ECB höjer sin viktigaste styrränta till 2,5 procent efter att inflationen i euroområdet åter stigit till 3,3 procent. Det är årets andra höjning och den snabbt förvärrade energikrisen ligger bakom omsvängningen. Nu växer också risken för ytterligare en höjning före årsskiftet, samtidigt som utvecklingen kan få följder för både svenska räntor, kronan och hushållens ekonomi.
Europeiska centralbanken höjer depositräntan med 0,25 procentenheter, från 2,25 till 2,50 procent. Samtidigt höjs refinansieringsräntan till 2,65 procent och utlåningsräntan till 2,90 procent.
De nya räntorna börjar gälla den 16 september.
Det här är ECB:s andra räntehöjning under 2026. Efter höjningen i juni lämnades räntorna oförändrade i juli, men den kraftiga uppgången i olje- och gaspriser har nu förändrat läget.
I ECB:s nya räntebesked pekar centralbanken ut den senaste energichocken som den viktigaste orsaken till att inflationen väntas ligga över målet längre än tidigare bedömt.
| ECB-ränta | Ny nivå |
|---|---|
| Depositränta | 2,50 % |
| Refinansieringsränta | 2,65 % |
| Utlåningsränta | 2,90 % |
Inflationen har stigit till 3,3 procent
Inflationen i euroområdet steg från 2,9 procent i juli till 3,3 procent i augusti.
Framför allt är det energipriserna som sticker ut. Energiinflationen steg från 10,3 procent i juli till 14,3 procent i augusti efter den kraftiga uppgången i olje- och gaspriser.
Det är just den utvecklingen som gör situationen svår för ECB.
En centralbank kan inte producera mer olja eller gas genom att höja räntan. Däremot kan den försöka hindra de höga energipriserna från att sprida sig vidare till resten av ekonomin genom högre lönekrav, dyrare tjänster och företag som börjar höja sina priser i större omfattning.
Det är den risken ECB nu försöker komma före.
Kärninflationen sjunker samtidigt
Bilden är samtidigt inte lika enkel som den totala inflationssiffran antyder.
Kärninflationen, där energi och livsmedel räknas bort, sjönk från 2,5 till 2,4 procent i augusti. Tjänsteinflationen föll också, från 3,3 till 3,0 procent.
Det betyder att ECB höjer räntan trots att det ännu inte syns någon bred ny inflationsvåg i hela ekonomin.
Även löneökningarna har bromsat och ECB konstaterar att energichocken ännu inte lett till någon tydlig ny acceleration i lönerna.
Det gör dagens beslut till ett försök att agera innan problemen blir större snarare än att försöka stoppa en inflation som redan har spridit sig överallt.
ECB höjer sin inflationsprognos
Samtidigt har centralbanken blivit mer pessimistisk om hur länge den höga inflationen ska hålla i sig.
ECB räknar nu med att inflationen blir 3,0 procent i genomsnitt under 2026 och fortfarande ligger på 2,5 procent under 2027. Först 2028 väntas den närma sig målet på två procent ordentligt.
| År | ECB:s inflationsprognos |
|---|---|
| 2026 | 3,0 % |
| 2027 | 2,5 % |
| 2028 | 2,1 % |
Prognosen för 2027 har därmed höjts från tidigare 2,3 procent.
Samtidigt ser ECB inte någon omedelbar ekonomisk kollaps framför sig. Tillväxtprognoserna har tvärtom justerats upp för både 2026 och 2027.
Det ger centralbanken större utrymme att höja räntan om inflationen fortsätter att vara för hög.
Kan ECB höja räntan igen?
Det är nu den stora frågan.
ECB ger inget löfte om vad som händer vid kommande möten och upprepar att besluten ska fattas utifrån den ekonomiska information som kommer in.
Men marknaden har snabbt börjat räkna med en betydligt större risk för ytterligare en höjning.
Efter dagens beslut pekar marknadsprissättningen mot en ECB-ränta på omkring 2,74 procent i december. Det motsvarar nästan en full ny höjning med 0,25 procentenheter.
Det är en tydlig förändring jämfört med läget inför mötet. Så sent som en vecka tidigare räknade en stor majoritet av de tillfrågade ekonomerna med att 2,50 procent skulle bli den högsta räntenivån under 2026.
Nu är den prognosen betydligt osäkrare.
ECB pekar framför allt på tre risker: fortsatt höga energipriser, låga europeiska gaslager inför vintern och risken att energichocken börjar spridas till löner och andra priser.
Om det händer blir ytterligare åtstramning betydligt mer sannolik.
Oljepriset över 100 dollar
Bakom ECB:s problem finns den kraftiga omsvängningen på energimarknaden.
Brentoljan steg under torsdagen till drygt 105 dollar per fat efter nya störningar och ökad oro kring leveranser från Mellanöstern. Priset har därmed stigit kraftigt sedan början av augusti.
Även de europeiska gaspriserna har rusat och befinner sig på de högsta nivåerna på flera år.
Det är särskilt bekymmersamt inför vintern eftersom de europeiska gaslagren samtidigt ligger på låga nivåer.
Ju längre energipriserna ligger kvar på dagens nivåer, desto större blir risken att företagens ökade kostnader till slut förs vidare till konsumenterna.
Sverige har nästan motsatt problem
Kontrasten mot Sverige är stor.
Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent samtidigt som den preliminära svenska KPIF-inflationen i augusti bara var 0,7 procent.
KPIF exklusive energi låg på ännu lägre 0,5 procent.
Vi har tidigare gått igenom den svenska inflationen i augusti 2026, som ligger mycket långt från den situation ECB nu försöker hantera.
Skillnaden mellan ECB:s depositränta på 2,50 procent och Riksbankens styrränta på 1,75 procent är nu 0,75 procentenheter.
Det betyder däremot inte automatiskt att Riksbanken måste följa ECB och höja.
Den svenska inflationen är just nu betydligt lägre och nästa svenska räntebesked kommer den 24 september.
Därför kan ECB ändå påverka svenska räntor
Även om ECB inte bestämmer över svenska bolåneräntor kan utvecklingen i euroområdet påverka Sverige på flera sätt.
Internationella marknadsräntor påverkar svenska obligations- och swapräntor, som i sin tur är viktiga för bankernas finansieringskostnader.
Om de europeiska räntorna fortsätter upp kan det därför bli svårare för svenska banker att sänka framför allt de bundna bolåneräntorna.
Det kan ske även om Riksbanken själv lämnar sin styrränta oförändrad.
Vi har tidigare beskrivit hur Riksbankens räntebeslut har förändrats efter den senaste svenska inflationsutvecklingen.
Just nu talar de låga svenska inflationssiffrorna mot en akut räntehöjning i Sverige. Men en långvarig internationell energichock kan förändra den kalkylen under hösten.
Kronan kan hamna under press
Den ökande ränteskillnaden mellan euroområdet och Sverige kan också påverka kronan.
Högre räntor i euroområdet gör, allt annat lika, placeringar i euro mer attraktiva jämfört med svenska placeringar.
Det betyder inte att kronan automatiskt försvagas när ECB höjer. Valutor påverkas av en rad faktorer, bland annat riskaptit, tillväxtutsikter och förväntningar på kommande räntebeslut.
Men om ECB fortsätter höja samtidigt som Riksbanken ligger kvar på 1,75 procent kan ränteskillnaden bli en allt viktigare faktor.
En svagare krona skulle samtidigt göra importerade varor dyrare i Sverige och kan därmed börja lyfta inflationen igen.
Vad betyder det för svenska hushåll?
För svenska hushåll är det alltså inte själva ECB-beslutet som är den största risken.
Det avgörande är vad som händer därefter.
Om olje- och gaspriserna faller tillbaka kan den europeiska inflationsuppgången visa sig bli relativt kortvarig. Då minskar också behovet av fler räntehöjningar.
Om energichocken däremot fortsätter genom hösten och vintern blir effekten bredare.
Då riskerar svenska hushåll att möta flera påfrestningar samtidigt: högre drivmedels- och energikostnader, dyrare importerade varor och högre marknadsräntor.
I ett sådant scenario kan även Riksbanken tvingas tänka om trots dagens låga svenska inflation.
Nästa svenska räntebesked blir extra viktigt
ECB:s höjning gör därför Riksbankens besked den 24 september ännu mer intressant.
I Sverige talar inflationen just nu för att räntan kan ligga kvar. Internationellt går utvecklingen åt motsatt håll.
Riksbanken har redan varnat för att nya utbudsstörningar och stigande energipriser kan tvinga fram en stramare penningpolitik om effekterna blir mer långvariga.
Det är den dragkampen som nu kommer att styra svenska räntor under hösten.
Europa försöker stoppa en ny inflationsvåg innan den får fäste. Sverige har fortfarande mycket låg inflation, men är samtidigt beroende av samma energi- och finansmarknader.
Därför är ECB:s höjning inte bara en fråga för euroområdet. Om energichocken består kan den till slut även förändra förutsättningarna för svenska bolån, kronan och hushållens ekonomi.