Svensk honung väntas bli dyrare under hösten. Biodlingsbranschen talar om omkring 20 kronor mer per burk samtidigt som intresset för svensk honung växer. Men för den som vill vara säker på vad som faktiskt finns i burken är priset bara en del av frågan. Sedan i somras gäller nya regler som gör det betydligt lättare att se var honungen kommer ifrån.

Svensk honung kan bli omkring 20 kronor dyrare

Efterfrågan på svensk honung är hög och branschorganisationen Biodlingsföretagarna räknar med fortsatt stigande priser. Bedömningen är att en burk svensk honung kan bli omkring 20 kronor dyrare.

Det är en prognos från branschen, inte en generell prisökning som redan har slagit igenom på alla burkar. Priset varierar dessutom mellan biodlare, butiker, förpackningsstorlekar och olika typer av honung.

Bakom utvecklingen finns både en stark efterfrågan och en svensk produktion som inte fullt ut täcker den. Honungsåret 2026 har beskrivits som bättre än året före, men det betyder inte automatiskt att det finns tillräckligt med svensk honung för hela marknaden.

Samtidigt har uppmärksamheten kring fuskhonung gjort ursprunget viktigare för många konsumenter.

Den som brukar följa matpriser känner igen bilden: enskilda råvaror kan utvecklas helt annorlunda än den allmänna prisnivån. Hurbra har tidigare gått igenom hur matpriserna förändrats och vilka varor som blivit billigare.

Så ser du var honungen kommer ifrån

Här har konsumenten fått betydligt bättre hjälp än tidigare.

Sedan den 14 juni 2026 gäller nya regler för ursprungsmärkning av honungsblandningar. Om honungen kommer från flera länder ska samtliga ursprungsländer anges på förpackningen i fallande ordning efter hur stor del de utgör.

Dessutom ska procentandelen från respektive land framgå.

En burk med blandad honung ska alltså kunna ge betydligt mer information än den gamla typen av märkning där konsumenten exempelvis bara fick veta att honungen kom från länder inom och utanför EU.

Det gör det möjligt att se om en burk som marknadsförs på ett sätt som ger ett lokalt eller europeiskt intryck i själva verket till största delen innehåller honung från ett helt annat land.

Äldre märkning kan fortfarande finnas kvar

Det finns ett viktigt undantag.

Honung som märktes eller släpptes ut på marknaden enligt de äldre reglerna före den 14 juni 2026 får fortfarande säljas tills lagret är slut.

Därför kan två burkar i samma butik vara märkta på olika sätt utan att någon av dem behöver bryta mot reglerna.

Den nya, mer detaljerade märkningen blir alltså successivt vanligare när äldre lager försvinner.

Vad får egentligen kallas honung?

Honung är inte bara ett allmänt namn på något sött i en burk. Det är en reglerad livsmedelsbeteckning.

En produkt som säljs som honung får inte ha fått sockerlösning, sirap, aromer eller andra livsmedelsingredienser tillsatta och fortfarande säljas som vanlig honung.

Det är en viktig skillnad mot många andra livsmedel där själva produktnamnet kan rymma en lång ingredienslista.

För honung är grundprincipen enkel: det som står som honung ska uppfylla reglerna för honung.

Även behandlingen spelar roll. Honung får exempelvis silas på normalt sätt, men om pollen eller andra naturliga beståndsdelar filtreras bort i betydande omfattning gäller särskilda regler och produkten kan inte utan vidare säljas som vanlig honung.

Den som vill läsa reglerna i detalj kan gå vidare till Livsmedelsverkets information om märkning av honung.

”Äkta honung” är inte en särskild kvalitetsklass

Det här är lätt att missa.

Orden äkta honung låter som en officiell kvalitetsstämpel, men någon särskild juridisk kategori med det namnet finns inte.

En produkt som lagligen säljs som honung ska redan uppfylla kraven för honung. Att skriva ”äkta” framför ordet innebär alltså inte att produkten har klarat något särskilt myndighetstest eller fått en högre officiell kvalitetsklass.

Livsmedelsverket har till och med använt ”Äkta honung” som exempel på ett uttryck som kan bli vilseledande eftersom det antyder att annan vanlig honung skulle kunna vara oäkta.

För konsumenten betyder det att ordet äkta på etiketten i sig säger mycket mindre än uppgifter om ursprung och vem som ansvarar för produkten.

Hur stort är problemet med fuskhonung?

Att honungsfusk förekommer är väl belagt. Däremot behöver siffrorna tolkas försiktigt.

I en stor EU-kontroll av importerad honung undersöktes 320 sändningar från 20 länder. Av dem bedömdes 147, motsvarande 46 procent, som misstänkta för att inte uppfylla reglerna. Bland annat hittades tecken som kunde tyda på tillsatta sockerarter.

Det betyder däremot inte att 46 procent av all honung som säljs i Sverige eller EU är falsk.

Kontrollen omfattade ett särskilt urval av importerad honung under en bestämd period. EU:s forskare har själva varnat för att resultatet inte kan räknas om till en generell andel för all honung på marknaden.

Dessutom är ordet ”misstänkt” viktigt. Ett analysresultat som ger anledning till fortsatt utredning är inte samma sak som att det är slutligt bevisat att en specifik burk innehåller förfalskad honung.

Svenska tester har väckt stor uppmärksamhet

Även svenska tester har gett upphov till stora rubriker.

Biodlingsföretagarna lät 2025 DNA-testa 40 honungsprodukter och uppgav att stora delar av den importerade honungen visade tecken på avvikande innehåll eller utspädning.

Livsmedelsverket påpekade samtidigt att den använda DNA-metoden inte var ackrediterad för offentlig kontroll. Testresultaten kunde därför inte ensamma användas som myndighetsbevis för att de utpekade produkterna var förfalskade.

Ett annat svenskt test under 2026 hittade också avvikande DNA-profiler i flera honungsprodukter. Även där var slutsatsen mer begränsad än många rubriker kunde ge intryck av: resultaten räckte inte för att säkert slå fast att en viss burk var falsk.

För konsumenten är lärdomen att honungsfusk är ett verkligt problem – men att det krävs avancerad analys för att avgöra vad som faktiskt finns i en enskild produkt.

Kan man testa äkta honung hemma?

På sociala medier och olika sajter cirkulerar många enkla knep som påstås avslöja fuskhonung.

Honungen ska hällas i vatten, tändas på, droppas på papper eller bedömas efter hur snabbt den rinner. Ett annat vanligt påstående är att riktig honung alltid ska kristallisera på ett visst sätt.

Problemet är att sådana tester inte kan ge ett säkert svar.

Riktig honung kan vara flytande, trög, fast eller kristalliserad beroende på bland annat vilka växter bina hämtat nektar från, temperatur, lagring och hur honungen har hanterats.

Två helt äkta honungssorter kan därför bete sig mycket olika.

Att en honung är tunn eller förblir flytande är inte i sig ett bevis på fusk. På samma sätt innebär kristallisering inte automatiskt att produkten är äkta.

Professionell kontroll av misstänkt honungsfusk kräver laboratorieanalys och ofta flera olika analysmetoder.

Så granskar du honungsburken i butiken

Du kan alltså inte laboratorietesta honungen framför butikshyllan. Däremot går det att göra en betydligt bättre kontroll av burken än tidigare.

1. Kontrollera vad produkten faktiskt heter

Om den säljs som honung ska den omfattas av reglerna för honung.

Var mer uppmärksam om det handlar om en annan typ av produkt där honung bara är en ingrediens.

2. Läs ursprungsmärkningen

På nya blandningar ska länderna anges tydligt tillsammans med respektive andel.

Det gör det lättare att avgöra vad du faktiskt betalar för.

Vill du köpa svensk honung bör du därför kontrollera själva ursprungsuppgiften i stället för att bara gå efter förpackningens färger, bilder eller produktnamn.

3. Titta på vem som ansvarar för produkten

Förpackningen ska innehålla uppgifter som gör det möjligt att identifiera det företag som ansvarar för livsmedelsinformationen.

Det är inte ett bevis på att honungen är äkta, men en tydlig och spårbar produkt ger konsumenten bättre möjligheter att förstå vad den köper och vem som står bakom den.

4. Bli inte automatiskt misstänksam mot äldre EU-märkning

Den gamla typen av märkning kan fortfarande förekomma eftersom äldre produkter får säljas slut.

En sådan etikett är därför inte automatiskt ett tecken på regelbrott.

5. Se priset som en signal – inte ett bevis

Ett mycket lågt pris kan vara en anledning att titta extra noga på ursprung och produktinformation, särskilt när svensk honung stiger i pris.

Men dyr honung är inte automatiskt äkta och billig honung är inte automatiskt falsk.

6. Lita inte på hemmatester

Färg, konsistens, kristallisering och vattenprov kan inte ge ett säkert svar på om honungen är förfalskad.

Den nya märkningen gör störst skillnad

För den vanliga konsumenten är den viktigaste förändringen under 2026 därför inte något nytt hemmatest.

Det är etiketten.

För första gången blir det betydligt lättare att se exakt vilka länder som finns representerade i en blandad honung och ungefär hur mycket som kommer från varje land.

När svensk honung samtidigt väntas bli dyrare blir skillnaden ännu mer relevant. En burk kan kosta mer för att den är svensk, lokal och producerad i mindre skala. En annan kan bestå av honung från flera olika delar av världen.

Det behöver inte göra den ena laglig och den andra olaglig.

Men från och med nu ska konsumenten få betydligt bättre möjligheter att se skillnaden innan burken hamnar i kundvagnen.