Felaktiga utbetalningar av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kostade uppskattningsvis över en miljard kronor under 2025. Enligt Pensionsmyndigheten beror en stor del av felen på att pensionärer inte anmäler förändringar i sin ekonomi eller livssituation. Det kan handla om allt från ett växande sparkonto till en längre utlandsresa. För den som får bostadstillägg finns fyra områden som är särskilt viktiga att hålla reda på.

Pensionsmyndighetens nya rapport visar att sammanlagt 1,59 miljarder kronor betalades ut felaktigt inom pensionssystemet under 2025. Av detta stod bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för omkring 1,04 miljarder kronor.

Den största delen av dessa fel, uppskattningsvis 916 miljoner kronor, berodde på förändringar som inte hade anmälts.

Myndigheten betonar att det oftast inte handlar om medvetet fusk. Många känner helt enkelt inte till vilka förändringar som måste rapporteras.

För den enskilda pensionären kan ett sådant misstag ändå bli kostsamt. Pengar som betalats ut felaktigt kan behöva betalas tillbaka.

När måste du anmäla en förändring?

Huvudregeln är att förändringar som påverkar bostadstillägget ska anmälas så snart som möjligt, normalt senast inom 14 dagar efter att du fått kännedom om dem.

Det gäller särskilt förändringar som kan innebära att du får mindre pengar.

Även förändringar som kan höja bostadstillägget är viktiga att anmäla. Väntar du för länge kan du gå miste om ersättning eftersom en höjning normalt bara kan beviljas tre månader bakåt.

Här är fyra områden där det är särskilt viktigt att kontrollera uppgifterna.

1. Sparande, tillgångar och skulder

Har du pengar på sparkonton, aktier, fonder eller ett investeringssparkonto kan din förmögenhet påverka hur mycket bostadstillägg du har rätt till.

För en ensamstående räknas förmögenhet över 100 000 kronor med i beräkningen. För gifta och sambor gäller en gemensam gräns på 200 000 kronor.

Det betyder inte att du förlorar bostadstillägget automatiskt när sparandet passerar dessa belopp. Däremot kan ersättningen minska.

Om din förmögenhet ligger över gränsen ska du normalt anmäla en ökning på minst 5 000 kronor. För gifta och sambor är motsvarande belopp 10 000 kronor.

Även skulder kan påverka beräkningen eftersom vissa skulder får dras av från tillgångarna. Men alla lån behandlas inte likadant. Ett bolån med säkerhet i din permanentbostad får normalt inte dras av när förmögenheten beräknas.

Tillgångarna bedöms vanligtvis utifrån hur de såg ut den 31 december föregående år. Du behöver därför ha kontroll på årsbesked från banker och andra uppgifter om din ekonomi.

En större förändring kan exempelvis uppstå om du får ett arv, säljer en fastighet eller får pengar från en annan större affär.

Den som funderar på att sälja huset inför pensionen behöver också tänka på hur pengarna från försäljningen kan påverka bostadstillägget.

2. Ändrad inkomst eller pension från utlandet

Bostadstillägget beräknas bland annat utifrån dina inkomster. Därför behöver Pensionsmyndigheten få veta när inkomsterna förändras.

En ökning på minst 1 000 kronor per år jämfört med uppgifterna i det senaste beslutet ska normalt anmälas.

Det kan exempelvis handla om:

• Höjd eller nytillkommen tjänstepension.
• Utbetalningar från en privat pensionsförsäkring.
• Lön från arbete vid sidan av pensionen.
• Ny eller förändrad pension från ett annat land.

Utländsk pension är en särskilt viktig uppgift eftersom Pensionsmyndigheten inte alltid får samma automatiska information som om svenska pensionsutbetalningar.

Den som har arbetat i exempelvis Norge, Danmark eller något annat land behöver därför kontrollera att uppgifterna om den utländska pensionen är aktuella.

Alla inkomstförändringar behöver dock inte rapporteras manuellt. Pensionsmyndigheten får automatiskt vissa uppgifter från bland annat Skatteverket och svenska pensionsutbetalare.

Men det är inte säkert att en förändring mitt under året fångas upp automatiskt.

Även minskade inkomster bör anmälas. Om du får mindre pengar varje månad kan du ha rätt till ett högre bostadstillägg.

3. Längre utlandsvistelser och flytt

Att resa utomlands behöver inte innebära att bostadstillägget försvinner. Men hur länge du är borta och vart du reser spelar roll.

Vid en tillfällig vistelse inom EU, EES eller Schweiz kan du normalt behålla bostadstillägget under högst ett år.

Reser du till ett land utanför detta område är gränsen normalt sex månader.

En förutsättning är att du behåller och fortsätter betala för din bostad i Sverige.

Vid permanent flytt utomlands upphör normalt rätten till bostadstillägg.

Det finns också särskilda regler för äldreförsörjningsstöd. Du ska därför inte utgå från att samma tidsgränser gäller för båda ersättningarna.

Planerar du en längre vistelse utomlands är det klokt att kontakta Pensionsmyndigheten i förväg. Då kan du få besked om hur just din resa påverkar ersättningen.

4. Ändrad bostad eller familjesituation

Bostadstillägget är kopplat till både boendekostnaden och hushållets ekonomi.

Det innebär att flera vanliga förändringar i vardagen kan påverka hur mycket du får.

Du behöver bland annat kontrollera om en anmälan krävs när:

• Hyran eller andra boendekostnader förändras.
• Du flyttar till en annan bostad.
• Du får ändrade räntekostnader för bostadslån.
• Du blir sambo, gifter dig eller separerar.
• Någon flyttar in och betalar för att bo hos dig.

Att flytta ihop med någon kan få särskilt stor betydelse eftersom Pensionsmyndigheten då kan behöva räkna med båda personernas inkomster och tillgångar.

Samma sak gäller vid en separation, då bostadstillägget kan behöva beräknas utifrån en helt annan ekonomisk situation.

Checklista: Så undviker du ett återkrav

Du behöver inte göra en ny fullständig ansökan varje gång något förändras. Däremot är det viktigt att de uppgifter som ligger till grund för beslutet är korrekta.

Gör gärna följande kontroll:

1. Läs ditt senaste beslut. Kontrollera vilka inkomster, tillgångar och boendekostnader Pensionsmyndigheten har räknat med.
2. Gå igenom sparandet. Jämför uppgifterna med årsbesked från banker och andra finansiella institut.
3. Kontrollera pensionerna. Se över tjänstepension, privat pension och eventuell utländsk pension.
4. Se över boendet. Kontrollera hyra, lån och om hushållets sammansättning har förändrats.
5. Anmäl förändringar i tid. Spara gärna bekräftelsen och kontrollera det nya beslutet när det kommer.

Du kan göra anmälan via Pensionsmyndighetens tjänst för ändringar av bostadstillägg.

Det finns också möjlighet att använda en pappersblankett.

Vad händer om du redan fått för mycket pengar?

Om Pensionsmyndigheten upptäcker en felaktig utbetalning görs en utredning.

Du får möjlighet att lämna uppgifter och förklara vad som har hänt innan myndigheten fattar beslut om ett eventuellt återkrav.

Även om felet var oavsiktligt kan du bli skyldig att betala tillbaka pengar. Bedömningen görs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Om du anser att ett beslut är felaktigt kan du begära omprövning. Det ska normalt göras inom två månader.

Det kan också finnas möjlighet att få en avbetalningsplan om du inte kan betala tillbaka hela beloppet direkt.

Det viktigaste är att inte vänta med att kontakta myndigheten om du upptäcker att något blivit fel.

Du kan också gå miste om pengar

Det är lätt att tro att anmälningsskyldigheten enbart handlar om att undvika återkrav. Men ändrade förhållanden kan också innebära att du har rätt till mer pengar.

En lägre pension, högre godtagbara boendekostnader eller minskade tillgångar kan göra att bostadstillägget behöver räknas om.

Därför är det viktigt att inte bara anmäla förändringar som kan sänka ersättningen.

För pensionärer som ännu inte har bostadstillägg kan det också vara värt att undersöka möjligheterna. I vår guide om vilka bidrag du kan få 2026 finns en översikt över olika ekonomiska stöd.

Pensionsmyndighetens rapport visar hur stora konsekvenserna kan bli när uppgifter inte uppdateras. För den enskilda pensionären handlar det framför allt om att få rätt belopp från början och slippa obehagliga överraskningar längre fram.