Omkring 180 000 barn i Sverige lever i hushåll där en förälder har skulder hos Kronofogden eller genomgår skuldsanering. En ny fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner visar hur ekonomiska problem kan växa till skulder som följer människor i årtionden. Samtidigt finns hjälp att få, även innan skulderna hamnar hos Kronofogden.
Sveriges Stadsmissioner publicerade Fattigdomsrapporten 2026 den 15 oktober. Rapporten visar att nära 500 000 personer hade skulder hos Kronofogden eller genomgick skuldsanering under 2025.
Det är en ökning med 13 procent sedan 2019. Under samma period har den sammanlagda skuldsumman vuxit betydligt snabbare, från 83 till 154 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 86 procent.
Rapporten uppmärksammar också hur barn påverkas. Enligt Kronofogdens statistik från april 2026 lever närmare 180 000 barn, motsvarande ungefär vart tolfte barn, i hushåll där minst en förälder har skulder hos myndigheten eller genomgår skuldsanering.
Barnstatistiken är alltså inte en ny mätning från oktober. Antalet berörda barn hade dessutom minskat jämfört med föregående år.
Varför blir människor skuldsatta?
En av rapportens slutsatser är att överskuldsättning ofta hänger samman med flera ekonomiska problem som förstärker varandra.
Arbetslöshet, sjukdom eller en separation kan snabbt förändra ett hushålls ekonomi. Inkomsten minskar medan utgifterna för bostad, mat och andra nödvändigheter finns kvar.
För familjer som redan har små marginaler kan krediter bli ett sätt att klara vardagen.
Problemen kan sedan växa när räntor och avgifter läggs till skulderna. Om hushållet inte har råd att betala tillbaka kan ärenden gå vidare till inkasso och Kronofogden.
Det betyder inte att alla skuldproblem uppstår på samma sätt. Även överkonsumtion och andra ekonomiska beslut kan bidra till skuldsättning.
Rapporten pekar samtidigt på att långvariga skulder inte alltid går att lösa genom att en person börjar betala av dem. Nästan 100 000 personer har haft skulder hos Kronofogden i minst 20 år.
Skillnaden mellan löneutmätning och skuldsanering
När skulderna når Kronofogden kan myndigheten besluta om löneutmätning. Det innebär att en del av inkomsten används till att betala skulderna.
Den skuldsatta får behålla pengar till nödvändiga levnadskostnader, men en löneutmätning innebär inte att skulderna automatiskt försvinner efter en bestämd tid.
Skuldsanering fungerar annorlunda.
| Löneutmätning | Skuldsanering |
|---|---|
| Pengar dras från inkomsten för att betala skulder. | Den skuldsatta får en särskild plan för att hantera sina skulder. |
| Kan pågå under lång tid. | Pågår normalt i fem år. |
| Återstående skulder finns kvar. | Skulder som ingår kan skrivas av när skuldsaneringen avslutas. |
För att få skuldsanering måste personen vara så skuldsatt att skulderna inte kan betalas inom överskådlig tid. Kronofogden gör också en bedömning av om skuldsanering är rimlig utifrån den enskildes situation.
Det finns alltså ingen automatisk rätt till skuldsanering bara för att skulderna är stora.
Mer information om villkoren finns i vår guide till skuldsanering 2026.
Så får skuldsatta familjer hjälp
Den som har svårt att betala sina räkningar behöver inte vänta på att skulderna hamnar hos Kronofogden.
Alla svenska kommuner är skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning. Hjälpen är kostnadsfri och rådgivarna omfattas av sekretess.
En kommunal rådgivare kan bland annat hjälpa till att:
- Sammanställa inkomster, utgifter och skulder.
- Göra en budget och prioritera betalningar.
- Kontakta långivare och andra fordringsägare.
- Undersöka möjligheter till avbetalningsplaner.
- Förbereda en ansökan om skuldsanering.
Det går att hitta rätt rådgivare genom Konsumentverkets information om kommunal budget- och skuldrådgivning.
En viktig första åtgärd när pengarna inte räcker är att prioritera nödvändiga utgifter som hyra, el och mat. Även hemförsäkring och nödvändiga läkemedel behöver finnas med i bedömningen.
Den som riskerar att missa en betalning bör kontakta företaget eller långivaren så tidigt som möjligt. I vissa fall går det att komma överens om en avbetalningsplan eller skjuta upp en betalning.
Familjer som inte klarar sina grundläggande levnadskostnader kan också ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunens socialtjänst. Rätten till bistånd prövas individuellt.
Långa väntetider för skuldsanering
Att hjälpen finns betyder inte alltid att den kommer snabbt.
Sveriges Stadsmissioner redovisar väntetider på mellan en och 24 veckor till kommunal budget- och skuldrådgivning. Skillnaderna mellan kommunerna kan alltså vara stora.
Även Kronofogdens handläggning tar tid.
Enligt myndighetens uppgifter från den 13 oktober 2026 är den genomsnittliga väntetiden omkring elva månader till ett första besked om skuldsanering och cirka 14 månader från ansökan till slutligt beslut.
Tiderna avser olika steg i samma process och ska inte läggas ihop.
Det går att ansöka om skuldsanering direkt hos Kronofogden, men kommunens rådgivare kan hjälpa till med förberedelserna.
Stadsmissionen kräver ändrade regler
Sveriges Stadsmissioner anser att dagens stöd inte räcker för att hjälpa alla som fastnat i långvariga skulder.
Organisationen vill bland annat se bättre tillgång till budget- och skuldrådgivning, enklare möjligheter till skuldsanering och förändrade regler för hur skuldinbetalningar fördelas mellan kapitalskuld, räntor och avgifter.
Stadsmissionen efterlyser också starkare skydd för konsumenter när långivare inte har följt reglerna för kreditprövning.
Det handlar om organisationens reformförslag, inte regler som redan gäller.
En statlig utredning, SOU 2026:43, innehåller också förslag om förändringar i skuldsaneringssystemet. Utredningen är ute på remiss, med sista svarsdag den 23 november 2026.
Någon ny lag har därmed inte införts genom förslagen.
För de omkring 180 000 barn som lever i berörda hushåll handlar skuldsättningen samtidigt om mer än obetalda räkningar. Ekonomiska begränsningar kan påverka familjens boende, fritid och möjligheter att delta i aktiviteter.
Vi har tidigare gått igenom hur barn påverkas av att växa upp i skuldsatta familjer.