AI-racet har vuxit till en sådan storlek att det kan börja påverka den finansiella stabiliteten. Det varnar Bank for International Settlements, BIS, för. De största teknikbolagen väntas investera mer än 1 000 miljarder dollar under 2025 och 2026 samtidigt som en större del av expansionen finansieras med skulder. Ett större bakslag för AI-sektorn kan därför få konsekvenser långt utanför Silicon Valley.

BIS-chefen Pablo Hernández de Cos lyfter AI-boomen som en av de stora frågor som centralbanker och finansmarknader nu behöver följa.

Det handlar inte om att BIS dömer ut artificiell intelligens eller säger att tekniken saknar ekonomiskt värde. Tvärtom bedöms AI kunna ge stora produktivitetsvinster.

Problemet är i stället storleken på investeringarna, värderingarna och hur snabbt finansieringen förändras.

De fem stora teknikbolag som BIS tittar på, Alphabet, Amazon, Meta, Microsoft och Oracle, väntas tillsammans investera mer än 1 000 miljarder dollar i AI-relaterade satsningar under 2025 och 2026.

Det är en kapitalboom som börjar få historiska proportioner.

BIS ser paralleller med tidigare investeringsboomar

Hernández de Cos jämför utvecklingen med flera tidigare tekniska investeringsvågor.

Under 1800-talet lockade kanaler och järnvägar enorma mängder kapital. Elektrifieringen skapade en liknande investeringsboom under 1920-talet och runt millennieskiftet drev internet fram dotcom-eran.

Gemensamt för perioderna var att den bakomliggande tekniken i många fall faktiskt förändrade ekonomin på djupet.

Det hindrade inte att investeringarna kunde bli för stora och värderingarna för höga.

När förväntningarna inte längre motsvarade den ekonomiska avkastningen följde kraftiga korrigeringar.

Det är där BIS ser en risk även med dagens AI-race.

Frågan är alltså inte bara om AI kommer att förändra världen. Frågan är om företag och investerare satsar pengar i en takt som framtida vinster faktiskt kan motivera.

AI-investeringarna kan växa till flera biljoner dollar

Dagens investeringstakt kan dessutom bara vara början.

Branschbedömningar som BIS hänvisar till pekar på att de globala AI-investeringarna kan växa från omkring 500 miljarder dollar i dag till mellan 3 000 och 4 000 miljarder dollar 2030.

Det är inte en prognos från BIS, men siffrorna visar vilken storleksordning marknaden räknar med.

Bakom investeringarna finns framför allt enorma behov av datacenter, avancerade chip, servrar, elförsörjning och annan digital infrastruktur.

AI-boomen har därmed blivit mycket mer än en uppgång för några teknikaktier.

I USA motsvarade investeringar i datacenter och IT-tillverkningsanläggningar omkring en procent av BNP vid mitten av 2025.

Den bredare IT-investeringen låg runt fem procent av BNP, vilket var högre än motsvarande topp under dotcom-eran.

Datacenter och halvledarfabriker har enligt BIS dessutom stått för omkring 0,4 procentenheter av USA:s ekonomiska tillväxt i genomsnitt under de senaste åren.

Ett kraftigt stopp i investeringarna skulle därför kunna märkas även i den vanliga ekonomin.

Allt mer av AI-racet finansieras med skulder

En av de viktigaste förändringarna är hur investeringarna betalas.

De största amerikanska teknikbolagen har länge haft så starka kassaflöden att de kunnat finansiera stora investeringar med egna pengar.

Men AI-investeringarna växer nu så snabbt att kapitalutgifterna pressar, och i vissa fall överstiger, det fria kassaflödet.

Det gör att obligationer, lån, leasinglösningar och private credit får en större roll.

Private credit är lån som ges utanför de traditionella bankerna, ofta av specialiserade investeringsfonder.

Marknaden har vuxit explosionsartat.

BIS uppskattar att hela marknaden för private-credit-fonder har gått från omkring 100 miljarder dollar 2010 till mer än 2 200 miljarder dollar.

AI-relaterade lån har samtidigt blivit en allt större del av marknaden.

Utestående private-credit-lån till AI-relaterade sektorer har enligt BIS redan ökat till mer än 200 miljarder dollar och kan med fortsatt expansion nå 300–600 miljarder dollar till 2030.

Det gör frågan betydligt större än bara börsvärderingen på Nvidia, Microsoft eller andra AI-vinnare.

Svåröverblickade affärer ökar risken

BIS pekar också på hur finansieringen inom AI-sektorn blir mer komplex.

I vissa fall investerar chiptillverkare eller stora molnbolag i AI-företag eller datacenteraktörer som därefter förbinder sig att köpa chip, servrar eller datorkapacitet från samma ekosystem.

Datacenter kan samtidigt läggas i separata bolag och hyras tillbaka genom långa kontrakt.

Sådana upplägg behöver inte vara ett problem i sig.

Men ju fler lager av lån, investeringar, avtal och framtida intäkter som byggs in i systemet, desto svårare blir det att bedöma vem som faktiskt bär risken.

Det är en av anledningarna till att BIS lyfter utvecklingen som en fråga för den finansiella stabiliteten.

Vi har tidigare skrivit om hur AMD lånar miljarder dollar samtidigt som AI-racet accelererar och hur kreditmarknaden blir en allt viktigare del av den globala AI-satsningen.

Vad händer om AI-intäkterna inte räcker?

Det stora testet kommer när investeringarna ska ge avkastning.

För att dagens värderingar och satsningar ska försvaras behöver företag kunna tjäna tillräckligt mycket pengar på AI-tjänsterna som byggs ovanpå den nya infrastrukturen.

Om intäkterna blir lägre än väntat kan utvecklingen gå snabbt åt andra hållet.

Steg	Möjlig följd
AI-intäkterna blir lägre än väntat	Avkastningen på datacenter och chipinvesteringar försämras
Investeringarna bromsar	Efterfrågan på chip, servrar och byggnation faller
Teknikaktier värderas ned	Stora börsindex pressas
Kreditriskerna stiger	Private credit och obligationsmarknaden påverkas
Finansieringen blir dyrare	Nya investeringar och expansion bromsar ytterligare

Det är den typen av kedja BIS vill att centralbanker och tillsynsmyndigheter ska vara vaksamma på.

Organisationen pekar också på att direktutlåningsfondernas exponering mot AI och IT tillsammans har fyrdubblats på fem år och nu motsvarar omkring 15 procent av deras portföljer.

Banker och försäkringsbolag är i sin tur kopplade till delar av private-credit-marknaden.

En större AI-korrigering skulle därmed kunna sprida sig från teknikbolagen till kreditmarknaden.

Här har även Fitch varnat för hur en AI-korrigering kan utvecklas till en bredare global kreditrisk.

Svenska pensionspengar är redan tungt exponerade

För svenska sparare kan utvecklingen kännas av även utan direktägande i amerikanska teknikaktier.

Ett tydligt exempel är AP7 Såfa, förvalsalternativet i premiepensionen för omkring sex miljoner svenskar.

För sparare upp till och med 55 år består AP7 Såfa helt av AP7 Aktiefond.

Vid halvårsskiftet 2026 var Nvidia fondens största AI-relaterade innehav med ett värde på omkring 73 miljarder kronor och en vikt på cirka 4,5 procent.

Microsoft vägde omkring 2,5 procent, Amazon 2,2 procent och Meta 1,2 procent.

Alphabet stod genom sina två aktieslag för omkring 3,6 procent och Oracle för ungefär 0,2 procent.

BIS fem stora AI-bolag utgjorde därmed tillsammans närmare tio procent av AP7 Aktiefond.

Om Nvidia räknas in kommer de sex bolagen tillsammans upp i drygt 14 procent.

Det visar hur direkt kopplingen är mellan den amerikanska AI-boomen och svenska pensionspengar.

Globalfonder betyder ofta stor USA-exponering

Samma sak gäller vanliga globalfonder.

De stora amerikanska teknikbolagen har vuxit så mycket att de fått mycket stora vikter i globala aktieindex.

En global fond kan därför vara betydligt mer beroende av amerikanska teknikaktier än namnet antyder.

Ett globalt MSCI World-index hade i början av september mer än 70 procent av kapitalet placerat i amerikanska bolag och omkring 30 procent inom informationsteknik.

Det betyder inte att alla svenska globalfonder har exakt samma sammansättning.

Men principen är densamma.

Den som månadssparar i en bred global indexfond har sannolikt redan en betydande indirekt exponering mot AI-boomen.

Ett större fall för teknikjättarna kan därför slå mot fondvärden, tjänstepensioner och premiepensioner även för sparare som aldrig själva valt att köpa en AI-aktie.

Höga förväntningar måste mötas av höga vinster

AI-sektorn har hittills lyckats försvara de gigantiska investeringarna genom snabb tillväxt och förväntningar om ännu större framtida efterfrågan.

Nvidias senaste prognoser visade exempelvis fortsatt mycket stark tillväxt, samtidigt som investeringarna i nya datacenter fortsätter.

Det finns därför fortfarande ett scenario där de enorma kapitalutgifterna visar sig vara motiverade.

Om AI leder till stora produktivitetsvinster och företag är beredda att betala för tekniken kan dagens investeringar skapa betydande framtida intäkter.

Det är också därför BIS inte beskriver utvecklingen som en given bubbla.

Men marginalen för besvikelser minskar när investeringarna, skuldsättningen och värderingarna stiger samtidigt.

AI kan förändra världen och ändå vara överinvesterad

Det är kanske den viktigaste lärdomen från tidigare teknikboomar.

Järnvägen förändrade världen trots järnvägskrascher. Elektrifieringen gjorde detsamma trots spekulationsbubblor. Internet blev större än nästan någon kunde föreställa sig trots dotcom-kraschen.

En revolutionerande teknik och en investeringsbubbla kan alltså existera samtidigt.

BIS varning handlar därför mindre om huruvida AI kommer att lyckas och mer om priset investerare är villiga att betala innan resultaten är kända.

När investeringarna passerar 1 000 miljarder dollar på två år och en större del av expansionen börjar finansieras genom skulder blir frågan också relevant för centralbanker och tillsynsmyndigheter.

I sin färska analys av AI, tillväxt och finansiell stabilitet konstaterar BIS att riskerna behöver följas även om AI:s ekonomiska potential är stor.

För svenska sparare är slutsatsen samtidigt ganska enkel.

AI-boomen är inte längre något som bara händer bland amerikanska teknikbolag.

Genom globalfonder, pensionskapital och breda aktieindex är miljontals svenska sparare redan med på resan.