Statens institutionsstyrelse, Sis, bör läggas ner och ersättas av en helt ny myndighet. Det föreslår regeringens särskilda utredare Stefan Holgersson efter år av allvarlig kritik mot vården av placerade barn och unga.

Beskedet kommer inför att Holgersson på måndagen den 17 augusti överlämnar sin utredning till regeringen.

Förslaget innebär betydligt mer än ett namnbyte. Enligt Holgersson behöver den statliga institutionsvården göras om från grunden, med mindre grupper, mer specialiserad vård och högre krav på personalens kompetens.

Bakgrunden är återkommande och omfattande problem på Sis ungdomshem. Granskningar har visat att barn inte alltid får den behandling de behöver, att placeringarna inte är tillräckligt anpassade efter individen och att kvaliteten skiljer sig kraftigt mellan olika ungdomshem.

Vill ersätta Sis med helt ny myndighet

Stefan Holgerssons slutsats är att problemen är så grundläggande att det inte räcker att reformera dagens Sis.

I stället föreslår han en ny organisation för den statliga vården av barn och unga.

En central del är att vården ska bli betydligt mer specialiserad. Barn och ungdomar med mycket olika behov ska i mindre utsträckning placeras inom samma typ av verksamhet.

Det kan exempelvis handla om stora skillnader mellan en ung person med omfattande psykisk ohälsa och en ungdom som befinner sig djupt inne i grov kriminalitet. Båda kan i dag hamna inom Sis, trots att deras behov av behandling, personal och miljö kan se helt olika ut.

Holgersson vill också se mindre grupper och en organisation där personalens kompetens bättre motsvarar de barn och ungdomar som vårdas.

Tanken är att placeringen i högre grad ska styras av vilken vård den unge faktiskt behöver – inte bara av var det finns en ledig plats.

Allvarlig kritik mot vården på Sis

Kravet på ett omtag kommer efter flera år av mycket hård kritik mot Sis.

Riksrevisionen har konstaterat att barn och ungdomar långt ifrån alltid får effektiv vård och behandling under sin placering.

Ett återkommande problem är att vården inte anpassas tillräckligt efter individen. Vilka behandlingsinsatser en ungdom får kan skilja sig kraftigt beroende på vilket Sis-hem personen hamnar på.

Samtidigt har myndigheten haft stora problem med både bemanning och kompetens.

Alla ungdomar som placeras på Sis har inte samma problematik. Vissa behöver avancerad psykiatrisk vård eller stöd kopplat till funktionsnedsättningar. Andra har omfattande missbruk, våldsproblematik eller kopplingar till kriminella miljöer.

När samma organisation ska hantera hela den bredden ställs mycket höga krav på både specialisering och bemanning.

Det är krav som dagens system enligt flera granskningar inte har klarat tillräckligt väl.

Mögel, dålig hygien och bristande behandling

Kritiken gäller inte bara själva behandlingen.

Justitieombudsmannen, JO, har efter inspektioner av Sis ungdomshem beskrivit stora brister i den dagliga vårdmiljön.

Det har bland annat handlat om nedgångna lokaler, mögel, bristande städning och dåliga sanitetsutrymmen.

Även möjligheten att delta i behandlingsprogram har varierat. På några av de inspekterade hemmen kunde alla placerade ungdomar inte erbjudas någon behandling inom ett strukturerat behandlingsprogram.

Platsbristen har dessutom gjort det svårare att placera ungdomar på den verksamhet som bäst passar deras behov.

På vissa håll har ungdomar som avtjänat sluten ungdomsvård också placerats tillsammans med barn och unga som vårdas enligt LVU. JO har pekat på att det kan leda till att ungdomar får mer ingripande begränsningar än vad deras egen situation egentligen kräver.

Så skulle vardagen kunna förändras för placerade barn

För ett barn som är placerat på ett ungdomshem är själva myndighetsnamnet naturligtvis mindre viktigt.

Den stora förändringen i förslaget ligger i hur vården ska organiseras.

Mindre grupper skulle kunna ge personalen bättre möjligheter att arbeta individuellt med varje barn. En högre grad av specialisering ska samtidigt göra det lättare att placera ungdomar i en miljö som är utformad för just deras problematik.

Det kan påverka allt från vilka behandlingsmetoder som används till vilken kompetens personalen runt barnet har.

I dagens system kan två ungdomar med mycket olika behov hamna på samma institution. En mer specialiserad modell skulle i stället kunna innebära olika verksamheter för olika typer av vårdbehov.

Utredningen pekar också mot högre kompetenskrav och bättre stöd till personalen genom bland annat handledning och metodstöd.

Målet är att den tid ett barn är placerat ska innehålla mer faktisk behandling och mindre av ren förvaring.

Mindre grupper ställer samtidigt krav på fler platser

Förslaget innebär också praktiska utmaningar.

Sis driver i dag ett stort antal ungdomshem runt om i landet och har omkring 700 platser. Samtidigt har myndigheten under perioder haft svårt att erbjuda platser när kommunerna behöver dem.

Om framtidens vård ska ske i mindre och mer specialiserade grupper krävs därför en organisation som både kan erbjuda rätt typ av plats och göra det tillräckligt snabbt.

Annars finns risken att en bättre vårdmodell på papperet samtidigt leder till längre väntan på placering.

Exakt hur den nya strukturen ska dimensioneras är därför en av de viktiga frågorna när hela utredningen presenteras.

Ungdomar dömda till fängelse har redan flyttats från Sis

Förutsättningarna för Sis har dessutom förändrats under 2026.

Sedan den 1 juli döms ungdomar mellan 15 och 17 år som ska få en frihetsberövande påföljd till fängelse i stället för sluten ungdomsvård.

Kriminalvården har därmed tagit över ansvaret för den gruppen.

Det innebär att den statliga institutionsvården framöver tydligare kan koncentreras på barn och unga som behöver vård enligt den sociala lagstiftningen.

Ungdomar som redan avtjänar sluten ungdomsvård hos Sis flyttas däremot inte automatiskt till Kriminalvården.

Regeringen får förslaget den 17 augusti

Att Sis föreslås läggas ner betyder inte att myndigheten försvinner omedelbart.

Det är fortfarande ett utredningsförslag.

Stefan Holgersson ska formellt överlämna utredningen till regeringen den 17 augusti. Därefter väntar fortsatt beredning innan regeringen kan gå vidare med konkreta lagförslag och beslut.

Utredaren har dock haft ett uttryckligt uppdrag att undersöka hur den statliga barn- och ungdomsvården kan organiseras på ett annat sätt.

När regeringen tar emot utredningen blir det också tydligare exakt hur den nya myndigheten föreslås byggas upp och när en förändring skulle kunna genomföras.

För de barn och unga som placeras i statlig vård är kärnfrågan betydligt enklare än organisationsschemat: om ett nytt system faktiskt kan ge dem rätt behandling, av rätt personal och i en miljö som är anpassad efter deras behov.