USA försöker åter få Ryssland och Ukraina till samma förhandlingsbord. Efter långa samtal med Vladimir Putin i Moskva reste Steve Witkoff och Jared Kushner vidare till Kyiv för möten med Volodymyr Zelenskyj. Amerikanerna säger att nya idéer nu finns på bordet och hoppas på en ny trilateral förhandlingsrunda inom kort. Men i de viktigaste frågorna – Donbas, Ukrainas framtida säkerhet och villkoren för en vapenvila – står parterna fortfarande långt ifrån varandra.
Helgens diplomati har gett nytt liv åt den fredsprocess som tappade fart tidigare under året.
USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner har på bara ett par dagar träffat ledningarna i både Ryssland och Ukraina. Först satt de i mer än tre timmar med Vladimir Putin i Moskva. Därefter reste de till Kyiv och genomförde flera samtalsrundor med Volodymyr Zelenskyj.
Målet är tydligt: USA vill få igång direkta eller trilaterala förhandlingar mellan Ryssland, Ukraina och USA igen.
Något genombrott finns däremot inte.
USA säger att nya idéer kom fram i Moskva
Witkoff och Kushners resa började i Moskva den 5 september.
Samtalen med Putin pågick i över tre timmar och beskrevs från rysk sida som mycket användbara. Amerikanerna har samtidigt sagt att mötet innehöll nya idéer som kan användas i den fortsatta processen.
Vad de idéerna faktiskt består av är ännu inte offentligt.
Det är därför för tidigt att tala om något nytt fredsförslag eller någon konkret kompromiss från Ryssland.
Putin använde samtidigt mötet till att upprepa flera av de budskap som Ryssland drivit tidigare. Kreml håller fast vid att det som Moskva beskriver som krigets grundorsaker måste lösas och fortsätter att framhålla Rysslands militära framgångar som en viktig del av förhandlingsläget.
Den ryske presidentens linje har alltså inte förändrats öppet bara för att samtalen med USA blivit intensivare.
Hurbra skrev redan den 3 september om Putins nya signaler om ett möjligt fredsavtal. Helgens samtal visar att de diplomatiska kontakterna nu går vidare, men ännu utan att de stora ryska kraven försvunnit.
Tre förhandlingsrundor med Zelenskyj i Kyiv
Efter Moskva fortsatte Witkoff och Kushner direkt till Ukraina.
I Kyiv hölls tre förhandlingsrundor med Zelenskyj. I den sista deltog även säkerhetspolitiska rådgivare från Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Samtalen handlade inte bara om hur nästa fredsmöte skulle kunna arrangeras.
Territorium, säkerhetsgarantier, Ukrainas militära ställning, återuppbyggnad, ekonomiskt stöd, energiförsörjning och luftförsvar fanns också på dagordningen.
Den ukrainska presidentadministrationen uppgav efteråt att Ukraina och USA diskuterat hur förhandlingsprocessen kan återstartas och vilka säkerhetslösningar som behövs om ett avtal någon gång nås. Den officiella ukrainska redogörelsen efter mötet visar samtidigt hur många stora frågor som fortfarande återstår.
Redan före mötet stod det klart att Kyiv framför allt ville få besked om vilka konkreta säkerhetsgarantier USA och Europa kan erbjuda. Det var också huvudfrågan i Hurbra:s tidigare artikel om Witkoff och Kushners Kyivbesök.
USA vill tillbaka till trilaterala samtal
Det mest konkreta resultatet efter helgen är därför inte ett fredsavtal utan ett försök att återstarta själva förhandlingsformatet.
Witkoff och Kushner säger att både Ryssland och Ukraina nu har diskuterat möjligheten till nya trilaterala samtal.
Tanken är att USA åter ska sitta med båda länderna i samma förhandlingsprocess.
Amerikanerna hoppas att nästa steg ska kunna tas snart.
Men något datum är ännu inte presenterat.
Det finns heller ingen offentlig överenskommelse om var samtalen ska hållas eller exakt vilka som ska delta.
Det går alltså att säga att en ny förhandlingsrunda har blivit mer sannolik. Det går däremot inte att säga att den redan är bokad.
| Det har hänt | Det återstår |
|---|---|
| USA har träffat både Putin och Zelenskyj | Datum och plats för nästa möte |
| Ett nytt trilateralt format diskuteras | Om Ryssland och Ukraina accepterar samma villkor |
| Territorium och säkerhetsgarantier har diskuterats | En faktisk kompromiss om Donbas |
| USA säger att nya idéer finns | Vad de nya idéerna innebär |
| Ett nytt USA–Ukraina–Europa-möte planeras | Någon bred eller permanent vapenvila |
Donbas är fortfarande den svåraste frågan
Den största låsningen är fortfarande territoriet.
Ryssland gör anspråk på fyra ukrainska regioner och kräver att Ukraina lämnar områden som ryska styrkor ännu inte kontrollerar.
Särskilt Donbas är avgörande.
Ukraina kontrollerar fortfarande viktiga delar av regionen och Zelenskyj har inte visat någon vilja att frivilligt lämna dem.
Efter mötena i Kyiv beskrev han Donbas som en av kärnfrågorna i kriget och signalerade att den typen av territoriella beslut i slutänden måste hanteras på högsta politiska nivå.
Det innebär att en eventuell förhandlingsprocess snabbt riskerar att fastna på samma punkt som tidigare.
Ryssland kräver territorium som Ukraina inte vill ge upp.
Ukraina vill inte belöna en invasion genom att lämna områden som landet fortfarande försvarar.
Och inget från helgens möten visar att någon av sidorna har löst den motsättningen.
Säkerhetsgarantierna kan bli lika svåra
Den andra stora frågan handlar om vad som händer efter ett eventuellt avtal.
Ukraina vill inte bara ha ett slut på striderna. Kyiv kräver garantier som gör att Ryssland inte kan återuppta kriget några år senare.
Zelenskyj har återkommande pekat på den ukrainska armén som den viktigaste säkerhetsgarantin. Samtidigt vill Ukraina ha starka politiska, ekonomiska och militära åtaganden från USA och Europa.
För Ryssland är detta problematiskt.
Moskva har länge krävt att Ukraina ska stå utanför Nato och har motsatt sig en framtid där landet byggs upp som en starkt västintegrerad militärmakt.
Därmed handlar fredsförhandlingarna om betydligt mer än var en gräns ska dras.
De handlar också om vilken säkerhetspolitisk ordning som ska gälla i Ukraina efter kriget.
Den begränsade anfallspausen visar avståndet
Under amerikanernas resa lyckades parterna samtidigt få fram en mycket begränsad militär återhållsamhet.
Ryssland stoppade tillfälligt attacker mot Kyiv och Ukraina avstod från attacker mot Moskva.
Men det var ingen allmän vapenvila.
Striderna fortsatte längs fronten och ryska attacker genomfördes mot andra delar av Ukraina.
Hurbra har tidigare beskrivit den begränsade 72-timmarspausen kring Kyiv.
Just den skillnaden säger mycket om hur långt processen faktiskt har kommit.
Ryssland och Ukraina kunde tillfälligt begränsa vissa attacker för att skapa utrymme för diplomatin.
De kunde inte stoppa kriget.
Tidigare samtal gav inget genombrott
USA har försökt samla parterna tidigare under året.
Trilaterala förhandlingar hölls bland annat i Abu Dhabi och Genève.
De ledde till fortsatta kontakter men inte till någon lösning på de viktigaste frågorna.
Varken territoriet eller en permanent vapenvila kunde lösas och förhandlingsprocessen tappade därefter fart.
Det är därför den nya amerikanska offensiven är viktig.
Witkoff och Kushner försöker inte starta en helt ny process. De försöker få liv i en process som redan en gång har fastnat.
Förutsättningarna är fortfarande svåra.
Närmare nya samtal – men inte nära fred
Den rimligaste slutsatsen efter helgens diplomati är därför ganska tydlig.
USA verkar ha kommit närmare att få Ryssland och Ukraina tillbaka till förhandlingsbordet.
Det är i sig en förändring.
Både Moskva och Kyiv fortsätter att prata med amerikanerna och båda har diskuterat nya samtalsformat.
Men steget från ett nytt möte till en verklig fredsuppgörelse är fortfarande mycket stort.
Putin har inte offentligt övergett sina territoriella krav.
Zelenskyj har inte accepterat att lämna de ukrainskkontrollerade delarna av Donbas.
Någon färdig modell för Ukrainas framtida säkerhetsgarantier finns inte heller.
Dessutom fortsätter kriget.
Zelenskyj har efter mötena sagt att Ukraina fortfarande måste planera för att striderna kan fortsätta genom vintern.
USA:s nya diplomatiska offensiv har alltså ökat chansen för nya samtal.
Den har ännu inte löst någon av de frågor som gjorde att de tidigare förhandlingarna misslyckades.