Kina har åter börjat släppa fram betydligt större mängder kritiska jordartsmetaller till USA. I juli exporterades 29 ton yttriumoxid till den amerikanska marknaden efter två månader utan några leveranser alls. Samtidigt låg exporten av sällsynta jordartsmagneter nära de högsta nivåerna sedan Peking införde sina exportkontroller. Frågan är om Kina börjar lätta på trycket inför nya handelssamtal med USA, eller om råvaruflödena fortfarande används som ett politiskt verktyg.

Exporten av yttrium nästan tillbaka på normal nivå

Kinas export av yttriumoxid till USA steg till 29 ton i juli. Det är den näst högsta månadsvolymen sedan de kinesiska exportkontrollerna infördes i april 2025.

Utvecklingen blir särskilt tydlig när de senaste månaderna jämförs.

Före exportkontrollerna låg leveranserna till USA på omkring 30 ton i månaden i genomsnitt. Juli ligger alltså nästan tillbaka på den tidigare normala månadsnivån.

Men utvecklingen har varit långt ifrån stabil. Mars bjöd på hela 60 ton, följt av en kraftig nedgång och därefter två månader helt utan leveranser.

Det gör det för tidigt att säga att Kina har normaliserat handeln.

En bättre beskrivning är att volymen nästan är normal igen, medan handelsrelationen fortfarande är allt annat än normal.

Kina har fortfarande kontroll över kranen

De kinesiska reglerna innebär inte ett permanent totalförbud mot export av yttrium och andra berörda material. I stället måste kinesiska företag få tillstånd innan vissa produkter får exporteras.

Det innebär att Peking kan påverka både vilka länder som får leveranser och hur snabbt exportlicenser behandlas.

Just därför är juliutvecklingen intressant.

USA fick betydligt mer yttrium samtidigt som Kina fortfarande använder en hårdare linje mot andra handelspartner. Det talar för att den ökade exporten till USA kan vara selektiv snarare än ett tecken på att exportkontrollerna håller på att monteras ned.

USA har dessutom gjort tillgången på sällsynta jordartsmetaller till en viktig fråga i handelssamtalen med Kina.

Kritiska mineraler har på kort tid blivit en central del av amerikansk handelspolitik. Samma problematik syns i USA:s tullpolitik, där landet i flera fall försökt undvika att slå mot råvaror som den egna industrin är beroende av. Det är också en viktig del av bakgrunden till de amerikanska tullarna mot Kanada och reglerna kring kritiska mineraler.

Därför är yttrium så viktigt

Yttrium är ingen råvara som de flesta konsumenter möter direkt, men den har stor betydelse i avancerad industri.

Yttriumoxid används bland annat i värmetåliga beläggningar som skyddar komponenter i flygmotorer och gasturbiner. Ämnet används också i avancerade legeringar och andra tekniska applikationer där material måste klara mycket höga temperaturer.

Det gör yttrium till ett typiskt exempel på hur en relativt liten råvarumarknad kan orsaka stora problem långt senare i en leveranskedja.

USA är dessutom mycket beroende av import. Landets nettoimportberoende för yttrium har bedömts till 100 procent.

När tillgången stryps kan därför effekten snabbt spridas vidare till flygindustri, försvarsbolag, energisektorn och annan avancerad tillverkning.

Även magnetexporten till USA ökar

Yttrium är bara en del av historien.

Kina exporterade samtidigt 647 ton sällsynta jordartsmagneter till USA i juli. Det var också nära de högsta nivåerna sedan de kinesiska restriktionerna började påverka handeln.

Magneterna används i en lång rad produkter, bland annat elmotorer, vindkraftverk, elektronik, robotik och avancerade försvarssystem.

Här är Kinas dominans ännu tydligare.

Enligt International Energy Agency står Kina för omkring 91 procent av raffineringen av de sällsynta jordartsmetaller som används till permanenta magneter och omkring 94 procent av produktionen av sintrade permanentmagneter.

Det innebär att även relativt begränsade kinesiska exportrestriktioner snabbt kan få effekter långt utanför Kina.

När kontrollerna stramades åt under 2025 fick vissa internationella tillverkare problem med komponentförsörjningen och i vissa fall störningar i produktionen.

Lättnad för flyg- och industribolag

För företag som är beroende av de här materialen är den ökade exporten till USA positiv på kort sikt.

Mer yttrium och fler magneter minskar risken för att enskilda komponenter blir flaskhalsar. Det kan också dämpa extrema prisrörelser på små råvarumarknader där några få ton mer eller mindre kan göra stor skillnad.

Flygindustrin är särskilt känslig eftersom leveranskedjorna redan är komplicerade och många komponenter måste uppfylla mycket strikta tekniska krav.

Även försvarsindustrin, fordonssektorn, energibranschen och avancerad elektronik är beroende av stabil tillgång till material där Kina har en dominerande ställning.

Men problemet är inte löst bara för att juli blev en stark exportmånad.

Så länge licenssystemet finns kvar har Kina fortfarande möjlighet att strypa tillgången igen.

Vad betyder det för svenska sparare?

För svenska sparare är kopplingen framför allt indirekt.

Globalfonder och USA-fonder innehåller ofta stora flyg-, industri-, fordons-, teknik- och försvarsbolag. Om bristen på kritiska råvaror minskar kan det reducera risken för produktionsstopp, stigande komponentkostnader och störningar i leveranskedjorna.

Det kan samtidigt slå åt andra hållet för gruv- och råvarubolag som har gynnats av höga priser och politiska satsningar på att bygga upp alternativ till kinesisk produktion.

En mer varaktig normalisering skulle kunna minska en del av den akuta knapphetspremien.

Men det långsiktiga behovet av nya leveranskedjor försvinner knappast.

Kinas dominans inom raffinering och magnetproduktion är så stor att USA, EU och andra ekonomier fortfarande har starka skäl att försöka bygga upp egen kapacitet.

Sverige påverkas också genom sin exportindustri. Svenska företag är djupt integrerade i globala värdekedjor och kan drabbas även när själva råvaran först går till en fabrik i USA, Tyskland eller ett annat land.

Nästa månader blir avgörande

Julis siffror är därför tydligt positiva för amerikansk industri, men de räcker inte för att slå fast att Kina har bytt strategi.

Mars visar varför försiktigheten behövs. Då exporterades 60 ton yttriumoxid till USA, varefter volymen föll till 10 ton i april och sedan till noll både i maj och juni.

Om exporten fortsätter kring 20–30 ton även i augusti och september samtidigt som magnetleveranserna förblir höga blir bilden betydligt tydligare.

Då skulle det börja se ut som en verklig och mer varaktig lättnad.

Om volymerna däremot faller tillbaka igen blir juli ytterligare ett bevis på hur effektivt Kina kan använda kritiska råvaror som påtryckningsmedel.

Just nu har Kina öppnat kranen mot USA igen.

Men Peking har fortfarande handen på ventilen.