Kreml hyllar Aleksandar Vučić efter hans historiska valförlust i Serbien och uppmanar landets blivande makthavare att fortsätta samarbetet med Ryssland. Moskvas första reaktion kommer samtidigt som Serbien står inför känsliga beslut om rysk energi och landets framtida relation till EU.

Kreml hyllar Vučić och skickar budskap till valvinnarna

Ryssland vill behålla sina nära relationer med Serbien även efter att den studentstödda oppositionen besegrat Aleksandar Vučićs politiska läger.

Det meddelade Kremls talesperson Dmitrij Peskov under måndagen den 26 oktober, enligt Reuters.

Peskov berömde Vučić för hans arbete med att utveckla förbindelserna mellan länderna och uttryckte en förhoppning om att den tidigare presidenten fortsätter bidra till relationerna även från oppositionen.

Samtidigt riktade han ett tydligt budskap till valets segrare. Enligt Peskov ligger fortsatt samarbete med Moskva i Serbiens eget intresse.

Kreml framhöll att Ryssland är berett att fortsätta utveckla relationerna, men betonade att det krävs engagemang från båda sidor.

Det krävs två för att dansa tango, som Peskov uttryckte det.

Uttalandet innehåller inget uttryckligt hot om ekonomiska eller politiska motåtgärder. Det visar däremot att Moskva redan försöker säkra sina intressen inför regeringsskiftet.

Vučić har under många år varit en viktig politisk partner för Ryssland på Balkan. Hans valförlust den 25 oktober innebär därför en betydande förändring för Kreml.

Studentrörelsen vill inte införa sanktioner mot Ryssland

Den studentstödda oppositionen fick enligt de nästan färdigräknade resultaten 52,7 procent av rösterna. Det motsvarar en beräknad majoritet på 139 av parlamentets 250 mandat.

Segern har framför allt drivits av missnöje med korruption och krav på demokratiska reformer.

Men ett maktskifte i Belgrad betyder inte automatiskt att Serbien vänder Ryssland ryggen.

Studentrörelsen presenterade redan den 30 september en utrikespolitisk ståndpunkt där den motsatte sig att Serbien inför sanktioner mot Ryssland. Rörelsen hänvisade bland annat till landets egna erfarenheter av internationella sanktioner.

Det innebär att en av de viktigaste skiljelinjerna mellan Serbien och EU kan bestå även efter Vučićs nederlag.

Serbien har länge försökt balansera sin ambition att bli EU-medlem mot nära historiska, politiska och ekonomiska förbindelser med Moskva.

Landet har tidigare närmat sig Ukraina utan att bryta med Ryssland, vilket visar hur komplicerad den utrikespolitiska balansgången redan varit.

Studentlistan har ännu inte bildat regering. Det återstår därför att se hur rörelsens tidigare uttalanden omsätts i konkret utrikespolitik.

Rysk olja och gas gör maktskiftet känsligt

Serbiens beroende av rysk energi är en av de viktigaste anledningarna till att förbindelserna med Moskva får stor praktisk betydelse.

Två energifrågor väntar den nya politiska ledningen.

Oljebolaget NIS står inför en tidsfrist

Ryska intressen kontrollerar drygt 56 procent av det serbiska oljebolaget NIS, som driver landets enda oljeraffinaderi i Pančevo.

Bolaget omfattas av amerikanska sanktioner på grund av det ryska ägandet.

Ungerska MOL förhandlar om att köpa den ryska majoritetsandelen, men någon slutlig affär har ännu inte genomförts.

Samtidigt löper NIS tillfälliga amerikanska verksamhetslicens ut den 30 oktober 2026.

Bolaget meddelade den 24 oktober att det ansökt om ytterligare ett undantag för att kunna fortsätta verksamheten.

Frågan är därmed akut redan innan Serbiens nya regering har hunnit tillträda.

Om en långsiktig lösning uteblir kan sanktionerna få betydande konsekvenser för landets oljeimport, raffinering och bränsleförsörjning.

Det finns däremot inga bekräftade uppgifter om att Ryssland har hotat att stoppa leveranserna som svar på valresultatet.

Gasavtalet gäller till årets slut

Serbien är också fortsatt starkt beroende av rysk naturgas.

Det statliga gasbolaget Srbijagas meddelade i september att avtalet med Gazprom hade förlängts till den 31 december 2026 på oförändrade villkor.

Ett nytt avtal eller andra lösningar för gasförsörjningen behöver därför hanteras under de kommande månaderna.

För den blivande regeringen handlar relationen till Moskva inte bara om utrikespolitisk inriktning, utan också om energipriser, försörjningstrygghet och ekonomisk stabilitet.

EU välkomnar förändringen men flera konflikter återstår

EU har reagerat positivt på oppositionens valseger.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gratulerat Studentlistan och erbjudit stöd till reformer inom rättsstaten, mediefriheten och kampen mot korruption.

Även EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har välkomnat det stora valdeltagandet.

Serbien har varit kandidatland sedan 2012 och inledde medlemskapsförhandlingar 2014. Hittills har 22 av 35 förhandlingskapitel öppnats, medan två har avslutats preliminärt.

Den tidigare regeringens hantering av demokratiska institutioner och rättsstatliga frågor har länge varit ett hinder för snabbare framsteg.

Studentrörelsens löften om reformer kan därför skapa bättre förutsättningar för relationen med Bryssel.

Men det finns fortfarande betydande motsättningar.

EU förväntar sig att kandidatländer gradvis anpassar sin utrikespolitik till unionens gemensamma linje. Serbiens vägran att ansluta sig till sanktionerna mot Ryssland är en central fråga.

Även relationen till Kosovo fortsätter att vara ett svårt hinder i medlemskapsprocessen.

Den nya politiska ledningen kan därmed hamna i en situation där EU kräver större utrikespolitisk samordning samtidigt som Ryssland försöker bevara sitt inflytande.

Vučićs nederlag förändrar maktförhållandena i Belgrad, men landets ekonomiska och diplomatiska bindningar försvinner inte med valresultatet.

Först måste Studentlistan bilda regering och utforma en gemensam politik. Under tiden närmar sig tidsfristen för NIS den 30 oktober och gasavtalets slutdatum den 31 december.