SHL:s omdiskuterade målbeslut har fått domarchefen Tomas Thorsbrink att samla samtliga sportchefer till ett extrainsatt möte. Nu medger han att Skellefteås uppmärksammade mål mot Timrå borde ha videogranskats. Trots kritiken blir det inga regeländringar under den pågående säsongen.

Det har bara gått några veckor av SHL-säsongen 2026/27, men redan har flera målsituationer skapat irritation hos spelare, tränare och supportrar. Framför allt handlar diskussionerna om vad en anfallande spelare får göra i målområdet och när en målvakt anses ha blivit störd.

Den 5 oktober höll SHL:s domarchef Tomas Thorsbrink ett extrainsatt möte med ligans samtliga sportchefer för att diskutera bedömningarna.

Mötet hade aviserats redan före helgens uppmärksammade match mellan Timrå och Skellefteå, men den situationen blev ytterligare ett exempel på problemen.

Enligt Thorsbrink har mängden svårbedömda situationer varit betydligt större än under motsvarande period förra säsongen. Redan i början av oktober uppskattade han att omkring 20 komplicerade målsituationer hade uppstått, jämfört med färre än tio vid samma tidpunkt föregående säsong.

Skellefteås mål borde ha videogranskats

En av de mest uppmärksammade situationerna inträffade när Skellefteå besegrade Timrå med 4–1 den 3 oktober.

Rickard Hugg gjorde 2–0 efter 15.47 av den första perioden. Framför Timrås målvakt Jacob Johansson befann sig flera spelare, och hemmalaget reagerade kraftigt på vad man ansåg vara en otillåten störning.

Timråtränaren Mikael Gath riktade särskilt kritik mot Skellefteås Mikkel Aagaard, som enligt tränarens uppfattning påverkade målvaktens benskydd med klubban.

Målet godkändes utan att domarna genomförde någon fördjupad videogranskning.

Thorsbrink medger nu att situationen borde ha granskats. I en intervju med Sundsvalls Tidning, som även uppmärksammats av Hockeysverige, beskriver han den uteblivna videobedömningen som någon form av systemfel.

Det betyder däremot inte att SHL i efterhand har slagit fast att målet skulle ha underkänts.

Thorsbrink betonar att det inte går att veta vilken slutsats domarna skulle ha kommit fram till efter att ha studerat situationen på video.

Skillnaden är viktig: SHL:s domarchef medger att själva granskningsförfarandet brast, men har inte fastslagit att det ursprungliga målbeslutet var felaktigt.

Hurbra har tidigare rapporterat om Timrås förlust mot Skellefteå och de hårda reaktionerna på målet.

Flera omstridda mål har väckt kritik

Skellefteås mål är långt ifrån den enda situationen som orsakat diskussioner under säsongsinledningen.

Situationerna visar varför debatten blivit så laddad.

I vissa matcher har mål dömts bort efter relativt små störningar av målvakten. I andra har mål godkänts trots tydlig trafik framför mål.

För spelarna blir frågan var gränsen egentligen går mellan att försöka skymma målvakten och att otillåtet hindra denne från att rädda pucken.

Efter sitt bortdömda mål mot Brynäs uttryckte Mathias Bromé frustration över hur svårt det blivit att göra mål i svensk hockey. SVT:s expert John Klingberg ansåg också att beslutet var felaktigt.

Kritiken handlar alltså både om mål som borde ha granskats eller underkänts och om mål som enligt kritikerna dömts bort alltför lättvindigt.

Vad säger SHL:s regler om spelare i målområdet?

Det finns en viktig missuppfattning i diskussionen: en anfallande spelare gör sig inte automatiskt skyldig till ett regelbrott bara genom att befinna sig inne i målområdet.

Bedömningen regleras framför allt av regel 69 i Svenska Ishockeyförbundets regelbok, som behandlar otillåten störning av målvakten.

Domarna måste bland annat ta hänsyn till om anfallaren:

• Hindrar målvaktens möjlighet att röra sig och göra en räddning.
• Orsakar fysisk kontakt som påverkar målvaktens möjlighet att försvara målet.
• Intar en otillåten position som skymmer målvaktens sikt.
• Har blivit inknuffad i målvakten av en försvarande spelare.

Det är alltså inte enbart fysisk kontakt som kan avgöra om ett mål ska godkännas.

En spelare som står stilla inne i målområdet kan i vissa situationer hindra målvaktens sikt på ett sätt som leder till underkänt mål.

Samtidigt kan ett mål godkännas trots att en anfallare står nära målvakten, om positionen och spelarens agerande inte anses utgöra en otillåten störning.

I SHL:s egna förklaringar av videobedömningarna finns flera konkreta exempel på hur reglerna tillämpats under säsongsinledningen.

Skillnaderna mellan situationerna kan vara små, men avgörande för domarnas bedömning.

Varför videogranskas inte alla tveksamma mål?

SHL:s situationsrum kontrollerar samtliga mål innan spelet återupptas. Det innebär däremot inte att domarna går till en videomonitor och genomför en fördjupad bedömning efter varje mål.

Den ordinarie kontrollen kan avslutas utan ytterligare åtgärd. Om en situation kräver närmare granskning kan domarna gå igenom videomaterialet tillsammans med situationsrummet.

För att ett ursprungligt målbeslut ska ändras krävs att videomaterialet ger tillräckligt tydligt stöd för en annan bedömning.

Det är just skillnaden mellan den automatiska kontrollen och en fördjupad videogranskning som blivit central efter Timrå–Skellefteå.

När Thorsbrink medger att Skellefteås mål borde ha videogranskats innebär det att han anser att situationen skulle ha prövats mer ingående, inte att videobilderna med säkerhet skulle ha lett till ett underkänt mål.

Inga regeländringar under säsongen

Trots det extrainsatta mötet kommer SHL inte att ändra reglerna för spelare i målområdet under säsongen 2026/27.

Thorsbrink uppger också att domarna inte har fått några nya särskilda instruktioner med anledning av diskussionerna.

I stället riktar han en tydlig uppmaning till spelarna.

– Håll er utanför målområdet, då kommer inte det här vara ett problem alls, säger han till SVT Sport.

Uppmaningen är ett praktiskt råd för att undvika tveksamma situationer, snarare än en beskrivning av att varje vistelse i målområdet skulle vara förbjuden.

Förändringar kan däremot diskuteras inför säsongen 2027/28.

En fråga som tidigare väckt debatt är om SHL borde införa coach’s challenge, där tränare under vissa förutsättningar kan begära att domarna granskar en situation.

Bland andra SVT-experterna John Klingberg och Johanna Lagus har förespråkat en sådan möjlighet. Henrik Lundqvist har samtidigt pekat på risken för fler avbrott som påverkar matchernas rytm.

SHL-klubbarna har tidigare motsatt sig att införa systemet, och det finns ännu inget bekräftat besked om att inställningen har förändrats.

SHL måste skapa tydligare bedömningar

Det extrainsatta mötet löser därmed inte den grundläggande frågan om var gränsen ska dras.

Så länge spelare får befinna sig nära målvakten kommer domarna att behöva bedöma situationer där kontakt, skymd sikt och rörelser i målområdet påverkar spelet på olika sätt.

Det som gör den aktuella kritiken särskilt besvärlig för SHL är att flera olika typer av situationer har blivit omdiskuterade på kort tid.

När ett mål underkänns för en störning som spelarna uppfattar som liten, samtidigt som ett annat godkänns trots kraftiga protester, riskerar förtroendet för bedömningarnas konsekvens att minska.

Thorsbrinks medgivande om Skellefteås mål visar dessutom att problemen inte enbart handlar om hur reglerna tolkas. Även beslutet att över huvud taget genomföra en fördjupad videogranskning kan vara avgörande.

För resten av säsongen ligger reglerna fast. SHL:s utmaning blir därför att skapa större tydlighet och konsekvens i tillämpningen av det regelverk som redan finns.