Kinas redan starka kontroll över marknaden för sällsynta jordartsmetaller kan bli ännu mer koncentrerad. Den statliga jätten China Rare Earth Group förhandlar om att ta en kontrollerande andel i Shenghe Resources – ett bolag med strategiska tillgångar från Tanzania och Grönland till USA. Någon affär är ännu inte klar, men ett övertagande skulle föra flera viktiga framtida råvarukällor närmare den kinesiska statens största aktör inom sektorn.

Enligt Reuters har förhandlingarna pågått sedan tidigare under 2026. China Rare Earth Group, Shenghe och Kinas handelsministerium har inte kommenterat uppgifterna.

Det finns fortfarande ingen offentlig köpeskilling, ingen bekräftad ägarandel och ingen tidsplan för när ett eventuellt avtal kan bli klart.

Det betyder att det än så länge handlar om förhandlingar – inte ett genomfört köp.

Shenghe är redan statligt kontrollerat

Affären ska samtidigt inte beskrivas som att den kinesiska staten för första gången tar över ett privat bolag.

Shenghes största ägare är ett statligt forskningsinstitut och bolagets egen rapportering anger Kinas finansministerium som yttersta kontrollägare. Shenghe har samtidigt haft betydande privat ägande och fungerat mer självständigt än de stora statsgrupper som dominerar den kinesiska sektorn.

Det som skulle förändras är därför framför allt hur direkt verksamheten knyts till China Rare Earth Group.

Statsjätten bildades 2021 genom en omfattande konsolidering av kinesiska producenter och har en central roll i landets system för produktion och separation av sällsynta jordartsmetaller. Gruppen har dessutom haft hela Kinas officiella produktionskvot för de särskilt strategiska tunga sällsynta jordartsmetallerna.

Ett Shenghe-förvärv skulle därför kunna föra bolagets internationella gruvor, investeringar och råvaruflöden närmare samma statliga struktur som redan kontrollerar en stor del av den kinesiska förädlingen.

Det här kan China Rare Earth Group få kontroll över

Shenghe har byggt upp en internationell portfölj som är ovanligt omfattande för ett kinesiskt bolag i sektorn.

Tillgång	Land	Varför den är viktig
Ngualla	Tanzania	Stor framtida fyndighet av sällsynta jordartsmetaller
MP Materials	USA	Shenghe äger cirka 3 procent av bolaget bakom Mountain Pass
Kuannersuit/Kvanefjeld	Grönland	Minoritetsägande i ett mycket stort men politiskt känsligt projekt
Mineralsandsprojekt	Tanzania och Madagaskar	Ger ytterligare internationell tillgång till strategiska mineral
Vital Metals	Kanada	Exponering mot ytterligare nordamerikanska projekt

Vid halvårsskiftet 2026 hade Shenghe utländska tillgångar värda omkring 6,76 miljarder yuan. Det motsvarade ungefär 28 procent av koncernens totala tillgångar.

Det är den internationella delen som gör ett möjligt övertagande särskilt viktigt för USA och Europa.

Ngualla i Tanzania kan vara den viktigaste tillgången

Den mest strategiska delen är sannolikt inte Shenghes lilla ägarandel i ett amerikanskt bolag, utan Ngualla-projektet i Tanzania.

Shenghe tog 2025 över australiska Peak Rare Earths och fick därmed kontroll över Ngualla. Fyndigheten innehåller enligt Shenghe omkring 4,62 miljoner ton sällsynta jordartsmetalloxider.

Det placerar Ngualla bland de större projekten som skulle kunna bidra med ny produktion utanför Kina.

Men just ägarfrågan visar varför geografisk diversifiering inte automatiskt betyder minskat kinesiskt beroende.

En gruva kan ligga i Afrika och ändå ingå i en kinesiskt kontrollerad försörjningskedja. Om China Rare Earth Group tar kontroll över Shenghe skulle Ngualla i praktiken knytas direktare till den statsgrupp som redan spelar en nyckelroll i Kinas produktion och förädling.

Det blir särskilt betydelsefullt när USA och EU försöker säkra råvaror i Afrika, Australien, Kanada och andra delar av världen för att minska sitt beroende av Kina.

Kinesiskt ägande kvar i amerikanska MP Materials

Den mest politiskt laddade tillgången finns samtidigt i USA.

Shenghe äger omkring tre procent av MP Materials, som driver Mountain Pass-gruvan i Kalifornien. Mountain Pass är USA:s viktigaste inhemska källa till sällsynta jordartsmetaller.

Det skapar en ovanlig situation.

USA:s försvarsdepartement gick 2025 in i MP Materials genom ett omfattande strategiskt avtal med investeringar, finansiering, prisgarantier och långsiktiga köp av magneter. På fullt konverterad basis gav upplägget Pentagon en ägarposition på omkring 15 procent.

Om China Rare Earth Group tar över Shenghe kan alltså USA:s försvarsdepartement och Kinas största statsgrupp inom sällsynta jordartsmetaller indirekt finnas bland ägarna i samma amerikanska bolag.

Det betyder däremot inte att Kina får kontroll över Mountain Pass.

Shenghes ägarandel är liten och den tidigare kommersiella kopplingen mellan bolagen har dessutom försvagats kraftigt. MP Materials slutade sälja material till Kina 2025 och Shenghes gamla offtake-avtal löpte ut i januari 2026.

Mountain Pass är därmed betydligt mindre beroende av Shenghe än tidigare.

Frågan om det återstående kinesiska ägandet kan ändå få större politisk betydelse om aktierna indirekt hamnar under China Rare Earth Group. Det finns i nuläget inget offentliggjort besked om Shenghe skulle behöva sälja innehavet i samband med en affär.

USA försöker bygga en egen kedja

Bakgrunden är att Washington försöker minska ett beroende som sträcker sig långt bortom själva gruvbrytningen.

Kina dominerar framför allt de senare stegen: separation, raffinering och tillverkning av de permanentmagneter som bland annat används i elbilar, elektronik, robotar, vindkraftverk och försvarssystem.

USA har därför gått från att enbart försöka få fram mer malm till att stödja hela kedjan från gruva till färdig magnet.

MP Materials är en central del av den strategin.

Samtidigt visar Shenghes tillgångar problemet USA ställs inför. Även när nya fyndigheter utvecklas utanför Kina kan kinesiska bolag hinna köpa ägarandelar, säkra leveransavtal eller kontrollera den efterföljande förädlingen.

Hurbra har tidigare beskrivit hur Kinas export av sällsynta jordartsmetaller blivit en allt viktigare del av relationen med USA.

Europa är ännu mer beroende av kinesiska magneter

För Europa är frågan minst lika känslig.

EU har i dag ingen betydande egen utvinning av sällsynta jordartsmetaller och omkring 98 procent av unionens behov av sällsynta jordartsmagneter täcks av import från Kina.

För vissa tunga sällsynta jordartsmetaller är beroendet ännu större.

Det innebär att en ny gruva i exempelvis Tanzania inte nödvändigtvis löser Europas problem. Avgörande är också vem som äger gruvan, vart koncentratet går och var separation, raffinering och magnetproduktion sker.

Det är en viktig skillnad mellan geografisk och verklig försörjningsmässig diversifiering.

Hurbra har tidigare gått igenom varför Europas beroende av kinesiska kritiska metaller sitter i betydligt fler led än själva gruvorna.

Ett China Rare Earth Group-övertagande av Shenghe skulle därför kunna stärka kinesisk kontroll även över resurser som geografiskt ligger långt från Kina.

Exportkontroller har visat hur känslig marknaden är

Sällsynta jordartsmetaller har samtidigt blivit ett allt viktigare handelspolitiskt verktyg.

Kinas exportrestriktioner för sju tunga sällsynta jordartsmetaller under 2025 gav snabbt effekter utanför landet. Tillverkare fick problem att få fram material och vissa internationella bilföretag tvingades dra ned produktionen eller stoppa delar av den tillfälligt.

De bredare kinesiska exportregler som presenterades senare sköts upp till november 2026.

Händelserna visade hur snabbt en störning i ett relativt litet råvaruflöde kan påverka betydligt större delar av industrin.

Internationella energiorganet IEA uppskattar att Kina står för mer än 70 procent av världens utvinning och omkring 90 procent av förädlingen av flera centrala sällsynta jordartsmetaller.

För dysprosium och terbium – två ämnen som används för att få permanentmagneter att klara höga temperaturer – är koncentrationen ännu större.

Priserna behöver inte stiga direkt

Ett möjligt Shenghe-förvärv betyder inte automatiskt att priserna på sällsynta jordartsmetaller går upp.

Själva affären förändrar inte hur många ton som bryts eller exporteras från en dag till en annan.

Ingen ny exportbegränsning har annonserats och ingen Shenghe-gruva har stoppats på grund av förhandlingarna.

På längre sikt är ägarkontrollen däremot viktig.

Om China Rare Earth Group får tillgång till Shenghes internationella råvarubas och samtidigt kan integrera materialet i sina befintliga separations- och produktionssystem får gruppen större möjligheter att styra var råvarorna behandlas och säljs.

Shenghe skulle dessutom kunna få bättre tillgång till kinesiska produktions- och separationskvoter.

Det kan i vissa lägen öka produktionen och pressa priserna, medan ökad geopolitisk osäkerhet eller framtida exportrestriktioner kan få motsatt effekt.

Det går därför inte att dra slutsatsen att ett övertagande automatiskt betyder dyrare sällsynta jordartsmetaller.

Den viktigare förändringen är att ännu större delar av den globala försörjningskedjan kan hamna inom samma kinesiska statliga struktur.

Grönland finns också i portföljen

Shenghes internationella expansion omfattar även Grönland.

Bolaget äger omkring sex procent av australiska Energy Transition Minerals, som kontrollerar Kuannersuit-projektet, tidigare ofta kallat Kvanefjeld.

Projektet innehåller stora mineralresurser men har under lång tid varit politiskt och regulatoriskt kontroversiellt. Dess betydelse för Shenghe är därför mindre omedelbar än Nguallas.

Innehavet illustrerar ändå hur geografiskt spridd Shenghes portfölj blivit.

USA, Kanada, Tanzania, Madagaskar och Grönland finns alla i ett nätverk av resurser och investeringar som skulle kunna följa med in under China Rare Earth Group.

Därför är förhandlingarna större än ett vanligt bolagsköp

Det finns fortfarande flera stora frågetecken.

Det är inte känt hur stor andel China Rare Earth Group vill köpa, hur mycket bolaget är berett att betala eller om utländska myndigheter kan kräva förändringar i vissa innehav.

Det är inte heller klarlagt om Shenghes minoritetsposter i exempelvis MP Materials eller Energy Transition Minerals skulle behållas.

Men den strategiska riktningen är tydlig.

Kina har under många år koncentrerat sin egen industri till ett fåtal stora grupper. Samtidigt försöker USA och Europa bygga alternativa försörjningskedjor.

Ett övertagande av Shenghe skulle föra en av de kinesiska aktörer som har störst internationell räckvidd direktare in i samma statliga struktur som redan har en central position i produktionen av de mest känsliga sällsynta jordartsmetallerna.

Det är därför affären handlar om betydligt mer än vem som äger ett kinesiskt börsbolag.

Den handlar om vem som kontrollerar nästa generations gruvor, var råvarorna förädlas – och hur mycket verkligt handlingsutrymme USA och Europa har när de försöker minska sitt beroende av Kina.