Iran skruvar upp retoriken mot USA ytterligare. Landets arméchef Amir Hatami erbjuder nu 30 000 dollar, motsvarande omkring 285 000 kronor, för varje amerikansk soldat som dödas eller tillfångatas och överlämnas till Iran. För iranska kvinnor som genomför handlingen utlovas det dubbla beloppet.

Beskedet kom den 16 augusti och innebär en tydlig upptrappning i ett krig där amerikanska och iranska styrkor redan har drabbat samman och där tiotusentals amerikanska militärer befinner sig på baser runt om i Mellanöstern.

Det handlar dessutom inte om ett löst utspel från någon perifer politiker. Bakom erbjudandet står generalmajor Amir Hatami, chef för Irans reguljära armé.

Iran erbjuder 30 000 dollar per amerikansk soldat

Enligt den iranska nyhetsbyrån Mehr News Agency ska 30 000 dollar betalas till den som dödar en amerikansk militär eller tar personen till fånga och överlämnar honom eller henne till iranska myndigheter.

Med den aktuella dollarkursen motsvarar det omkring 285 000 kronor.

Hatami uppgav samtidigt att kvinnor som genomför handlingen ska få dubbelt betalt, alltså 60 000 dollar eller omkring 570 000 kronor.

Det är en viktig skillnad mot hur beskedet lätt kan uppfattas: den dubbla belöningen gäller om gärningspersonen är kvinna, inte om den amerikanska soldaten är kvinna.

Arméchefen sade även att den iranska armén garanterar utbetalningarna.

Retoriken stannade inte där. Hatami uppgav att ett vapen som används vid en sådan attack ska kunna köpas in till dubbla inköpspriset, ersättas med ett nytt och därefter sparas för ett framtida museum.

Det gör utspelet till något mer än ett allmänt hot. Irans militärledning beskriver i praktiken ett organiserat belöningssystem kring attacker mot amerikansk militär personal.

Ny nivå i den iranska krigsretoriken

Iran har under hela konflikten använt mycket hård retorik mot USA, men beskedet den 16 augusti gör hotet ovanligt konkret.

Hatami krävde samtidigt att amerikanska styrkor ska lämna regionen och hävdade att USA inte längre har någon rätt att operera i Persiska viken, Omanbukten eller Hormuzsundet.

Samma dag skärpte även Irans militära generalstab tonen och sade att landet ska fortsätta sitt motstånd mot USA och Israel.

Det kommer i ett läge där någon varaktig politisk lösning på kriget fortfarande inte finns.

USA och Iran har försökt hitta vägar till en uppgörelse genom indirekta kontakter och mellanhänder, men de senaste förhandlingarna har inte lyckats bryta dödläget. Samtidigt fortsätter båda sidor att använda militärt och ekonomiskt tryck.

För den som vill förstå bakgrunden finns Hurbra:s guide om varför USA och Iran krigar.

Iran har erbjudit belöningar tidigare

Själva idén att erbjuda pengar för en amerikan är inte helt ny under kriget.

Efter att ett amerikanskt stridsflygplan skjutits ned över Iran tidigare under året förekom en belöning för den som kunde hitta eller gripa en saknad amerikansk besättningsman.

Skillnaden mot beskedet den 16 augusti är ändå betydande.

Då handlade det om en specifik amerikansk militär efter en enskild händelse och initiativet drevs av andra aktörer. Nu kommer erbjudandet från Irans arméchef och gäller amerikansk militär personal generellt.

Det är därmed en betydligt bredare och mer officiell upptrappning.

Över 50 000 amerikanska militärer finns i regionen

USA har inte någon stor reguljär markstyrka inne i Iran. Belöningen betyder därför inte att amerikanska soldater plötsligt kan jagas på iranska gator.

Däremot finns över 50 000 amerikanska militärer utspridda i Mellanöstern.

USA har under lång tid byggt upp ett omfattande nät av flygbaser, flottbaser och andra militära installationer i området. Hurbra har tidigare sammanställt de amerikanska baserna i Mellanöstern.

Amerikansk personal har också dödats i iranska robot- och drönarangrepp under kriget.

Det gör att Hatamis besked inte kan avfärdas enbart som retorik. En framtida nedskjutning, incident till havs, räddningsoperation eller annan direkt kontakt mellan amerikanska styrkor och Iran skulle kunna skapa situationer där amerikanska militärer hamnar inom räckhåll för iranska styrkor eller andra aktörer.

Hormuz är fortfarande en av konfliktens farligaste punkter

Samtidigt fortsätter maktkampen runt Hormuzsundet.

Sundet är en av världens viktigaste transportleder för olja och gas och har fått en central roll i konflikten mellan Iran och USA. Störningar där får snabbt konsekvenser långt utanför Mellanöstern.

USA har försökt pressa Iran genom militär närvaro, ekonomiska sanktioner och åtgärder mot iransk sjöfart. Iran har i sin tur använt sin kontroll över området som ett av sina viktigaste påtryckningsmedel.

Läs mer om varför Hormuzsundet är så avgörande.

Det är mot den bakgrunden Hatamis nya belöning måste ses.

Ett pressat krig utan tydlig väg ut

Det iranska utspelet betyder inte i sig att regimen står inför en omedelbar militär kollaps.

Däremot visar det hur konflikten förändras när ingen av sidorna lyckas tvinga fram det politiska slutresultat den vill ha.

Iran framställer USA som en angripare som ska drivas ut ur regionen. USA försöker samtidigt använda sin militära och ekonomiska överlägsenhet för att pressa Teheran till eftergifter.

Mellan dessa positioner finns just nu mycket litet utrymme.

Resultatet blir att konflikten inte bara handlar om robotar, flyganfall och fartyg. Ekonomisk krigföring, propaganda och direkta hot mot enskilda militärer blir också en del av kampen.

Att chefen för Irans reguljära armé nu öppet sätter ett pris på amerikanska soldater är ett av de tydligaste exemplen hittills på hur långt den retoriska upptrappningen har gått.