe sina priser.

Men en enskild prisjustering räcker inte för att avgöra hur bolagens marginaler utvecklas.

Konkurrensverket har tidigare granskat hur svenska drivmedelsbolag anpassar sina priser till förändringar i råvarukostnaderna.

I en undersökning från 2024 fann myndigheten inte empiriskt stöd i det granskade materialet för att bolagen generellt höjde priserna snabbare än de sänkte dem när råvarupriserna förändrades.

Det betyder inte att varje prisbeslut är optimalt för konsumenterna eller att konkurrensen saknar problem. Däremot visar det varför slutsatser om prissättningen behöver bygga på längre tidsperioder än en enskild måndag.

Veckans faktiska priser visar dessutom att drivmedelsbolagen redan genomfört betydande sänkningar efter nedgången på oljemarknaden.

Därför kan priset vid pumpen vara ett annat

De nationella prisuppgifter som ofta används i nyhetsrapporteringen behöver inte motsvara det pris som en privatbilist betalar.

Drivmedelskedjorna har olika prisnivåer mellan stationer, och lokala konkurrensförhållanden kan påverka prissättningen.

Konkurrensverket har också tidigare granskat hur stora drivmedelsbolag offentliggör sina priser. Efter myndighetens arbete förändrade bland andra Circle K, OKQ8 och Preem sin publicering av prisinformation.

Därför är det särskilt viktigt att skilja mellan nationella företagslistpriser och lokala försäljningspriser.

För den som ska tanka är stationens aktuella pumppris det relevanta, inte enbart det listpris som anges i en nationell sammanställning.

Ny skattehöjning väntar den 1 december

Utöver rörelserna på oljemarknaden väntar en förändring av drivmedelsbeskattningen.

Den tillfälliga sänkningen av koldioxidskatten upphör efter november. Från den 1 december innebär förändringen en skattehöjning med 2,40 kronor per liter för bensin och diesel, vilket motsvarar 3 kronor inklusive moms.

Det betyder däremot inte att pumppriserna automatiskt kommer att stiga med exakt tre kronor.

Om världsmarknadspriserna samtidigt fortsätter nedåt kan det motverka en del av skattehöjningen. Om oljepriset eller dollarn stiger kan effekten bli den motsatta.

Vi har tidigare gått igenom hur bränsleskatten förändras och vad det innebär för bensin och diesel.

För bilisterna blir därför både oljeprisets fortsatta utveckling och skatteförändringen viktiga under de kommande veckorna. Måndagens höjning på 10 öre förändrar inte det faktum att både bensin och diesel fortfarande kostar betydligt mindre än för en vecka sedan.