Rysslands första parlamentsval sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har inletts. Under tre dagar, den 18–20 september, väljs en ny statsduma – och Vladimir Putin har själv kopplat resultatet till stödet för kriget. Samtidigt går väljarna till valurnorna efter en period med svagare ekonomi, bränsleproblem och allt fler direkta konsekvenser av kriget inne i Ryssland.

Omröstningen gäller samtliga 450 platser i statsduman och avslutas på söndag den 20 september. De första preliminära resultaten väntas efter att de sista vallokalerna stängt.

Formellt handlar valet om vilka partier och kandidater som ska kontrollera det ryska parlamentets underhus under de kommande fem åren. Men Putin har själv gett valet en betydligt större politisk betydelse.

I sitt tv-sända budskap inför valet kopplade presidenten röstandet till Rysslands krig i Ukraina. Han beskrev deltagandet som ett sätt att visa nationell sammanhållning och stöd för de ryska soldaterna.

Därmed har Putin i praktiken gjort valet till ett politiskt test av hur starkt stöd Kreml kan visa upp efter mer än fyra och ett halvt års fullskaligt krig.

Putin kopplar valet direkt till Ukraina

Det här är det första valet till statsduman sedan februari 2022, då Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Sedan dess har det politiska landskapet förändrats kraftigt. Oberoende medier har begränsats, flera oppositionella har lämnat landet eller stoppats från politiskt arbete och det har blivit betydligt svårare att bedriva organiserad kampanj mot kriget.

Putins egen valretorik gör samtidigt Ukrainakriget till en central del av omröstningen.

Presidenten har sagt att väljarnas deltagande ska visa att miljontals ryssar står bakom landets soldater. Valet presenteras därmed inte bara som ett parlamentariskt vägval utan också som ett uttryck för motståndskraft under vad Kreml beskriver som yttre press mot Ryssland.

Det innebär dock inte att valresultatet kan läsas som en ren folkomröstning om kriget.

Det finns ingen nationell antikrigslista för väljare som vill markera ett tydligt motstånd mot invasionen, och flera av de mest uttalade krigskritiska politiska alternativen har stoppats eller begränsats inför valet.

Jabloko stoppades från det nationella partivalet

Det tydligaste exemplet är Jabloko.

Partiet är det enda registrerade ryska parti som öppet driver linjen att kriget ska avslutas och att Ryssland bör gå mot vapenvila och förhandlingar.

Inför valet beslutade Rysslands högsta domstol att stoppa Jablokos federala kandidatlista. Därmed går det inte att rösta på partiet i den nationella delen av parlamentsvalet.

Rättsprocessen har enligt ryska myndigheter handlat om brott mot valreglerna. Jabloko har i sin tur beskrivit processen som politiskt motiverad.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Jabloko stoppades från det nationella valet 2026.

Förbudet innebär inte att samtliga Jabloko-kandidater har försvunnit från valet. Ett antal kandidater deltar fortfarande i enskilda valkretsar.

Även den öppet krigskritiske politikern Boris Nadezjdin planerade att kandidera till duman. Under sommaren klassades han som ”utländsk agent” och drabbades av ytterligare rättsliga åtgärder. Nadezjdin uppgav därefter att han inte längre kunde ställa upp och avslutade sin kandidatur.

Ryska företrädare har försvarat restriktionerna med att staten behöver skydda landet från utländsk påverkan och destabilisering under kriget. Kritiker menar att reglerna används för att utestänga politiska motståndare.

Så fungerar valet till statsduman

Rysslands parlament består av två kamrar. Statsduman är underhuset och har 450 mandat.

Mandaten delas ut på två olika sätt:

Valdel	Antal mandat
Nationellt partival	225
Enmansvalkretsar	225
Totalt	450

Vid valet 2021 fick Putins maktparti Enade Ryssland 49,82 procent av rösterna i den nationella partivalsdelen och totalt 324 mandat.

Inför årets val har partiet 310 ledamöter i duman.

Det finns en politiskt viktig gräns vid 300 mandat. Med minst två tredjedelar av de 450 platserna kan ett parti bland annat driva igenom vissa konstitutionella förändringar utan stöd från andra partier.

De övriga stora partierna i statsduman, däribland Kommunistpartiet och LDPR, har samtidigt stött den ryska krigspolitiken i centrala frågor.

Ett tapp för Enade Ryssland behöver därför inte automatiskt innebära att stödet för kriget har minskat i motsvarande grad.

Ekonomin har bromsat kraftigt

Valet genomförs dessutom i ett betydligt mer pressat ekonomiskt läge än för några år sedan.

Den ryska ekonomin växte snabbt under 2024, delvis driven av mycket stora statliga försvarsutgifter. Därefter har utvecklingen bromsat tydligt.

Tillväxten föll till omkring 1 procent under 2025 och prognoserna inför 2026 har legat betydligt lägre än under krigets första år.

Samtidigt ligger inflationen fortfarande på en hög nivå och den ryska centralbanken har hållit styrräntan på 14 procent.

För vanliga hushåll betyder det dyrare lån och fortsatt press på priserna. För företag innebär de höga räntorna dyrare investeringar samtidigt som skatter och andra kostnader ökat när staten försöker finansiera de stora militära utgifterna.

Hurbra har tidigare beskrivit hur den ryska statsbudgeten pressas när krigskostnader och lägre intäkter ökar budgetunderskottet.

Bensinbrist har blivit ett konkret vardagsproblem

Under sommaren och början av hösten har kriget dessutom blivit betydligt mer synligt inne i Ryssland.

Ukrainska attacker mot raffinaderier och annan energiinfrastruktur har bidragit till bränsleproblem på flera håll.

I en mätning från oberoende Levada Center uppgav 65 procent av de tillfrågade att de under den senaste månaden hade stött på bensinbrist eller stängda bensinstationer.

Mer än hälften sade att problemen hade påverkat deras vardag och omkring en tredjedel beskrev påverkan som allvarlig.

Bränsleproblemen får följder långt utanför bensinstationerna. Jordbruk, transporter, e-handel och turism påverkas när tillgången minskar och kostnaderna stiger.

Det gör att krigets ekonomiska konsekvenser blir svårare att hålla borta från den vanliga ryska vardagen.

Många vill se fredsförhandlingar – men stödet för armén är fortsatt högt

Opinionsläget är samtidigt mer komplicerat än en enkel bild av växande krigsmotstånd.

I Levada Centers mätning från augusti uppgav 59 procent att de ville att Ryssland skulle gå över till fredsförhandlingar. 31 procent ville fortsätta de militära striderna.

Samtidigt sade 68 procent att de stödde de ryska väpnade styrkornas agerande i Ukraina.

De två svaren kan verka motsägelsefulla, men visar snarare att många ryssar samtidigt kan stödja den ryska armén och vilja att kriget avslutas genom förhandlingar.

Dessutom hade stödet för förhandlingar minskat jämfört med tidigare under året, medan andelen som ville fortsätta striderna hade ökat.

Det går därför inte att använda fredsönskan som ett direkt mått på opposition mot Putin.

Fler tror på ett mycket långt krig

Andra delar av mätningarna pekar däremot på en växande belastning.

55 procent av de tillfrågade i Levadas augustimätning trodde att kriget kommer att fortsätta i mer än ytterligare ett år. Det var den högsta nivån i institutets mätserie.

61 procent uppgav också att kriget på något sätt hade påverkat dem själva eller deras familjer.

Bland de vanligaste svaren fanns stigande priser och ekonomiska problem, dödade eller skadade anhöriga och bekanta samt den psykiska belastningen av det långvariga kriget.

Samtidigt visar andra mätningar fortfarande ett betydande stöd för landets övergripande utveckling. I augusti uppgav 56 procent i en Levada-mätning att Ryssland rörde sig i rätt riktning, medan 27 procent ansåg motsatsen.

Det gör att valresultatet måste tolkas försiktigt. Ekonomisk oro och krigströtthet behöver inte automatiskt omvandlas till röster mot Kreml.

Mobilisering är fortfarande en känslig fråga

Valet kommer också i ett läge där frågan om ytterligare mobilisering fortsatt väcker uppmärksamhet.

Ryssland genomförde hösten 2022 en omfattande mobilisering som skapade stora politiska reaktioner och fick många män att lämna landet.

Sedan dess har Kreml i stor utsträckning försökt fylla på de militära leden genom kontraktssoldater, stora ekonomiska bonusar och regional rekrytering.

Samtidigt har spekulationerna om nya bredare mobiliseringsåtgärder fortsatt. Hurbra har tidigare granskat varför en ny rysk mobilisering efter dumavalet har diskuterats.

Något sådant beslut är inte bekräftat inför valet.

Oberoende valövervakning kraftigt begränsad

Möjligheten att använda resultatet som ett exakt mått på den ryska opinionen påverkas också av hur valet genomförs.

Den oberoende ryska valövervakningsorganisationen Golos upplöstes 2025. Ryssland har dessutom inte bjudit in OSSE:s valobservatörer till årets val.

OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter har kritiserat situationen och pekat på ytterligare begränsningar av politiskt deltagande och oberoende valövervakning sedan det förra dumavalet.

Ryska myndigheter avvisar kritiken och framhåller att valet genomförs enligt landets lagar.

Röstning genomförs också på det annekterade Krim och i ryskkontrollerade delar av Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson.

Ryssland betraktar områdena som delar av den ryska federationen. Ukraina, FN:s generalförsamling och stora delar av det internationella samfundet erkänner inte de ryska annekteringarna.

Det här blir viktigast när resultaten kommer

De första siffrorna på söndag kommer framför allt att kunna jämföras med valet 2021.

Enade Rysslands 49,82 procent i partivalet och 324 mandat är den tydligaste utgångspunkten.

Det blir också viktigt att se om partiet behåller minst 300 mandat och därmed sin två tredjedels majoritet.

Resultaten för kvarvarande Jabloko-kandidater i enskilda valkretsar kan samtidigt ge en bild av hur en uttalad antikrigslinje klarar sig där den faktiskt finns på valsedeln.

Men även tydliga förändringar måste tolkas försiktigt.

Ett svagare resultat för Enade Ryssland kan bero på ekonomin, lokala frågor, kandidater eller missnöje med andra delar av regeringens politik. Det behöver inte automatiskt betyda ett motsvarande tapp i stödet för kriget.

Putin har själv valt att göra valet till ett mått på nationell sammanhållning och stöd för Rysslands krigspolitik. Därför kommer resultatet ändå att få större betydelse än ett vanligt parlamentsval – både för Kremls egen berättelse om läget i landet och för omvärldens försök att förstå hur fyra och ett halvt års krig påverkat det ryska samhället.