Ryssland kan förbereda en kraftig ökning av antalet inkallade soldater efter parlamentsvalet den 20 september. Uppgiften om att mellan 300 000 och 500 000 personer kan mobiliseras kommer dock från ukrainsk underrättelsetjänst och har inte kunnat bekräftas oberoende.

Samtidigt finns flera konkreta tecken på att Kreml bygger upp möjligheten att snabbt få fram fler soldater. Den ryska försvarsmakten har fått växa, inkallelsesystemet har effektiviserats och oberoende ryska medier uppger att olika mobiliseringsalternativ diskuteras.

Det betyder inte att Vladimir Putin redan har fattat beslut om en ny massmobilisering. Det betyder däremot att fler och mer tvingande inkallelser efter valet framstår som ett trovärdigt scenario.

Det här är bekräftat

Valet till den ryska statsduman hålls den 20 september 2026. Det är ett politiskt känsligt tillfälle för Kreml, trots att oppositionens möjligheter är kraftigt begränsade och valresultatet inte väntas hota Putins maktställning.

Den partiella mobiliseringen hösten 2022 visade ändå att frågan om tvångsinkallelser kan skapa missnöje långt utanför de grupper som normalt protesterar mot regimen. Omkring 300 000 reservister kallades då in. Beslutet följdes av protester, uppmärksammade felaktiga inkallelser och en stor våg av ryssar som lämnade landet.

Det är därför logiskt att Kreml skulle vilja undvika ett nytt offentligt mobiliseringsbesked före valet. Även ett kontrollerat val kräver stabilitet, valdeltagande och en bild av att staten har läget under kontroll.

Samtidigt har Putin höjt den tillåtna storleken på den ryska försvarsmakten. Ett nytt dekret anger totalt 2 426 130 tjänster, varav 1 535 000 militärer. Det är 25 000 fler militära tjänster än i det föregående beslutet.

Höjningen är inte samma sak som en mobilisering. Den visar hur stor organisationen får vara, inte att alla platser redan är bemannade eller att 25 000 reservister omedelbart ska kallas in. Den officiella förklaringen är att nya militära byggförband ska skapas.

Även det ryska inkallelsesystemet har förändrats. Värnpliktskontoren arbetar numera med registrering, medicinska undersökningar och andra förberedelser under hela året. Elektroniska kallelser gör det också lättare för myndigheterna att nå personer och införa begränsningar mot dem som inte inställer sig.

Ryssland har alltså en betydligt mer utvecklad administrativ apparat än vid mobiliseringen 2022.

Ukraina talar om upp till en halv miljon

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland förbereder en utökad mobilisering efter valet. Enligt den ukrainska sammanfattningen av underrättelseuppgifterna kan det handla om mellan 300 000 och 500 000 personer.

Siffran ska behandlas försiktigt. Det finns inget offentligt ryskt dokument som bekräftar en sådan plan och Ukraina har inte redovisat vilket underrättelsematerial bedömningen bygger på.

Zelenskyj har också uppgett att omkring 221 000 personer har anslutit sig till Rysslands väpnade styrkor under årets första knappt sju månader. Under samma period uppskattar Ukraina de ryska förlusterna till ungefär 225 500 döda och sårade.

Det kan se ut som att Ryssland nästan exakt förlorar lika många soldater som landet lyckas rekrytera. Siffrorna går dock inte att jämföra så enkelt.

Förlustuppgifterna kommer från Ukraina och kan inte verifieras fullt ut. Dessutom kan en del av de sårade soldaterna återvända till tjänst. Alla som rekryteras används inte heller omedelbart i stridande förband i Ukraina.

Den rimliga slutsatsen är därför inte att Ryssland har ett exakt underskott på några tusen soldater. Den är att landet måste fortsätta rekrytera i hög takt för att både ersätta förluster och skapa nya förband.

Behovet påverkas också av hur kriget i Ukraina utvecklas. Om Kreml vill fortsätta offensiva operationer, förstärka långa frontavsnitt och samtidigt behålla reserver krävs mer personal än om målet bara vore att ersätta stupade och svårt sårade.

Ryssland säger att mobilisering inte behövs

Ryska företrädare förnekar att en ny mobiliseringsvåg är på väg.

Andrej Kartapolov, ordförande i statsdumans försvarsutskott, har sagt att uppgifterna saknar grund och att Ryssland fortfarande kan fylla leden genom kontraktssoldater. Även andra ledamöter i försvarsutskottet har lämnat liknande besked.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade tidigare under året att mobilisering inte stod på dagordningen.

Förnekandena ska inte automatiskt avfärdas. Ryssland har under en lång period lyckats rekrytera soldater med höga löner, regionala bonusar och ekonomisk ersättning till familjer. I fattigare delar av landet kan ett militärkontrakt innebära inkomster som är svåra att nå på den civila arbetsmarknaden.

Militäranalytiker har uppskattat att Ryssland fortfarande kan rekrytera omkring 30 000 personer i månaden. Om den nivån håller i sig kan Kreml fortsätta undvika en bred och politiskt farlig mobilisering.

Problemet är att tidigare ryska förnekanden inte alltid har varit tillförlitliga. Kartapolov gav lugnande besked även strax före mobiliseringen i september 2022.

Det bevisar inte att dagens förnekanden är falska. Det visar däremot att de inte räcker för att utesluta ett senare beslut.

Oberoende uppgifter pekar på att frågan diskuteras

Oberoende ryska medier har rapporterat att en ny mobilisering diskuteras inom presidentadministrationen och säkerhetsapparaten.

Uppgifterna bygger på anonyma källor och ska därför inte beskrivas som ett fattat beslut. Enligt rapporteringen har flera alternativ diskuterats och oktober, efter valet, nämnts som en möjlig tidpunkt.

Det är en viktig skillnad.

Att regeringen och militären diskuterar hur fler soldater ska kunna tas fram är närmast självklart under ett långvarigt krig. Det betyder inte att det mest dramatiska alternativet kommer att genomföras.

Samtidigt visar rapporterna att frågan inte enbart drivs av Ukraina. Även källor med koppling till det ryska maktsystemet beskriver ett växande personalbehov och diskussioner om mer tvingande metoder.

Massmobilisering är inte det enda alternativet

När ordet mobilisering används går tankarna lätt till ett nytt tv-sänt tal där Putin meddelar att hundratusentals reservister ska kallas in.

Det är inte nödvändigtvis det mest sannolika förloppet.

Kreml kan i stället öka inflödet av soldater stegvis och utan att använda ordet mobilisering. Regionala myndigheter kan få högre rekryteringsmål. Fler reservister kan kallas till vad som formellt beskrivs som utbildning. Värnpliktiga kan pressas att skriva kontrakt och personer i ekonomiskt utsatta grupper kan erbjudas allt högre ersättning.

Elektroniska kallelser och administrativa begränsningar gör det dessutom möjligt att öka trycket utan att skapa ett enda tydligt datum då hela landet förstår att en ny mobilisering har börjat.

En sådan modell skulle vara politiskt lättare att hantera. Missnöjet sprids över tid och mellan regioner i stället för att koncentreras till ett gemensamt beslut.

Det försvårar också omvärldens bedömning. En gradvis ökning kan pågå länge innan det blir tydligt hur omfattande den faktiskt är.

Därför är valet viktigt

Putins parti Enade Ryssland väntas behålla kontrollen över statsduman. Mobiliseringsfrågan handlar därför inte främst om risken för ett verkligt maktskifte.

Valet används ändå för att visa upp stöd för regimen och för krigspolitiken. Ett mobiliseringsbesked före den 20 september skulle påminna fler ryssar om krigets personliga kostnader.

Kriget har länge kunnat hållas på avstånd från många familjer i Moskva, Sankt Petersburg och andra större städer. Rekryteringen har i stor utsträckning kunnat koncentreras till fattigare regioner, fängelser, migranter och personer som lockas av ersättningen.

En bred mobilisering skulle riskera att förändra detta. Den skulle göra kriget mer närvarande även för grupper som hittills kunnat undvika direkt påverkan.

Att vänta till efter valet skulle därför vara politiskt logiskt, även om inget beslut ännu är känt.

Hur trovärdig är uppgiften?

Uppgiften om en rysk mobilisering på 300 000–500 000 personer är inte bekräftad. Den exakta siffran har låg bevisstyrka och kommer från Ukraina, som själv är part i kriget.

Det finns däremot starkare stöd för en bredare slutsats: Ryssland behöver fortsätta få fram stora mängder personal och bygger system som gör fler inkallelser möjliga.

Tre saker talar för att trycket kan öka efter valet:

1. Rysslands fortsatta förluster kräver ständig påfyllning.
2. Kreml har politiska skäl att undvika impopulära beslut före den 20 september.
3. Den juridiska och administrativa infrastrukturen för fler inkallelser finns redan på plats.

Det viktigaste motargumentet är att kontraktsrekryteringen fortfarande tycks ge tiotusentals soldater varje månad. Så länge den modellen fungerar kan Kreml föredra ekonomiska incitament och riktade påtryckningar framför en öppen massmobilisering.

Den mest rimliga bedömningen är därför att risken för fler tvingande inkallelser efter valet är reell. Det är däremot för tidigt att slå fast att Putin har beslutat att mobilisera en halv miljon människor.

En ny rysk mobilisering kan komma att se mindre dramatisk ut än hösten 2022. Den kan genomföras stegvis, regionalt och under andra beteckningar. För dem som kallas in blir skillnaden i praktiken liten, även om Kreml undviker själva ordet.