Nästan hälften av dem som svarat på en enkät från Byggnads uppger att de oavsiktligt har exponerats för asbestdamm i arbetet. Bland dessa säger 78 procent att händelsen inte anmäldes till någon myndighet. Den nya rapporten pekar på brister i information och säkerhetsarbete, men resultaten bygger på självrapporterade erfarenheter och kan inte generaliseras till hela byggbranschen.

Byggnads presenterade rapporten Dödligt damm den 15 oktober 2026. Undersökningen bygger på svar från 3 143 medlemmar som deltog i en digital enkät under maj och juni.

Resultaten visar att många byggnadsarbetare upplever osäkerhet kring asbest på arbetsplatsen. Det gäller både risken att komma i kontakt med materialet och informationen som ges innan ett arbete påbörjas.

Nästan fyra av tio vet inte om de exponerats

Enligt Byggnads uppger 49 procent av de svarande att de oavsiktligt har exponerats för asbestdamm. Ytterligare 38 procent vet inte om de har blivit exponerade, medan 13 procent svarar nej.

Rapporten innehåller också uppgifter om brister i information och utbildning.

Fråga	Resultat
Uppger oavsiktlig asbestexponering	49 procent
Vet inte om de exponerats	38 procent
Uppger att exponeringen inte myndighetsanmälts	78 procent av dem som uppger exponering
Får sällan eller aldrig information om var asbest kan finnas	66 procent
Saknar asbestutbildning bland dem som riskerar exponering	45 procent

Att 38 procent inte vet om de har exponerats är särskilt betydelsefullt. Asbest kan förekomma i äldre byggmaterial utan att det går att avgöra genom en vanlig okulär kontroll.

En arbetstagare kan därför ha deltagit i rivning eller renovering utan att veta om materialet innehöll asbest.

Enkäten visar inte hur stor andel av alla byggnadsarbetare som exponerats

Det är viktigt att skilja mellan vad medlemmarna uppger och vad som har kunnat fastställas.

Undersökningen bygger på deltagarnas egna svar. Den redovisar inte uppmätta asbesthalter eller medicinskt bekräftade skador.

Rapporten anger heller inte hur många medlemmar som fick möjlighet att besvara enkäten. Därmed går det inte att beräkna svarsfrekvensen eller bedöma hur väl deltagarna representerar samtliga Byggnadsmedlemmar.

Resultatet att 49 procent uppger oavsiktlig exponering gäller alltså de 3 143 svarande. Det betyder inte att lika stor andel av alla som arbetar i byggbranschen har exponerats.

Vad måste kontrolleras innan renovering och rivning?

Asbest användes tidigare i en rad byggprodukter, bland annat rörisolering, golvmaterial, fix, fogmassor och eternitskivor.

Materialet förbjöds i Sverige 1982, men finns fortfarande kvar i många byggnader. Även byggnader från senare år kan innehålla material med asbest, exempelvis genom äldre återanvända byggprodukter.

Det är framför allt när asbesthaltigt material bearbetas eller skadas så att fibrer frigörs som allvarliga risker uppstår.

Arbetsmiljöverkets regler ställer därför krav på att riskerna undersöks innan arbete som kan innebära exponering påbörjas.

Det här behöver vara klarlagt innan arbetet startar:

• Inventering: Har någon undersökt om det finns asbest i de byggnadsdelar som ska påverkas?
• Provtagning: Har misstänkta material undersökts och vid behov analyserats av laboratorium?
• Riskbedömning: Finns en dokumenterad bedömning av vilka arbetsmoment som kan frigöra asbestfibrer?
• Information: Har berörda arbetstagare och arbetsgivare fått resultatet av undersökningen?
• Utbildning: Har de som ska utföra arbetet den utbildning som reglerna kräver?
• Tillstånd: Finns nödvändigt tillstånd från Arbetsmiljöverket om arbetet innebär yrkesmässig rivning eller sanering av asbest?

För tillståndspliktig rivning och sanering krävs dessutom en objektsanmälan till Arbetsmiljöverket, normalt senast två helgfria arbetsdagar före arbetets början.

Att byggnaden är gammal betyder inte automatiskt att ett visst material innehåller asbest. Men osäkerhet måste hanteras genom undersökning, inte genom antaganden.

Skärpta asbestregler gäller sedan december 2025

Den 19 december 2025 började skärpta svenska asbestregler gälla.

En av de största förändringarna var att gränsvärdet för asbest i arbetsmiljön sänktes från 0,1 till 0,01 fiber per kubikcentimeter luft.

Även utbildningskraven utvidgades. Fler grupper som kan komma i kontakt med asbest omfattas nu av krav på anpassad utbildning, inklusive praktiska moment och kunskapsprov.

Reglerna för medicinska kontroller skärptes också. Ett tidigare undantag kopplat till exponering under 50 timmar per år togs bort.

Att 45 procent av de svarande som riskerar exponering uppger att de saknar asbestutbildning är därför en uppgift som behöver uppmärksammas. Samtidigt visar enkäten inte i varje enskilt fall vilken utbildning som krävs eller om arbetsgivaren har brutit mot bestämmelserna.

De aktuella kraven och arbetsgivarens skyldigheter beskrivs närmare hos Arbetsmiljöverket.

Vad händer om någon misstänker att de utsatts för asbest?

En central fråga i Byggnads rapport är att många uppgivna exponeringar aldrig tycks ha blivit myndighetsanmälda.

Enligt undersökningen uppger 78 procent av dem som säger sig ha blivit exponerade att händelsen inte anmäldes till någon myndighet.

Men alla misstänkta exponeringar är inte automatiskt anmälningspliktiga till Arbetsmiljöverket. Det finns olika regler för intern rapportering, allvarliga tillbud och dokumentation av exponering.

Arbetet ska avbrytas vid misstanke

Om ett material som kan innehålla asbest upptäcks under rivning eller renovering ska arbetet avbrytas när det finns risk för exponering.

Materialet behöver undersökas och riskerna bedömas innan arbetet kan återupptas med lämpliga skyddsåtgärder.

Arbetstagare ska inte själva försöka undersöka misstänkt asbest genom att bryta, slipa eller på annat sätt bearbeta materialet.

Händelsen behöver dokumenteras

Den som misstänker att en exponering har inträffat bör omedelbart informera arbetsledningen och skyddsombudet.

För att händelsen ska kunna utredas behöver det framgå när och var den inträffade, vilket arbetsmoment som utfördes, vilket material som berördes och vilka personer som kan ha exponerats.

Det är också relevant att dokumentera vilken skyddsutrustning som användes och om materialets innehåll senare har undersökts.

Arbetsgivaren ansvarar för att utreda arbetsmiljörisker och bedöma vilka fortsatta åtgärder som krävs.

Om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa kan den vara ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål.

Medicinsk uppföljning kan behövas långt senare

Asbestrelaterade sjukdomar kan utvecklas under mycket lång tid. Det kan gå flera decennier mellan exponering och sjukdom.

Därför är dokumentationen viktig även när den berörda personen inte upplever några omedelbara symtom.

Arbetsgivaren ska bedöma behovet av medicinska kontroller enligt reglerna, vid behov med hjälp av företagshälsovården.

När bestämmelserna kräver registrering av arbetstagare som exponerats för asbest ska uppgifterna också bevaras långsiktigt. Sådana exponeringsregister ska normalt sparas i minst 40 år.

En enskild misstänkt händelse behöver alltså utredas utifrån omständigheterna. Den är inte i sig ett bevis på att en skadlig exponering har inträffat, men ska heller inte lämnas utan uppföljning.

Byggföretagen betonar förebyggande arbete

Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen har tidigare betonat vikten av att minska dammexponeringen genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

I ett uttalande den 14 september 2026 framhöll organisationens nationella arbetsmiljöstrateg Magnus Olsson betydelsen av samverkan mellan bland andra byggherrar, projektörer, arbetsgivare, platsledning, skyddsombud och arbetstagare.

Byggföretagen har också lyft behovet av bättre planering och förebyggande åtgärder för att minska damm i byggprojekt.

Uttalandet gjordes före publiceringen av Byggnads nya rapport och är inte ett direkt bemötande av enkätresultaten. Något nytt offentligt svar från organisationen på rapporten har inte kunnat verifieras.

Därför är bristerna viktiga även efter de nya reglerna

Byggnads undersökning kommer mindre än ett år efter att de skärpta asbestreglerna trädde i kraft.

Det gör uppgifterna om bristande information och utbildning särskilt relevanta. Reglernas syfte är att risker ska identifieras och förebyggas innan arbetstagare utsätts för farliga fibrer.

Enkäten kan inte fastställa hur vanligt det är med faktiska regelbrott eller hur många som har drabbats av skadlig exponering.

Den visar däremot att en stor andel av de svarande antingen upplever att de har exponerats eller saknar kunskap om huruvida det har hänt.

Det sätter fokus på två avgörande delar av arbetsmiljöarbetet: att identifiera riskmaterial innan rivning och renovering börjar och att se till att misstänkta exponeringar utreds och dokumenteras när något ändå går fel.