Alibaba tar in 80 miljarder Hongkong-dollar för att finansiera sin allt dyrare AI-satsning. Samtidigt köper bolagets högsta chefer aktier för hundratals miljoner. För svenska sparare blir frågan om insynsköpen väger tyngre än utspädningen och de snabbt stigande investeringarna.

Alibaba-ordföranden Joe Tsai fortsätter att köpa aktier efter bolagets stora nyemission.

Den 25 augusti köpte Tsai ytterligare 720 000 Hongkongnoterade Alibaba-aktier för omkring 82 miljoner Hongkong-dollar, motsvarande ungefär 100 miljoner kronor.

Det var hans andra köp på lika många dagar.

Även vd Eddie Wu har köpt aktier, och tillsammans har de båda Alibaba-topparna investerat drygt 200 miljoner Hongkong-dollar på två dagar.

Samtidigt uppger kinesiska medier att grundaren Jack Ma har ökat sitt innehav betydligt och köpt aktier för mer än 600 miljoner Hongkong-dollar. Det köpet är däremot inte bekräftat genom samma typ av börsanmälan som Tsais och Wus.

Köpen kommer precis efter att Alibaba lanserat en riktad nyemission på 80 miljarder Hongkong-dollar, drygt 100 miljarder kronor, för att finansiera fortsatt expansion inom artificiell intelligens.

Det gör tajmingen svår att ignorera.

Joe Tsai köpte två dagar i rad

Alibaba meddelade under helgen att bolaget ska sälja 710 miljoner nya Hongkongnoterade aktier för 112,70 Hongkong-dollar styck.

Joe Tsai köpte därefter 720 000 aktier den 24 augusti för drygt 80 miljoner Hongkong-dollar.

Dagen efter gjorde han nästan exakt samma sak igen.

De nya 720 000 aktierna köptes till ett genomsnittspris på 113,47 Hongkong-dollar, bara marginellt över emissionskursen.

Vd Eddie Wu köpte samtidigt 350 000 aktier den första dagen.

Totalt har Tsai och Wu därmed investerat omkring 202 miljoner Hongkong-dollar i Alibaba på två dagar.

Att ordföranden köper lika många aktier två dagar i följd direkt efter en kraftigt rabatterad emission är en ovanligt tydlig signal till marknaden.

Budskapet är i praktiken att ledningen själv är beredd att köpa aktien kring de nivåer där Alibaba precis bad externa investerare att skjuta till nytt kapital.

Men köpen är små jämfört med emissionen

Det är samtidigt viktigt att sätta siffrorna i perspektiv.

Alibabas emission är värd 80 miljarder Hongkong-dollar.

Tsais och Wus samlade köp motsvarar därför bara omkring 0,25 procent av det kapital Alibaba tar in.

Även om Jack Mas rapporterade köp på mer än 600 miljoner Hongkong-dollar räknas in hamnar de sammanlagda köpen från de tre Alibaba-profilerna kring en procent av emissionsbeloppet.

Insynsköpen kompenserar alltså inte aktieägarna ekonomiskt för utspädningen.

Det är framför allt en förtroendesignal.

För befintliga ägare är den mer avgörande frågan om Alibaba kan använda de nya pengarna så effektivt att den framtida vinsten växer mer än antalet aktier.

Så stor blir utspädningen

De 710 miljoner nya aktierna motsvarar omkring 3,7 procent av det tidigare antalet aktier i Alibaba.

Efter emissionen står de nya aktierna för cirka 3,57 procent av det utökade antalet aktier.

En befintlig aktieägare som inte köper fler aktier kommer alltså att äga en något mindre andel av hela Alibaba än tidigare.

Emissionskursen på 112,70 Hongkong-dollar låg dessutom omkring 8,4 procent under Alibabas stängningskurs före beskedet.

Marknaden reagerade kraftigt på affären och aktien föll på måndagen.

På tisdagen återhämtade den sig däremot till 114,20 Hongkong-dollar, vilket innebar att aktien åter handlades över emissionskursen.

Ledningens aktieköp kan ha bidragit till att stärka förtroendet, men det går inte att slå fast att de ensamma orsakade återhämtningen.

Alibaba satsar hela emissionen på AI

Det mest anmärkningsvärda med emissionen är egentligen inte storleken på ledningens köp.

Det är vad Alibaba behöver pengarna till.

Hela nettobeloppet på omkring 79,7 miljarder Hongkong-dollar ska enligt bolaget användas till investeringar inom AI.

Alibaba beskriver satsningen som full-stack AI, vilket omfattar bland annat datacenter, beräkningskapacitet, molntjänster, egna modeller och annan teknisk infrastruktur.

Det sker samtidigt som kostnaderna redan har ökat kraftigt.

Alibaba investerade motsvarande nästan 10 miljarder dollar i materiella och tekniska tillgångar under det senaste kvartalet.

Investeringstakten var omkring 75 procent högre än ett år tidigare.

Det innebär att hela den nya emissionen ungefär motsvarar vad Alibaba med nuvarande takt kan spendera på investeringar under ett enda kvartal.

Alibaba hade redan enorma kassareserver

Emissionen sticker också ut eftersom Alibaba knappast saknar pengar.

Bolaget avslutade det senaste kvartalet med omkring 69,9 miljarder dollar i kontanter och likvida investeringar.

Trots det väljer Alibaba att ta in ytterligare drygt 10 miljarder dollar genom nya aktier.

Det visar hur kapitalintensiv den globala AI-kapplöpningen har blivit.

Alibaba är inte ensamt.

Amerikanska teknikjättar lägger redan hundratals miljarder dollar på datacenter, chip och energiförsörjning. AMD har exempelvis också vänt sig till obligationsmarknaden för att finansiera sin expansion, något Hurbra tidigare skrivit om i AMD:s stora obligationsaffär.

För Alibaba kommer finansieringen däremot med en direkt kostnad för befintliga aktieägare genom utspädningen.

AI-verksamheten växer snabbt

Det finns samtidigt tydliga skäl till att Alibaba vill fortsätta investera.

Bolagets AI Cloud and Compute-verksamhet ökade intäkterna med 45 procent under det senaste redovisade kvartalet.

Det justerade rörelseresultatet inom molnverksamheten steg samtidigt med 133 procent.

Alibaba uppger också att intäkterna från AI-relaterade produkter har vuxit tresiffrigt tolv kvartal i följd.

Bolagets Qwen-modeller har passerat tre miljarder nedladdningar.

Alibaba försöker dessutom sänka kostnaden för AI genom att använda fler egna chip från T-Head i stället för att vara helt beroende av externa leverantörer.

Vd Eddie Wu har sagt att dagens AI-investeringar med nuvarande marginaler bör kunna nå break-even inom omkring tre år.

Det är i slutändan den kalkylen aktieägarna måste tro på.

Vinsten har samtidigt rasat

AI-tillväxten har ett pris.

Alibabas kvartalsvinst föll med omkring 75 procent samtidigt som investeringarna steg kraftigt.

Det skapar en konflikt som blir allt vanligare bland stora AI-bolag.

Intäkterna växer snabbt, men ännu snabbare kapitalbehov kan pressa både kassaflöde och avkastning till aktieägarna.

Det gör att Joe Tsais och Eddie Wus köp får betydelse, men inte ger något enkelt svar.

De visar att ledningen själv verkar anse att Alibaba är attraktivt värderat kring 112–113 Hongkong-dollar.

De bevisar däremot inte att de enorma AI-investeringarna kommer att bli lönsamma.

Svenska Kinafonder kan ha nära 10 procent Alibaba

För svenska fondsparare beror effekten helt på vilken typ av fond man äger.

Alibaba är ett av de största bolagen i Kinaindex.

I MSCI China vägde aktien omkring 9,8 procent i slutet av juli.

Flera aktivt förvaltade Kinafonder hade samtidigt Alibaba-vikter på omkring 6–9 procent.

Det innebär att en kursrörelse på 10 procent i Alibaba, allt annat lika, kan påverka en sådan fond med ungefär 0,6–1 procentenhet.

För en sparare med en ren Kinafond är utvecklingen i Alibaba därför direkt relevant.

Asien- och tillväxtmarknadsfonder påverkas mindre

I bredare Asienfonder är vikten normalt lägre.

Swedbank Robur Access Asien hade exempelvis omkring 2,6 procent av kapitalet placerat i Alibaba vid den senaste redovisningen.

En kursrörelse på 10 procent skulle då motsvara cirka 0,26 procentenheter av fondens värde, om allt annat står stilla.

Även svenska tillväxtmarknadsfonder kan ha tydlig exponering.

Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index hade omkring 2,3 procent Alibaba medan Nordnet Tillväxtmarknad Index låg högre, omkring 4,5 procent.

Det visar varför två fonder som båda marknadsförs som tillväxtmarknadsfonder kan reagera olika på samma Alibaba-nyhet.

Alla globalfonder äger inte Alibaba

För globalfondsparare finns en viktig skillnad.

En vanlig fond som följer MSCI World investerar i utvecklade marknader och har därför normalt ingen direkt exponering mot Alibaba.

Alibaba finns däremot med i bredare globalindex som även inkluderar tillväxtmarknader.

Storebrand Global All Countries hade exempelvis omkring 0,24 procent av fonden placerad i Alibaba.

Skillnaden mellan olika globalindex är större än många sparare tror. Hurbra har tidigare gått igenom samma problem i guiden om hur mycket USA det egentligen finns i en globalfond.

För den som vill veta om Alibaba påverkar den egna fonden är det därför bättre att kontrollera fondens faktiska innehav än att bara titta på ordet ”global” i fondnamnet.

Alibaba är inte heller automatiskt en teknikfondaktie

Det kan också kännas självklart att en teknikfond borde äga Alibaba när bolaget satsar tiotals miljarder på AI och molntjänster.

Så behöver det inte vara.

Alibaba klassificeras i MSCI-systemet inom Consumer Discretionary, alltså sällanköpsvaror och konsumenttjänster, snarare än informationsteknik.

En ren global teknikfond kan därför sakna Alibaba helt.

Kina-techfonder, internetfonder och bredare digitaliseringsfonder kan däremot ha betydande innehav.

Insynsköpen är positiva – men AI-notan är den stora frågan

Joe Tsais och Eddie Wus köp är en tydlig förtroendesignal.

De köper för egna pengar direkt efter en emission som pressat aktien och gör det ungefär på samma kurs som Alibaba säljer nya aktier till externa investerare.

Men köpen förändrar inte grundproblemet.

Alibaba späder ut befintliga aktieägare med omkring 3,6 procent för att finansiera en AI-satsning vars slutliga avkastning fortfarande är okänd.

Bolaget har stark tillväxt i AI och molnverksamheten, men investeringsnotan är redan enorm och vinsten har pressats kraftigt.

För svenska sparare är det därför mer relevant att fråga hur stor Alibaba-exponeringen faktiskt är i den egna fonden än att försöka tolka ett enskilt dygns kursrörelse.

Insynsköpen visar att ledningen tror på kalkylen.

Nu måste Alibaba visa att AI-investeringarna kan ge en avkastning som är större än kostnaden för dagens utspädning.