Steve Witkoff och Jared Kushner träffade Volodymyr Zelenskyj i Kyiv söndagen den 6 september. Donald Trump har antytt ett nytt fredsförslag, men villkoren är inte offentliga. Säkerhetsgarantierna står i centrum för Ukrainas krav, och Sverige har sedan tidigare öppnat för att bidra med flygövervakning, minröjning och utbildning.

Dagen före besöket samtalade de amerikanska sändebuden med Vladimir Putin i Moskva i mer än tre timmar. Inget genombrott offentliggjordes efteråt. Resan till Kyiv är deras första officiella Ukrainabesök i rollerna som amerikanska fredsförhandlare, enligt AP.

För Ukraina handlar förhandlingarna både om hur striderna kan upphöra och om landets möjligheter att försvara sig efteråt. Ett avtal behöver kunna hålla även om Ryssland på nytt väljer att använda militärt våld.

USA:s nya fredsförslag är fortfarande okänt

Det går ännu inte att slå fast vilka eftergifter Washington vill att Ukraina ska acceptera. Något offentliggjort förslag med konkreta villkor finns inte att bedöma.

Vita huset uppgav efter Moskvamötet till AFP att parterna hade diskuterat konkreta nästa steg och att besked skulle komma under de följande veckorna. Uttalandet säger något om den fortsatta diplomatin, men innehåller ingen redovisning av överenskommelser om territorium, militär närvaro eller säkerhetsgarantier.

Zelenskyj hade redan inför resan beskrivit den ukrainska hållningen. I sitt tal den 4 september sade han att Ukraina skulle se vilka förslag sändebuden tog med sig och vilka svar de fick i Moskva. Han betonade samtidigt att samtalen skulle användas för att hitta verkliga möjligheter att få slut på kriget.

Det gör det för tidigt att beskriva besöket som att Ukraina har fått ett färdigt amerikanskt ultimatum. Det går heller inte att använda innehållet i äldre fredsutkast som en beskrivning av det nya initiativet.

Donbas är en fortsatt skiljelinje

Rysslands krav på hela Donbas och Ukrainas motstånd är däremot kända. Sky News beskriver territorium och säkerhetsgarantier som fortsatt olösta frågor inför den nya förhandlingsomgången.

Det ryska kravet innebär att frågan sträcker sig längre än till ett stopp i striderna där styrkorna befinner sig. Ukraina motsätter sig att lämna över hela området.

De europeiska partnerna har formulerat en annan utgångspunkt. I koalitionen av villigas gemensamma uttalande den 24 augusti krävde länderna en fullständig, omedelbar och ovillkorlig vapenvila med utgångspunkt i kontaktlinjen.

Här behöver två frågor hållas isär: var militära styrkor ska stanna och vem som ska ha rätt till territoriet. Ett eldupphör längs en frontlinje innebär inte i sig att erövrade områden erkänns som ryska.

Det är heller inte känt om USA:s nya initiativ följer Rysslands territoriella krav, den europeiska utgångspunkten eller innehåller någon annan lösning.

Attackpausen gäller förhandlingsstäderna

Inför mötena förbereddes en begränsad paus i flygangreppen mot de båda huvudstäderna.

Zelenskyj meddelade den 5 september att Ukraina var berett att avstå från angrepp mot Moskva under återstoden av lördagen samt söndagen och måndagen. Han förväntade sig motsvarande rysk återhållsamhet mot Kyiv. Beskedet avsåg städerna som berördes av förhandlingarna och möjligheten att genomföra besöken.

Angreppen fortsatte på andra håll, enligt AP. Arrangemanget ska därför inte förväxlas med en allmän vapenvila.

Den begränsningen har betydelse även för hur mötena värderas. Ett tillfälligt uppehåll för att skydda diplomatiska besök ger inte besked om parterna kan enas om ett varaktigt stopp i striderna.

Säkerhetsgarantierna har redan en konkret form

Inför mötet sade Zelenskyj att Ukrainas förslag var förberedda och efterlyste säkerhetsgarantier och en värdig fred, rapporterar Reuters.

Det finns sedan tidigare en dokumenterad internationell inriktning. I den gemensamma Parisdeklarationen från den 6 januari beskrivs fem delar av ett framtida säkerhetssystem för Ukraina.

Styrkan ska verka på Ukrainas begäran. Amerikanskt stöd anges som föreslaget, och åtagandena vid ett nytt ryskt angrepp ska färdigställas. Deklarationen är alltså en ram för fortsatt arbete, inte ett besked om att samtliga garantier redan gäller.

Europa förbereder en styrka och fortsätter stödja Ukraina

I uttalandet den 24 augusti bekräftade koalitionen att förberedelserna av Multinational Force Ukraine fortsätter. Utplaceringen är tänkt att ske när ett trovärdigt stopp i striderna finns på plats, som en del av politiskt och rättsligt bindande säkerhetsgarantier.

Länderna ville samtidigt öka stödet till Ukrainas luftförsvar, försvarsindustri och energiförsörjning inför vintern samt skärpa sanktionspressen på Ryssland. Förberedelserna för tiden efter ett eldupphör innebär därmed inte att stödet under det pågående kriget ska upphöra.

EU och medlemsstaterna uttryckte också i juni beredskap att bidra till trovärdiga säkerhetsgarantier, särskilt genom koalitionen och i samarbete med USA. EU, Nato och koalitionen av villiga är dock olika samarbeten. Planeringen av en multinationell styrka är inte ett besked om ukrainskt Nato-medlemskap.

Enligt en källa till Reuters befann sig brittiska, franska och tyska säkerhetsrådgivare i Kyiv på söndagen. Vilka möten de skulle delta i framgick inte.

Sverige har pekat ut tre möjliga bidrag

Sveriges möjliga uppgifter har beskrivits betydligt tydligare än innehållet i det nya amerikanska förslaget.

I sitt tal på Folk och Försvar den 11 januari sade Ulf Kristersson att Sverige under rätt omständigheter är berett att bidra med Gripen för flygövervakning, marina resurser för minröjning och militära utbildningsinsatser.

Det är tre skilda uppgifter. Flygövervakning gäller säkerheten i luften. Minröjning kan göra sjövägar säkrare. Utbildning stärker Ukrainas egen förmåga att försvara landet.

Ett svenskt bidrag till flygövervakning måste också skiljas från att sälja eller skänka flygplan till Ukrainas flygvapen. Vid en svensk bemannad insats blir uppdraget, skyddet av personalen och reglerna för hur förbandet får agera centrala frågor.

Kristerssons besked var villkorat. Det fastställde inte någon insatsstart eller något antal svenska flygplan, fartyg eller soldater. Det ska inte heller läsas som ett beslut om svenska stridande markförband.

USA:s åtagande och styrkans mandat återstår

Brittiska parlamentets forskningsunderlag från den 11 augusti beskriver flera frågor som ännu inte hade redovisats fullt ut: styrkans storlek och sammansättning, insatsens längd och de exakta reglerna för våldsanvändning. Även USA:s konkreta stöd var fortsatt under förhandling.

Rapporten beskriver dessutom Rysslands motstånd mot europeiska styrkor i Ukraina. Där finns en svår motsättning för förhandlarna: den närvaro som ska göra Ukraina tryggare efter ett eldupphör möter ryskt motstånd.

För att bedöma garantiernas styrka behövs därför mer än en lista över deltagande länder. Övervakning kan upptäcka och dokumentera ett angrepp. Militär beredskap avgör vilka möjligheter som finns att möta det. Sanktioner kan höja kostnaden för fortsatt krigföring, men fyller en annan funktion än ett förband som kan agera direkt.

Ett tydligt åtagande behöver ange vem som ska fatta beslut, vilka resurser som finns tillgängliga och hur snabbt hjälpen kan komma. Annars riskerar avgörande frågor att skjutas till det ögonblick då ett nytt angrepp redan har börjat.

När USA presenterar sitt förslag blir det därför nödvändigt att granska både vilka eftergifter Ukraina förväntas göra och vilket skydd landet erbjuds i gengäld. De konkreta amerikanska villkoren, garantiernas omfattning och ett eventuellt svenskt insatsbeslut är ännu inte offentliggjorda i samband med Kyivbesöket.