Allt fler återkrav från Försäkringskassan hamnar hos Kronofogden. Andelen har ökat från 2 till 17 procent efter en lagändring 2022. För personer med tidigare skulder är utvecklingen ännu tydligare. Nästan hälften av deras återkrav går nu vidare till indrivning, enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.

Rapporten, som publicerades torsdagen den 22 oktober, visar att staten får tillbaka mer pengar snabbare än tidigare. Samtidigt väcker utvecklingen frågor om vad som händer med människor som redan har svårt att klara sin ekonomi.

Återkraven till Kronofogden har ökat kraftigt

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat effekterna av de nya regler som infördes den 1 september 2022.

Tidigare behövde Försäkringskassan gå genom domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få hjälp med indrivningen av obetalda återkrav. Efter lagändringen kan myndigheten lämna skulderna direkt till Kronofogden.

Det har fått stora konsekvenser.

ISF:s resultat	Före och efter förändringen
Återkrav som lämnas till Kronofogden	2 till 17 procent
Återkrav för personer med tidigare skulder	7 till 49 procent
Återkrav över 40 000 kronor	5 till 34 procent
Andel av återkravsbeloppen som betalats inom två år	72 till 84 procent

Siffrorna gäller utvecklingen inom två år efter att återkraven uppstått. De beskriver alltså inte en ökning enbart under 2026.

Enligt ISF motsvarar den snabbare återbetalningen omkring 230 miljoner kronor mer inom två år, räknat på Försäkringskassans återkrav under 2025.

Det är en beräknad effekt av förändringen, inte ett belopp som myndigheten redan har fått in utöver tidigare nivåer.

Varför hamnar fler skulder hos Kronofogden?

Lagändringen har gjort indrivningen snabbare, men det är inte hela förklaringen.

Försäkringskassan har också börjat tillämpa reglerna för avbetalningsplaner betydligt striktare. Tidigare kunde personer med stora återkrav få flera år på sig att betala tillbaka pengarna.

Nu gäller normalt att skulden ska betalas inom tolv månader.

För någon med ett mindre återkrav behöver det inte vara ett stort problem. För den som är sjukskriven, arbetslös eller redan har skulder kan situationen bli betydligt svårare.

Om månadsbeloppet blir för högt och betalningarna uteblir riskerar hela skulden att lämnas till Kronofogden.

Den som redan har en avbetalningsplan och får ytterligare ett återkrav kan dessutom behöva få skulderna sammanförda i en ny plan. Det kan innebära att månadsbetalningen stiger kraftigt.

Tidigare skuldsatta drabbas särskilt hårt

Den mest anmärkningsvärda förändringen gäller personer som redan hade ekonomiska problem.

Före omläggningen lämnades omkring 7 procent av återkraven i den gruppen till Kronofogden inom två år. Efter förändringen har andelen stigit till 49 procent.

Det innebär att nästan vartannat återkrav för personer med tidigare skulder nu går vidare till Kronofogden.

Enligt ISF har drygt en fjärdedel av personerna som får återkrav redan ett obetalt återkrav eller skulder hos Kronofogden.

Tidigare kunde ett nytt återkrav ligga kvar hos Försäkringskassan medan Kronofogden försökte driva in andra skulder. Nu kan även det nya kravet snabbare bli föremål för indrivning.

För den enskilde kan det innebära löneutmätning eller att en skatteåterbäring används för att betala skulden.

Men Kronofogden kan inte driva in pengar som inte finns. ISF:s granskning visar att indrivningen inte ger betalning i drygt en tredjedel av fallen som når myndigheten.

Så mycket dyrare blir en kort avbetalningsplan

Ett återkrav kan handla om flera tiotusentals kronor. Ungefär vart tionde återkrav överstiger 40 000 kronor, enligt ISF.

För den som får ett återkrav på 48 000 kronor blir skillnaden mellan ett och tre års avbetalning stor.

Återbetalningstid	Belopp per månad
12 månader	4 000 kronor
24 månader	2 000 kronor
36 månader	1 333 kronor

Exemplet är förenklat och räknar inte med ränta eller avgifter.

En avbetalning på 4 000 kronor i månaden kan vara omöjlig att hantera för ett hushåll som redan lever med små ekonomiska marginaler.

Försäkringskassan kan i undantagsfall godkänna en avbetalningsplan på upp till 24 månader. Treårsalternativet i tabellen illustrerar skillnaden mot tidigare längre betalningstider och är inte ett normalt alternativ enligt dagens regler.

Staten får tillbaka mer pengar – men till vilket pris?

Den effektivare indrivningen har ett tydligt ekonomiskt resultat.

Andelen av återkravsbeloppen som har betalats tillbaka inom två år har ökat från 72 till 84 procent.

Det betyder att Försäkringskassan snabbare får tillbaka pengar som betalats ut felaktigt.

Samtidigt är det inte säkert att staten får tillbaka mer pengar totalt sett. En snabbare indrivning innebär inte automatiskt att skulder som annars skulle ha betalats senare nu blir betalda.

Det är också viktigt att skilja mellan återkrav och bidragsfusk.

Ett återkrav kan uppstå när någon fått för mycket ersättning på grund av ändrade inkomster, komplicerade regler, felaktiga uppgifter eller misstag hos myndigheten.

Det behöver alltså inte handla om någon som medvetet försökt få pengar som personen inte hade rätt till.

ISF pekar på behovet av att kombinera effektiv indrivning med åtgärder som förebygger felaktiga utbetalningar och återkrav.

Hela granskningen finns i myndighetens rapport Effektivare indrivning av återkrav.

Risken för överskuldsättning är särskilt viktig eftersom ett återkrav ofta kommer när ekonomin redan är pressad. Det är också ett problem som berörs i Hurbra:s artikel om fattigdom och skuldsättning i Sverige.

Fått ett återkrav från Försäkringskassan? Så gör du

Den som får ett återkrav bör agera så snart som möjligt. Det finns flera möjligheter att påverka situationen innan skulden skickas vidare.

1. Kontrollera varför du fått återkravet

Läs beslutet noggrant och kontrollera vilka utbetalningar och perioder det gäller.

Om uppgifterna är felaktiga kan du begära omprövning. Begäran ska normalt komma in till Försäkringskassan inom två månader från att du fått del av beslutet.

Att begära omprövning innebär däremot inte automatiskt att du får vänta med betalningen.

2. Ansök om en avbetalningsplan

Om du inte kan betala hela beloppet bör du kontakta Försäkringskassan och ansöka om en avbetalningsplan.

Normalt behöver du betala eller ansöka om avbetalning inom 30 dagar efter beslutet.

Förklara din ekonomiska situation och vilka andra skulder du har. Om en tolvmånadersplan inte är möjlig kan du fråga om förutsättningarna för en längre betalningstid.

3. Undersök om återkravet kan sättas ned

Försäkringskassan ska pröva om det finns skäl att helt eller delvis efterge ett återkrav.

Det innebär inte att en skuld automatiskt skrivs av för att ekonomin är ansträngd, men det kan finnas omständigheter som gör att hela beloppet inte behöver betalas tillbaka.

4. Ta hjälp innan skulden växer

Kommunernas budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och kan hjälpa till att skapa en överblick över skulder, inkomster och nödvändiga utgifter.

Om återkravet redan har lämnats till Kronofogden behöver du också kontrollera ärendets status där.

Att en skuld hamnar hos Kronofogden innebär inte automatiskt att en betalningsanmärkning uppstår i samma ögonblick, men en obetald skuld kan få allvarliga följder.

Fler förändringar av återkraven diskuteras

Samtidigt som de nya siffrorna visar effekterna av reglerna från 2022 pågår diskussioner om ytterligare förändringar.

Hurbra har tidigare rapporterat om förslag om hårdare återkravsregler hos Försäkringskassan.

Det är viktigt att hålla isär de föreslagna reglerna och de förändringar som redan har genomförts.

För den som har fått ett återkrav gäller dagens betalningsfrister. Därför är det viktigt att kontakta Försäkringskassan innan ärendet hinner lämnas vidare till Kronofogden.