Den som fått för mycket pengar från socialförsäkringen kan i framtiden bli skyldig att betala tillbaka även om personen inte visste, och inte rimligen borde ha förstått, att utbetalningen var felaktig. Det föreslås i en statlig utredning som regeringen nu har skickat på remiss. Det handlar ännu inte om beslutad lag.
Återkrav kan bli möjligt även vid myndighetsfel
Förslaget innebär att huvudregeln inom socialförsäkringen ska vara att felaktigt utbetalda pengar ska betalas tillbaka.
Det skulle gälla även när mottagaren själv inte orsakat felet och inte förstått att utbetalningen var för hög.
Det är en viktig förändring jämfört med dagens huvudregel.
Om en person i dag själv har orsakat en felaktig utbetalning genom exempelvis felaktiga uppgifter eller genom att inte anmäla en förändring kan myndigheten kräva tillbaka pengarna.
Har felet däremot uppstått av någon annan anledning, exempelvis genom ett fel hos myndigheten, krävs normalt att mottagaren insåg eller skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig.
Utredningen vill ta bort den bedömningen från själva frågan om återbetalningsskyldighet.
| I dag | Förslaget |
|---|---|
| Vid exempelvis myndighetsfel kan mottagarens goda tro avgöra om återbetalningsskyldighet uppstår. | En felaktig utbetalning ska som huvudregel betalas tillbaka även om mottagaren varit i god tro. |
| Den som själv lämnat felaktiga uppgifter kan redan bli återbetalningsskyldig. | Strikt återbetalningsskyldighet blir den generella huvudregeln. |
| Eftergift kan beviljas i vissa fall. | God tro, betalningsförmåga och myndighetens ansvar får större betydelse i prövningen av eftergift. |
God tro kan fortfarande få betydelse
Förslaget betyder inte att det blir betydelselöst om mottagaren saknat möjlighet att förstå att något blivit fel.
Skillnaden är var den bedömningen görs.
I stället för att god tro kan hindra att återbetalningsskyldighet över huvud taget uppstår ska den kunna vägas in när myndigheten prövar om hela eller delar av återkravet ska efterges.
Vid den prövningen föreslås myndigheten särskilt ta hänsyn till mottagarens betalningsförmåga, om myndigheten själv på ett väsentligt sätt har bidragit till den felaktiga utbetalningen och om mottagaren skäligen borde ha förstått att något var fel.
Det innebär exempelvis att en person som lämnat korrekta uppgifter men fått för mycket pengar på grund av ett myndighetsfel fortfarande kan få sitt återkrav helt eller delvis eftergivet.
Men utgångspunkten blir enligt förslaget att återbetalningsskyldigheten först uppstår.
Vilka ersättningar omfattas?
Förslaget gäller brett inom socialförsäkringen och berör förmåner som regleras i socialförsäkringsbalken och hanteras av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.
Det kan bland annat handla om:
- sjukpenning
- föräldrapenning
- tillfällig föräldrapenning, VAB
- barnbidrag och flerbarnstillägg
- bostadsbidrag
- underhållsstöd
- bostadstillägg
- sjukersättning och aktivitetsersättning
- pensioner och andra pensionsrelaterade förmåner
- äldreförsörjningsstöd
- assistansersättning.
Alla ersättningar som Försäkringskassan betalar ut omfattas däremot inte automatiskt.
Exempelvis ligger aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning utanför socialförsäkringsbalken och har egna regler. Även arbetslöshetsersättning regleras separat.
Bostadsbidrag har redan strikta regler
Principen om strikt återbetalningsskyldighet är inte helt ny.
För bland annat bostadsbidrag och underhållsstöd finns redan i dag regler där mottagaren kan bli återbetalningsskyldig utan samma prövning av om personen förstått att utbetalningen var felaktig.
Förändringen består därför framför allt i att en liknande princip skulle bli huvudregel betydligt bredare inom socialförsäkringen.
Det är alltså inte fråga om att samtliga ersättningar går från ett system utan återkrav till ett helt nytt system.
Eftergift kan bli möjlig vid särskilda omständigheter
Utredningen föreslår samtidigt förändringar i reglerna om eftergift.
Om mottagaren själv har orsakat den felaktiga utbetalningen genom oriktiga uppgifter eller genom att inte lämna information som personen varit skyldig att lämna ska möjligheterna till eftergift vara mer begränsade.
Det ska ändå finnas möjlighet till eftergift om personen inte skäligen borde ha förstått att uppgiften var felaktig eller att en förändring behövde anmälas.
Eftergift ska också kunna prövas om det finns synnerliga skäl.
För den enskilde innebär det att frågan om ansvar och möjligheten att slippa hela eller delar av skulden får en annan ordning än i dag.
Små återkrav kan lämnas utan utredning
Utredningen föreslår också att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uttryckligen ska få avstå från att utreda återkrav som gäller obetydliga belopp.
Myndigheterna använder redan i dag administrativa beloppsgränser för vissa mindre återkrav. Förslaget skulle ge tydligare lagstöd för att inte behöva utreda varje liten felutbetalning.
Det betyder däremot inte att det införs ett bestämt fribelopp som mottagaren alltid får behålla.
En mindre felutbetalning kan också tas upp senare om den exempelvis visar sig vara en del av flera återkommande felaktiga utbetalningar.
Återkrav är inte samma sak som sanktionsavgift
De föreslagna reglerna om återkrav ska inte blandas ihop med den sanktionsavgift som infördes den 1 juli 2026.
Återkrav innebär att staten kräver tillbaka pengar som betalats ut felaktigt.
En sanktionsavgift är däremot en ytterligare ekonomisk sanktion när mottagaren själv har orsakat den felaktiga utbetalningen genom exempelvis oriktiga uppgifter eller genom att inte anmäla ändrade förhållanden.
Sanktionsavgiften är 25 procent av det felaktigt utbetalda belopp som ska betalas tillbaka och har en lägsta nivå.
Vi har gått igenom reglerna mer utförligt i vår guide om Försäkringskassans sanktionsavgift 2026.
Det nya återkravsförslaget går alltså längre på ett annat sätt. En person skulle kunna behöva betala tillbaka en felaktig utbetalning även när myndigheten gjort felet och det saknas grund för någon sanktionsavgift.
När kan de nya reglerna börja gälla?
Det finns ännu inget beslut om att reglerna ska införas.
Socialdepartementet skickade utredningen på remiss den 7 oktober 2026. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får nu lämna synpunkter innan regeringen bestämmer om och hur förslaget ska gå vidare.
Sista dagen för remissvar är den 22 januari 2027. Den som vill läsa regeringens underlag hittar det på Socialdepartementets remissida om det nya systemet för återkrav.
Utredningen föreslår att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2028.
Det datumet är inte beslutat. Förslaget måste först behandlas vidare av regeringen och eventuella lagändringar måste därefter beslutas av riksdagen.
Äldre regler föreslås fortsätta gälla för förmåner som avser tid före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.
Det här gäller just nu
Den som får ett återkrav från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten i dag omfattas fortfarande av nuvarande regler.
Utredningens förslag ändrar alltså ingenting omedelbart för den som redan har fått för mycket pengar utbetalda eller som får ett återkravsbeslut under de regler som gäller nu.
Det nya förslaget innebär framför allt att staten i framtiden skulle kunna få betydligt större möjlighet att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar även från personer som själva inte orsakat felet.
Samtidigt flyttas en större del av bedömningen av mottagarens situation till frågan om återkravet ska efterges helt eller delvis.