Det går bra att äta fisk från Östersjön, men all fisk omfattas inte av samma råd. Barn, unga, gravida, ammande och den som kan vilja bli gravid i framtiden bör äta strömming samt viss vild lax och öring från Östersjöområdet högst 2–3 gånger per år. För gädda och abborre är det i stället framför allt kvicksilver och den lokala fångstplatsen som avgör vad som är lämpligt.
Fisk från Östersjön – det här gäller
Det är lätt att få intrycket att fisk från Östersjön generellt bör undvikas. Så är det inte.
De särskilda svenska kostråden handlar framför allt om fisk som kan innehålla förhöjda halter av dioxiner, PCB eller kvicksilver.
För strömming och viss vild lax och öring är det dioxin och PCB som står i centrum. För stora rovfiskar som gädda, abborre och gös är kvicksilver ofta den viktigare frågan.
| Fisk | Viktigaste rådet |
|---|---|
| Strömming/sill från Östersjön | Känsliga grupper: högst 2–3 gånger per år |
| Vild lax och öring från Östersjöområdet | Känsliga grupper: högst 2–3 gånger per år |
| Odlad lax | Omfattas inte av samma Östersjöråd |
| Gädda, abborre, gös och lake | Särskilda råd på grund av kvicksilver |
| Vanlig inlagd sill från butik | Är normalt inte samma sak som Östersjöströmming |
Med känsliga grupper menas här framför allt barn och unga samt personer som är gravida, ammar eller kan vilja bli gravida i framtiden.
Barn och gravida: högst 2–3 gånger om året
Livsmedelsverkets råd är tydligt för fisk som kan innehålla mycket dioxin och PCB.
Barn och unga, gravida, ammande och den som kan vilja bli gravid i framtiden bör äta dessa fiskar högst 2–3 gånger per år:
- strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken
- vild lax från Östersjön, Bottniska viken och svenska älvar
- vild öring från dessa områden
Även produkter gjorda av sådan fisk omfattas. Surströmming och böckling av Östersjöströmming blir alltså inte undantagna bara för att fisken har fermenterats eller rökts.
För personer som inte tillhör de känsliga grupperna är rådet mindre strikt. De kan äta den aktuella fisken oftare, men högst ungefär en gång i veckan.
Livsmedelsverkets fullständiga råd om fisk och miljögifter finns hos Livsmedelsverket.
2–3 gånger gäller inte per fiskart
En viktig detalj är att gränsen inte ska tolkas som 2–3 portioner strömming, ytterligare 2–3 portioner vild lax och sedan ytterligare 2–3 portioner öring.
Fiskarna räknas tillsammans inom gruppen.
Den som exempelvis äter strömming två gånger och vild Östersjölax en gång under ett år har därmed redan nått tre tillfällen.
Rådet finns för att minska den samlade exponeringen för miljögifter över lång tid, inte för att en enstaka måltid skulle vara akut farlig.
Är strömming och sill samma fisk?
Ja. Strömming och sill är samma art.
Skillnaden i namn är framför allt geografisk. Traditionellt kallas fisken strömming i Östersjön norr om Kalmar och sill längre söderut.
Det betyder att själva ordet sill på en förpackning inte säger om Livsmedelsverkets särskilda Östersjöråd gäller.
Det avgörande är var fisken har fångats.
Vanlig butikssill är oftast något annat
Den inlagda sill som säljs i svenska livsmedelsbutiker är normalt inte den strömming från Östersjön som kostrådet framför allt handlar om.
Butikssill kommer ofta från andra fångstområden med lägre halter av dioxin och PCB.
Det betyder exempelvis att en gravid person inte automatiskt behöver undvika sillbordet bara för att strömming från Östersjön omfattas av ett striktare råd.
Det gäller däremot att skilja på vanlig inlagd sill från handeln och lokalt fångad strömming från Östersjön.
Om ursprunget är oklart är fångstområdet viktigare att kontrollera än vad fisken kallas.
Vild Östersjölax och odlad lax är inte samma sak
Samma skillnad är viktig när det gäller lax.
Den lax som säljs i svenska butiker är till mycket stor del odlad. Den omfattas inte av Livsmedelsverkets särskilda råd om att bara äta vild Östersjölax 2–3 gånger per år.
Det strikta rådet gäller framför allt vild lax från Östersjön, Bottniska viken och svenska älvar.
Odlad lax kan därför ingå i en vanlig varierad kost även för gravida och barn.
Det betyder inte att man bör äta samma fiskart varje dag. Grundrådet är fortfarande att variera mellan olika sorters fisk och skaldjur.
Är Östersjölax farlig?
Att beskriva vild Östersjölax som generellt ”farlig” blir missvisande.
Problemet är framför allt långvarig och återkommande exponering för dioxin och PCB. Ämnena bryts ner mycket långsamt och kan lagras i kroppen.
En person som råkar äta en portion vild Östersjölax behöver därför inte bli orolig.
Rådet om 2–3 gånger per år är ett långsiktigt kostråd för att hålla exponeringen nere, särskilt för grupper där ett foster eller barn kan påverkas.
Gädda och abborre följer andra råd
För den som fiskar själv blir bilden lite mer komplicerad.
Gädda och abborre omfattas inte automatiskt av samma dioxinråd som strömming och vild Östersjölax.
Här är kvicksilver ofta den viktigare frågan.
Kvicksilver kan ansamlas i rovfisk. Ju högre upp i näringskedjan fisken befinner sig och ju äldre och större den blir, desto större kan halterna bli.
Gravida, ammande och personer som kan vilja bli gravida bör därför äta fiskarter som kan innehålla mycket kvicksilver högst 2–3 gånger per år.
Bland arter som är särskilt relevanta finns:
- gädda
- abborre
- gös
- lake
För barn och andra vuxna är rådet mindre strikt, men sådana fiskar bör ändå inte ätas alltför ofta.
Egenfångad fisk kräver koll på vattnet
När du köper fisk i butik finns en kontrollerad livsmedelskedja bakom produkten.
När du fiskar själv måste du också ta hänsyn till det aktuella vattnet.
Halterna av kvicksilver, PFAS och andra miljöföroreningar kan skilja kraftigt mellan olika sjöar, kustvatten och vattendrag. Två gäddor av samma storlek kan därför komma från vatten med helt olika föroreningssituation.
Den som regelbundet äter egenfångad fisk bör kontrollera om kommunen eller länsstyrelsen har särskilda lokala rekommendationer för området.
Det är särskilt viktigt om fisken kommer från ett vatten där det finns eller har funnits:
- industriell verksamhet
- brandövningsplatser
- förorenade sediment
- kända PFAS-problem
- lokala varningar om fiskkonsumtion
Ett lokalt råd kan vara striktare än Livsmedelsverkets generella rekommendationer.
Så kontrollerar du var fisken är fångad
För färsk och fryst fisk ska det normalt finnas information om bland annat art, om fisken är vildfångad eller odlad och var den har fångats eller odlats.
I en fiskdisk kan uppgifterna stå på skylten eller lämnas av personalen.
Förpackningar kan också ange ett FAO-område.
Östersjön ingår i FAO 27, men det är viktigt att veta att FAO 27 omfattar ett mycket större område än bara Östersjön. För Östersjön är det mer specifika delområdet 27.3.d relevant.
Det räcker alltså inte alltid att bara se ”FAO 27” och dra slutsatsen att fisken kommer från Östersjön.
För mer bearbetade produkter kan ursprungsmärkningen vara mindre detaljerad. Den som behöver veta exakt var fisken är fångad kan då fråga butiken eller producenten.
Fyra frågor räcker långt
För den som står med en fisk framför sig går det ofta att avgöra vilket råd som är relevant genom fyra frågor:
1. Vilken fisk är det?
Strömming, lax, öring, gädda och abborre kan omfattas av olika råd.
2. Var är den fångad?
För strömming, lax och öring kan fångstområdet vara avgörande.
3. Är laxen vild eller odlad?
Vanlig odlad lax omfattas inte av samma begränsning som vild Östersjölax.
4. Vem ska äta fisken?
Barn, unga, gravida, ammande och personer som kan vilja bli gravida har i flera fall striktare råd.
Varför är råden hårdare för barn och gravida?
Dioxiner och PCB är miljögifter som bryts ner mycket långsamt.
När de väl kommit in i kroppen kan de finnas kvar under lång tid. Därför handlar kostrådet inte bara om hur mycket miljögifter en person får i sig under en enskild graviditet.
Det är också förklaringen till att Livsmedelsverkets råd omfattar personer som kan vilja bli gravida i framtiden.
Exponeringen kan byggas upp långt innan en graviditet börjar.
Barn och foster är dessutom känsligare för vissa effekter av miljögifter än vuxna.
Ska man undvika fisk helt när man är gravid?
Nej.
Fisk är en viktig del av kosten och innehåller bland annat protein, vitaminer, mineraler och nyttiga fetter.
Livsmedelsverkets generella råd är att äta fisk flera gånger i veckan och variera mellan olika sorter.
Poängen med de särskilda råden är därför inte att människor ska sluta äta fisk, utan att byta ut de arter som kan innehålla höga halter av miljögifter mot andra fiskar.
Den som är gravid kan alltså äta exempelvis vanlig odlad lax utan att 2–3-gånger-per-år-rådet för vild Östersjölax automatiskt gäller.
Kan barn äta strömming?
Ja, men strömming från Östersjön bör för barn och unga begränsas till högst 2–3 gånger om året.
Det gäller även om barnet i övrigt gärna äter fisk.
Andra fiskarter med lägre halter av dioxin och PCB kan användas resten av året.
Kan gravida äta inlagd sill?
Ja, vanlig inlagd sill från butik är normalt inte den Östersjöströmming som omfattas av specialrådet.
Det viktiga är var sillen är fångad.
Den som köper lokalt fångad Östersjösill eller strömming behöver däremot räkna in den i gränsen på 2–3 gånger per år.
Kan gravida äta egenfångad abborre?
Ja, men abborre tillhör fiskar där kvicksilver kan vara ett problem.
För gravida, ammande och personer som kan vilja bli gravida gäller därför ett råd om högst 2–3 gånger per år för fisk som kan innehålla mycket kvicksilver.
Kontrollera dessutom alltid om det finns lokala råd för vattnet där fisken fångats.
Kan man äta fisk från Östersjön?
Ja.
Det finns inget generellt råd om att undvika all fisk från Östersjön.
Det viktigaste är att skilja mellan arter, fångstområden och olika typer av miljögifter. För de flesta blir det framför allt strömming samt vild lax och öring från Östersjöområdet som behöver begränsas.
För gädda, abborre och andra rovfiskar är kvicksilver och lokala föroreningar i stället det som bör kontrolleras.
Den enkla tumregeln är därför: ta reda på vilken fisk du har, var den är fångad och om den är vild eller odlad innan du avgör vilket kostråd som gäller.