Liberalerna faller tillbaka till 2,0 procent samtidigt som KD når sin högsta nivå på sju år i Aftonbladet/Demoskops nya mätning. Med bara 17 dagar kvar till valet blir bilden allt tydligare: KD växer, men mycket av uppgången sker på Moderaternas bekostnad – medan Liberalernas riksdagsplats ser allt mer hotad ut.

Den nya mätningen den 27 augusti ger Socialdemokraterna 30,4 procent och Sverigedemokraterna 18,3. Moderaterna ligger på 17,2 procent.

Men de två siffror som sticker ut mest finns längre ner i tabellen.

KD stiger till 8,5 procent, den högsta nivån för partiet i Demoskop på sju år. Samtidigt faller Liberalerna från 2,4 till 2,0 procent.

Centerpartiet fortsätter också uppåt och når 7,7 procent.

Parti	Demoskop 27 augusti
S	30,4 %
SD	18,3 %
M	17,2 %
KD	8,5 %
C	7,7 %
V	6,8 %
MP	6,8 %
L	2,0 %

Demoskops nya väljarbarometer bygger på 2 117 intervjuer genomförda mellan den 13 och 24 augusti.

Liberalerna är nu bara halvvägs till riksdagsspärren

Fyraprocentsspärren gör Liberalernas 2,0 procent till betydligt mer än ännu en svag opinionssiffra.

Partiet har i praktiken bara stöd motsvarande halva den nivå som normalt krävs för att få delta i den nationella mandatfördelningen.

Och Demoskop är inte ensamt.

Flera av de senaste mätningarna från olika institut har placerat L runt två procent. Det gör det allt svårare att avfärda läget som en tillfällig svacka hos ett enskilt institut.

Hurbra har tidigare gått igenom hur stora Liberalernas möjligheter är att klara riksdagsspärren. Sedan dess har tiden blivit partiets kanske största problem.

Valdagen är den 13 september och förtidsröstningen har redan börjat.

Läget är klart sämre än inför valet 2022

Liberalerna låg också nära spärren inför förra valet, men jämförelsen med 2022 visar hur mycket svårare situationen är den här gången.

I början av augusti 2022 låg L på 5,7 procent i Demoskop. Under andra halvan av månaden föll partiet mot nivåer strax över fyra procent och slutade till sist på 4,61 procent i valet.

Nu står partiet på 2,0.

Det krävs alltså inte bara en lyckad slutspurt. L behöver i praktiken nästan fördubbla sitt stöd på drygt två veckor för att nå spärren.

KD:s rekordlyft löser inte högerns problem

KD:s 8,5 procent är däremot ett mycket starkt resultat.

Partiet har gått fram fyra månader i följd i Demoskop och når sin högsta nivå på sju år. Men för regeringssidan finns en viktig detalj bakom uppgången.

Demoskops väljarflöden pekar på att KD framför allt tar väljare från Moderaterna.

Det betyder att en väljare som går från M till KD gör Ebba Busch starkare i förhållande till Ulf Kristersson – men inte gör regeringsunderlaget större.

Samma problem syns på andra håll.

SD faller från 20,2 procent i Demoskops tidigare augustimätning till 18,3 procent nu. En del av tappet går till Moderaterna.

Det är stora rörelser mellan partierna, men mycket av dem sker inom samma politiska sida.

Sedan Demoskops mätning den 12 augusti har KD alltså stärkts kraftigt samtidigt som framför allt SD har tappat.

Varför går KD så starkt?

En möjlig förklaring är KD:s försök att bredda bilden av partiet.

Ebba Busch har under valrörelsen tryckt hårdare på välfärd, familjepolitik och formuleringen om en ”höger med hjärta”. Demoskop ser också tecken på att uppgången är något starkare bland kvinnor.

Men det finns också en mer ovanlig strategisk faktor.

Centerpartiet har lyft fram KD som ett parti som skulle kunna ingå i ett alternativt regeringssamarbete över dagens blockgräns.

Det betyder inte att en sådan regering kommer att bildas. KD har fortfarande sin tydliga hemvist på Tidösidan.

Men för en borgerlig väljare som börjar tvivla på att nuvarande regeringsunderlag kan vinna valet kan KD plötsligt framstå som ett parti med möjlighet till inflytande i fler regeringskonstellationer än M och SD.

Det är en möjlig förklaring till att KD just nu kan locka moderata väljare utan att högerblocket som helhet växer.

C når 7,7 procent

Centerpartiet fortsätter samtidigt sin återhämtning och når 7,7 procent, den högsta nivån under mandatperioden i Demoskop.

Det gör regeringsfrågan mer komplicerad än en enkel tabell med två färdiga block.

S, V, MP och C har tillsammans 51,7 procent i mätningen.

M, KD, SD och L samlar 46,0 procent.

Skillnaden är 5,7 procentenheter.

Men det betyder inte automatiskt att det finns ett färdigt regeringsalternativ på 51,7 procent. Centerpartiet och Vänsterpartiet står långt ifrån varandra i flera frågor och C har dessutom öppnat för en konstruktion där KD skulle kunna spela en roll.

Hurbra har tidigare gått igenom vilka regeringsalternativ som faktiskt kan bli möjliga efter valet 2026.

Om L åker ur blir mandatproblemet betydligt större

Den stora matematiska risken för regeringssidan är att Liberalernas två procent inte bara är ett lågt valresultat.

Om partiet hamnar under spärren kan nästan hela stödet bli utan representation i riksdagen.

Med dagens Demoskopsiffror har M, KD och SD tillsammans 44,0 procent.

S, V, MP och C har 51,7.

En förenklad nationell omräkning där bara partier över spärren deltar skulle ge ungefär 188 mandat till S, V, MP och C och omkring 161 till M, KD och SD.

Den verkliga mandatfördelningen är mer komplicerad eftersom Sverige använder fasta valkretsmandat och utjämningsmandat, men räkneexemplet visar storleksordningen på problemet.

Det är därför stödröster på L kan bli så viktiga.

En moderat som går över till Liberalerna förändrar inte högerns sammanlagda röstandel. Men om rösten hjälper L från exempelvis 3,9 till 4,0 procent kan den göra mycket stor skillnad för hur många av regeringssidan röster som faktiskt omvandlas till mandat.

Åkessons gräns gör slutspurten ännu svårare för L

SD-ledaren Jimmie Åkesson har dessutom satt upp en egen gräns för när han anser att en stödröst på Liberalerna fortfarande är rationell.

Han har sagt att om L ligger under 3,5 procent när tio dagar återstår till valet bör väljare på högerkanten i stället välja något av de andra Tidöpartierna.

Det innebär i praktiken början av september.

Simona Mohamsson har samtidigt vädjat öppet om stödröster från bland annat moderata väljare och argumenterat för att en fortsatt högerregering kan vara beroende av att L klarar spärren.

Det skapar ett ovanligt dilemma.

L måste först övertyga borgerliga väljare om att partiet kan räddas. Samtidigt riskerar varje ny mätning runt två procent att göra just den berättelsen mindre trovärdig.

Tidö har gått från knapp ledning till tydligt underläge

I riksdagsvalet 2022 hade M, SD, KD och L tillsammans omkring 49,6 procent av rösterna.

S, V, C och MP hade omkring 48,9 procent.

Det handlade alltså om ett övertag på ungefär 0,7 procentenheter för den sida som senare bildade regeringsunderlaget.

Nu visar Demoskop i stället ett underläge på 5,7 procentenheter.

Förskjutningen mellan de två fyrpartigrupperna är därmed drygt sex procentenheter jämfört med valet 2022.

KD har samtidigt gått från 5,34 procent i valet till 8,5 i dagens mätning.

Problemet är att det inte räcker när M och SD ligger under sina valresultat och L har fallit från 4,61 till 2,0 procent.

L:s två procent kan bli valets viktigaste siffra

Det finns fortfarande 17 dagar kvar till valdagen och opinionsmätningar är inte valresultat.

Men Liberalernas situation skiljer sig allt tydligare från det klassiska svenska spärrdramat där ett parti pendlar mellan 3,5 och 4,5 procent och kan räddas av taktiska väljare i slutspurten.

L ligger runt två procent i flera olika mätningar.

Samtidigt visar KD:s uppgång varför det inte räcker för regeringssidan att enskilda Tidöpartier går bra. Om väljarna framför allt flyttar mellan M, KD och SD förändras regeringsmatematiken väldigt lite.

Den avgörande frågan under de sista dryga två veckorna kan därför bli mindre vem som vinner kampen inom högern – och mer om högern lyckas undvika att omkring två till fyra procent av sina potentiella röster försvinner under riksdagsspärren.