Rysslands enda registrerade parti som öppet motsätter sig kriget i Ukraina får inte ställa upp med sin nationella partilista i septembervalet. Samma dag dömdes Jablokos vice partiordförande Lev Sjlosberg till elva års fängelse – medan dussintals anhängare greps utanför Högsta domstolen i Moskva.
Den 17 augusti blev en mörk dag för det lilla utrymme som återstår för öppet politiskt motstånd mot kriget inne i Ryssland.
Högsta domstolens appellationskollegium avslog Jablokos överklagande och lät beslutet att avregistrera partiets federala kandidatlista stå fast. Därmed försvinner det enda registrerade ryska parti som konsekvent driver krav på vapenvila och förhandlingar från den nationella partivalsedeln inför valet till statsduman den 18–20 september.
Samtidigt dömdes en av partiets mest profilerade företrädare, Lev Sjlosberg, till 11 år och en månads fängelsekoloni för uttalanden om kriget.
Utanför Högsta domstolen greps dessutom dussintals människor som hade samlats i samband med förhandlingen.
Tillsammans säger händelserna betydligt mer än ett enskilt domstolsbeslut: även det begränsade utrymme där ryssar hittills har kunnat motsätta sig kriget genom ett lagligt och registrerat parti krymper snabbt.
Jabloko stoppas från den nationella partivalsedeln
Högsta domstolen beslutade den 10 augusti att upphäva registreringen av Jablokos federala kandidatlista. Processen hade drivits av det nationalistiska och Kremlvänliga partiet Rodina.
Den 17 augusti avslogs Jablokos överklagande.
Bland anklagelserna i processen finns påståenden om otillåten kampanjfinansiering, upphovsrättsbrott och andra överträdelser av vallagstiftningen. Jabloko har tillbakavisat anklagelserna och bland annat protesterat mot att delar av underlaget kommit från material som partiet inte kunnat granska eller bemöta fullt ut.
Även partiets fredslinje har dragits in i processen.
Jabloko har inför valet byggt sin politiska profil kring krav på vapenvila, förhandlingar och ett slut på kriget. Partiet beskriver själv fred och frihet som centrala delar av sitt politiska program.
Det är viktigt att skilja domstolens beslut från ett fullständigt partiförbud.
Jabloko är fortfarande ett registrerat parti. Det är den federala kandidatlistan som stoppats. Partiet har också meddelat att det tänker försöka få beslutet prövat av Högsta domstolens presidium.
Men den normala överklagandevägen är nu i praktiken uttömd – och tiden fram till valet är mycket kort.
Enskilda Jabloko-kandidater kan fortfarande ställa upp
Valet till statsduman sker genom två parallella system.
225 ledamöter väljs genom nationella partilistor och 225 genom enmansvalkretsar.
Domstolsbeslutet innebär att ryska väljare inte kan lägga sin partiröst på Jabloko och därigenom hjälpa partiet att vinna mandat genom den proportionella delen av valet.
Det betyder däremot inte automatiskt att varje Jabloko-politiker försvinner från samtliga valsedlar.
Enskilda kandidater kan fortfarande finnas kvar i vissa enmansvalkretsar.
Skillnaden är politiskt betydande. Jabloko går från att kunna presentera ett sammanhållet nationellt antikrigsalternativ till att i bästa fall konkurrera genom enskilda kandidater på lokal nivå.
För ett parti som redan står långt från makten är det ytterligare en kraftig begränsning.
Lev Sjlosberg döms till över elva års fängelse
Samma dag som Jabloko förlorade sitt överklagande kom nästa slag mot partiet.
En domstol i Pskov dömde vice partiordföranden Lev Sjlosberg till 11 år och en månads fängelsekoloni.
Sjlosberg har under lång tid varit en av de tydligaste antikrigsrösterna bland oppositionspolitiker som valt att stanna kvar i Ryssland.
Åtalet gällde bland annat upprepad ”diskreditering” av den ryska militären och spridning av vad myndigheterna betecknar som falsk information om de väpnade styrkorna.
En del av processen har kretsat kring en videodebatt där Sjlosberg argumenterade för ett slut på kriget. Även material han publicerat på Telegram har använts mot honom.
Han nekar till brott och betraktar åtalet som politiskt.
Jabloko har meddelat att domen ska överklagas.
Ännu en partiledare sitter redan fängslad
Domen mot Sjlosberg är inte ett isolerat fall.
I juni dömdes en annan av Jablokos vice partiordförande, Maxim Kruglov, till sju års fängelse efter inlägg om kriget på Telegram.
Partiledaren Nikolaj Rybakov har uppgett att omkring 40 personer med koppling till Jabloko är föremål för olika rättsliga processer.
Det gör utvecklingen särskilt betydelsefull.
Den hårda repressionen i Ryssland har sedan invasionen 2022 ofta förknippats med aktivister, oberoende journalister och oppositionspolitiker som förbjudits, fängslats eller lämnat landet. Nu når trycket allt tydligare även ett parti som fortfarande formellt är en del av Rysslands registrerade politiska system.
Den som vill förstå den större bakgrunden till konflikten kan även läsa Hurbra:s guide om varför Ryssland och Ukraina krigar.
Dussintals greps vid Högsta domstolen
Även det som hände utanför domstolen den 17 augusti förstärker bilden.
Jabloko-anhängare hade samlats vid Högsta domstolen i Moskva i samband med överklagandet.
Partiet uppgav först att minst 35 personer hade gripits. Senare uppgav ordföranden för Jablokos Moskvaorganisation att över 70 personer hade förts till olika polisstationer.
Eftersom uppgifterna skiljer sig åt går det inte att säkert fastställa det slutliga antalet, men det står klart att dussintals människor greps.
Det är en detalj som gör situationen större än själva valjuridiken.
Jablokos lista stoppades genom domstolen. En av partiets ledande politiker dömdes samtidigt till ett långt fängelsestraff. Och människor som samlades för att följa eller protestera mot utvecklingen möttes av polisingripanden.
Fredsfrågan är större än Jabloko
Jabloko har länge varit ett litet parti och saknar mandat i den nuvarande statsduman. Det finns inget som tyder på att partiet varit nära att utmana president Vladimir Putins maktsystem eller Enade Rysslands dominans.
Men därför kan partiets betydelse inför valet lätt underskattas.
Jabloko erbjöd något som blivit alltmer ovanligt i rysk politik: en möjlighet att rösta på ett lagligt parti som uttryckligen argumenterar för ett slut på kriget.
Den senaste mätningen från det oberoende Levada Center visar dessutom att fredsfrågan är betydligt större än Jablokos normala väljarstöd.
I juli uppgav 62 procent av de tillfrågade att Ryssland borde gå över till fredsförhandlingar. 28 procent ville fortsätta kriget.
Samtidigt sade 66 procent att de stödde de ryska väpnade styrkornas agerande.
Det går därför inte att översätta stödet för fredsförhandlingar till stöd för Jabloko eller till ett brett motstånd mot Putin. Många ryssar kan samtidigt stödja armén och vilja att kriget avslutas på villkor som de betraktar som gynnsamma för Ryssland.
Men siffrorna visar att frågan om hur kriget ska sluta har en mycket större potentiell väljarkrets än Jablokos partisiffror antyder.
Septembervalet får ännu mindre verklig konkurrens
Det är därför Högsta domstolens beslut är politiskt viktigare än Jablokos storlek.
Det behöver inte handla om att Kreml fruktar att partiet ska vinna valet. Jabloko har varit långt ifrån en sådan position.
Däremot försvinner en möjlighet att använda valet som ett nationellt mått på hur många människor som är beredda att lägga sin röst på en uttryckligt antikrigsinriktad lista.
När Sjlosberg samtidigt döms till över elva års fängelse blir signalen till andra politiker och aktivister svår att missa.
Den som öppet motsätter sig kriget riskerar inte bara att marginaliseras politiskt. Uttalanden om kriget kan leda till mycket långa fängelsestraff.
Och för väljarna minskar möjligheterna att uttrycka samma motstånd inom det officiella politiska systemet.
Inför septembervalet finns fortfarande partier, kandidater och formella valprocedurer kvar.
Men efter den 17 augusti har utrymmet för ett öppet, organiserat och lagligt krigsmotstånd blivit ännu mindre.