Allt färre amerikaner ansöker om arbetslöshetsersättning. Samtidigt går nyanställningarna trögt och den amerikanska arbetskraften har krympt med nästan en miljon människor på ett år. Den motsägelsefulla utvecklingen gör det svårare för Federal Reserve att bedöma hur räntan ska förändras.

Antalet nya ansökningar om arbetslöshetsersättning i USA sjönk till 194 000 under veckan som avslutades den 17 oktober. Det var 6 000 färre än föregående vecka och under marknadens förväntningar på 200 000.

Siffran är anmärkningsvärt låg. Under sex veckor i följd har antalet nya ansökningar legat på högst 200 000. Fyraveckorsgenomsnittet har samtidigt sjunkit till 197 750.

Men bakom den till synes starka arbetsmarknadsstatistiken finns en betydligt mer komplicerad utveckling.

Företagen behåller personal – men anställer få

Den amerikanska arbetsmarknaden befinner sig i ett läge som ekonomer beskriver som low-hire, low-fire. Företagen rekryterar försiktigt, men undviker samtidigt att säga upp befintliga medarbetare.

Det syns tydligt när veckans arbetslöshetssiffror jämförs med den senaste jobbrapporten.

I september skapades endast 29 000 nya jobb netto i USA. Arbetslösheten låg på 4,2 procent, medan tidigare jobbsiffror reviderades ned.

Det handlar alltså inte om en arbetsmarknad där företagen tävlar om att nyanställa. Snarare tycks många arbetsgivare vara nöjda med sin nuvarande personalstyrka.

En förklaring är att amerikanska företag fortfarande har tillräckligt god efterfrågan och lönsamhet för att behålla sina anställda. Samtidigt gör osäkerheten kring handelstullar, energipriser och den ekonomiska utvecklingen att nya rekryteringar skjuts upp.

Resultatet blir en arbetsmarknad som ser stabil ut för den som redan har ett jobb, men betydligt svårare för den som försöker ta sig in.

USA:s arbetskraft har krympt med nästan en miljon

En viktig del av förklaringen finns i arbetskraftens storlek.

Enligt den senaste statistiken från Bureau of Labor Statistics uppgick USA:s arbetskraft till 170,3 miljoner människor i september. Det är nästan en miljon färre än samma månad 2025.

Andelen amerikaner som deltar i arbetskraften har under samma period sjunkit från 62,5 till 61,8 procent.

Pensioneringar och lägre invandring är två faktorer som kan bidra till ett mindre arbetskraftsutbud. Samtidigt kan en arbetsgivare som vet att det är svårt att hitta ersättare bli mer försiktig med uppsägningar.

När färre människor finns tillgängliga för arbete behöver ekonomin dessutom inte skapa lika många nya jobb för att hålla arbetslösheten relativt stabil.

Det är dock viktigt att skilja på utvecklingen över olika tidsperioder. Arbetskraften ökade faktiskt mellan augusti och september 2026. Minskningen på nästan en miljon gäller jämförelsen med september föregående år.

En krympande arbetskraft är inte heller odelat positiv. På längre sikt kan den begränsa företagens möjligheter att växa och bidra till att lönekostnaderna hålls uppe.

Fler fortsätter att få arbetslöshetsersättning

Samtidigt som de nya ansökningarna minskade kom en annan signal från arbetsmarknaden.

Antalet fortsatta ansökningar om arbetslöshetsersättning steg med 25 000 till 1,728 miljoner under veckan som avslutades den 10 oktober.

De två måtten beskriver olika delar av arbetsmarknaden:

Mått	Vad det visar
Nya ansökningar: 194 000	Hur många som söker arbetslöshetsersättning för första gången
Fortsatta ansökningar: 1,728 miljoner	Hur många som fortsätter att begära ersättning efter den första veckan

Att de fortsatta ansökningarna ökar kan tyda på att vissa arbetslösa behöver längre tid för att hitta ett nytt arbete.

Det passar in i bilden av en arbetsmarknad där få förlorar sina jobb, men där det inte heller finns något stort sug efter nya medarbetare.

Samtidigt ligger de fortsatta ansökningarna fortfarande under motsvarande nivå förra året, då de uppgick till 1,947 miljoner. En enda veckas uppgång räcker därför inte för att slå fast att arbetsmarknaden snabbt försämras.

Statistiken omfattar dessutom bara personer som har rätt till arbetslöshetsersättning. Den visar inte samtliga arbetslösa i USA.

Federal Reserve får ett allt svårare räntebeslut

Utvecklingen skapar ett dilemma för USA:s centralbank Federal Reserve.

En av centralbankens viktigaste uppgifter är att hålla inflationen under kontroll utan att i onödan skada sysselsättningen.

I september höjde Fed styrräntan till intervallet 3,75–4,00 procent. Nästa räntebesked kommer efter mötet den 27–28 oktober.

Problemet är att arbetsmarknaden och inflationen skickar olika signaler.

Den svaga jobbtillväxten talar för att ekonomin inte är överhettad. De få uppsägningarna visar däremot att någon omfattande arbetsmarknadskris ännu inte syns i statistiken.

Samtidigt steg de amerikanska konsumentpriserna med 3,7 procent i årstakt i september, klart över Feds långsiktiga inflationsmål på 2 procent.

Om centralbanken sänker räntan för att hjälpa arbetsmarknaden riskerar inflationen att få ytterligare fart. Om räntan hålls hög eller höjs ytterligare kan den redan svaga rekryteringen dämpas mer.

Dagens siffror stärker bilden av en motståndskraftig arbetsmarknad när det gäller uppsägningar, men ger inget tydligt svar på vad Fed bör göra härnäst.

Så kan dollarn och börsen påverkas

För finansmarknaderna blir frågan hur arbetsmarknadsstatistiken förändrar förväntningarna på amerikanska räntor.

Om investerare bedömer att den låga nivån på arbetslöshetsansökningarna ger Fed möjlighet att hålla räntan högre under längre tid kan dollarn få stöd.

Högre amerikanska räntor kan samtidigt pressa värderingen av aktier, särskilt i tillväxtbolag där stora delar av de förväntade vinsterna ligger långt fram i tiden.

Men effekten är inte entydig.

Få uppsägningar är också ett positivt tecken för amerikanska företags vinster och hushållens konsumtion. En arbetsmarknad som undviker en kraftig försämring kan därmed minska oron för recession.

Dollarn och Wall Street påverkas dessutom av företagsrapporter, energipriser och internationella konflikter. En veckas arbetslöshetsstatistik avgör inte marknadsutvecklingen på egen hand.

Vad betyder det för svenska globalfondsparare?

För svenskar med pengar i globalfonder får utvecklingen en extra dimension genom dollarkursen.

Många globalfonder har en stor andel amerikanska aktier. Det innebär att fondens värde i svenska kronor påverkas både av aktiekurserna och av hur dollarn utvecklas mot kronan.

Om amerikanska aktier står stilla medan dollarn stärks med fem procent mot kronan stiger värdet på dessa aktieinnehav med ungefär fem procent räknat i kronor.

Om dollarn i stället försvagas blir effekten den motsatta. Det exakta utfallet för en globalfond beror på dess innehav och eventuell valutasäkring.

Det gör att ett amerikanskt räntebesked kan få stor betydelse för svenska sparare även när de underliggande aktiekurserna rör sig relativt lite.

Samtidigt är veckans arbetslöshetsansökningar bara en av många faktorer som styr marknaden. Siffrorna ger i sig ingen anledning att ändra ett långsiktigt fondsparande.

Nästa jobbrapport blir avgörande

Den 29 oktober publiceras nästa veckostatistik över arbetslöshetsansökningarna. Därefter väntar nya uppgifter om lediga jobb och rekryteringar den 3 november, följt av den stora amerikanska jobbrapporten den 6 november.

Dessa rapporter kan ge en tydligare bild av om arbetsmarknaden håller på att återhämta sig eller om den svaga nyanställningen börjar få större konsekvenser.

De senaste siffrorna visar framför allt att den amerikanska ekonomin befinner sig i ett ovanligt läge. Företagen behåller sina anställda, men är försiktiga med att ge fler människor arbete.

För den som redan är anställd kan det betyda trygghet. För den som söker jobb kan samma arbetsmarknad vara betydligt tuffare.

De fullständiga veckosiffrorna finns hos USA:s arbetsmarknadsdepartement, medan Bureau of Labor Statistics publicerar den bredare statistiken över sysselsättning och arbetslöshet.