Sim-EM 2026 i Paris är över. Sverige lämnar mästerskapet med ett guld, ett silver och ett brons efter en mäktig comeback av Sarah Sjöström, medan Thilda Häll och flera svenska lag satte rekord. Internationellt blev det samtidigt ett mästerskap fyllt av historiska prestationer, tre världsrekordssimningar och en ny generation som på allvar tog plats bland världsstjärnorna.
Sju tävlingsdagar i Olympic Aquatic Centre i Saint-Denis gav 43 ordinarie medaljgrenar, en lång rad mästerskaps- och Europarekord och flera lopp som kommer att leva kvar långt efter att EM-bassängen har tömts.
För svensk del går det inte att komma runt Sarah Sjöström.
Efter ett långt tävlingsuppehåll och sitt första stora internationella mästerskap sedan hon blev mamma återvände hon och vann EM-guld på 50 meter fjärilsim. Tre dagar senare var hon två hundradelar från ytterligare ett guld på 50 meter frisim.
Sara Junevik stod dessutom på pallen bredvid henne på 50 meter fjärilsim.
Men den svenska veckan handlade om mer än medaljerna. Thilda Häll flyttade det svenska rekordet på 800 meter frisim rejält, Ludvig Bartolek skrev svensk juniorhistoria och flera lagkapper gick snabbare än något tidigare svenskt landslag.
Här är den stora sammanfattningen av hela Sim-EM 2026.
Sim-EM 2026 i korthet
| Fråga | Svar |
|---|---|
| När avgjordes EM? | 10–16 augusti 2026 |
| Var? | Olympic Aquatic Centre i Saint-Denis, Paris |
| Antal ordinarie grenar | 43 |
| Svenska medaljer | 1 guld, 1 silver, 1 brons |
| Svenskt guld | Sarah Sjöström, 50 m fjärilsim |
| Svenskt silver | Sarah Sjöström, 50 m frisim |
| Svenskt brons | Sara Junevik, 50 m fjärilsim |
| Vinnare av medaljtabellen | Storbritannien |
| Flest medaljer totalt | Italien, 20 |
| Världsrekordssimningar | Tre |
Sverige slutade på delad elfteplats i medaljtabellen med ett guld, ett silver och ett brons.
Samtliga tre medaljer kom på damernas sprintdistanser.
Sarah Sjöström gjorde comeback – och blev europamästare igen
Det fanns goda skäl att vara försiktig med förväntningarna på Sarah Sjöström inför Paris.
Hon hade varit borta från tävlingssimningen under en lång period och kom till sitt första stora internationella mästerskap sedan hon blev mamma.
Ändå tog det bara några dagar innan hon stod högst på en internationell prispall igen.
På 50 meter fjärilsim vann Sjöström finalen på 25,05.
Belgiskan Roos Vanotterdijk pressade henne hela vägen och blev tvåa på 25,12. Bakom dem fullbordade Sara Junevik den svenska succén genom att ta brons på 25,51.
För Sjöström var guldet hennes 18:e EM-guld i långbana.
Men siffran säger bara en del av historien.
Det stora beskedet var att Sjöström efter sitt långa uppehåll omedelbart kunde gå in i en mästerskapsfinal och göra det hon har gjort så många gånger tidigare: leverera när medaljerna skulle fördelas.
Läs mer om Sarah Sjöströms EM-guld och Sara Juneviks brons.
Sverige fick två simmare på samma pall
Juneviks brons gjorde finalen ännu större ur svensk synvinkel.
Hon kom till Paris som regerande europamästare på distansen efter segern i Belgrad 2024. Att följa upp guldet med ännu en EM-medalj visade att hennes internationella genombrott inte var någon engångshändelse.
Det var dessutom första gången sedan 2014 som två svenska simmare stod på samma individuella långbane-EM-pall.
Sjöström längst upp.
Junevik på tredjeplats.
Den svenska sprinttraditionen levde vidare.
Sjöström var två hundradelar från EM-dubbeln
50 meter frisim blev nästa stora svenska medaljchans.
Sjöström hade simmat 23,83 i semifinalen och gick till final som snabbast av alla.
Där blev det ännu ett lopp på absolut världsnivå.
Polens Katarzyna Wasick vann på 23,84.
Sjöström tog silver på 23,86.
Skillnaden mellan guld och silver var två hundradelar.
Italiens Sara Curtis blev trea på 23,99.
Sjöströms silver blev hennes 98:e internationella mästerskapsmedalj och innebar att comebacken avslutades med två medaljer på två individuella distanser.
Läs mer om silvret på 50 meter frisim.
I en karriär med OS-guld, VM-titlar och världsrekord är ett EM-silver naturligtvis långt ifrån hennes största merit.
I just den här situationen var betydelsen större.
Paris blev ett besked om att Sjöström fortfarande kan gå från ett långt uppehåll direkt tillbaka till den nivå där hundradelar avgör internationella mästerskap.
Sveriges tre medaljer
| Simmare | Medalj och gren |
|---|---|
| Sarah Sjöström | Guld, 50 m fjärilsim – 25,05 |
| Sarah Sjöström | Silver, 50 m frisim – 23,86 |
| Sara Junevik | Brons, 50 m fjärilsim – 25,51 |
Medaljskörden var mindre än vid EM 2024, då Sverige tog fem medaljer.
Men en ren jämförelse mellan tre och fem medaljer missar en stor del av det som faktiskt hände i Paris.
Bakom Sjöström och Junevik kom flera resultat som pekar framåt.
Det tydligaste stod Thilda Häll för.
Thilda Häll blev Sveriges stora genombrott
Thilda Häll kom inte till Paris som ett av de svenska namn som den breda idrottspubliken självklart hade koll på.
Hon lämnar mästerskapet som svensk rekordhållare på 800 meter frisim.
Två gånger om.
I försöken simmade Häll på 8.33,12 och förbättrade det svenska rekordet med flera sekunder.
Det räckte också till hennes första seniorfinal på den här internationella nivån.
I finalen gick det ännu snabbare.
Häll simmade 8.31,52 och slutade sexa.
På drygt ett dygn hade hon alltså först slagit ett svenskt rekord – och sedan sänkt sitt eget nya rekord med ytterligare 1,60 sekunder.
Det var ett av de viktigaste svenska resultaten under hela mästerskapet.
En sjätteplats ger ingen medalj och kommer därför lätt i skymundan när ett EM summeras. Men när en ung svensk simmare flyttar ett nationellt rekord med flera sekunder på en stor mästerskapsvecka är betydelsen större än placeringen ensam visar.
Läs mer om rekordloppet och Sveriges resultat från tävlingsdagen.
Häll var dessutom mycket nära en final på 400 meter frisim. Hennes 4.12,09 var bara fyra hundradelar från den sista finalplatsen.
På 1 500 meter blev hon nia i försöken och missade finalen.
Ändå är helhetsbedömningen enkel.
Thilda Häll var det tydligaste svenska genombrottet under Sim-EM 2026.
Victor Johansson räddade avslutningen med finalplats
För Victor Johansson utvecklades mästerskapet annorlunda.
Den etablerade svenska långdistanssimmaren missade finalen både på 800 och 1 500 meter frisim.
På 800 meter blev han tia i försöken.
På 1 500 meter slutade han elva.
När sista tävlingsdagen kom återstod 400 meter frisim och en sista möjlighet att få med sig en individuell final från Paris.
Den tog han.
Johansson simmade 3.46,14 i försöken och gick vidare med femte bästa tid.
I finalen blev det 3.47,19 och en sjundeplats.
Guldet gick till Frankrikes Léon Marchand.
Läs mer om Victor Johanssons avslutande 400-metersfinal.
Det blev inte det mästerskap Johansson hade hoppats på.
Men efter två missade finaler på de längre distanserna gjorde 400-finalen att han åtminstone fick avsluta veckan bland Europas åtta bästa.
Sverige slog rekord även i lagkapperna
De svenska lagkapperna gav inga medaljer.
Tidsmässigt fanns ändå flera stora framsteg.
Herrarnas lag på 4×200 meter frisim bestående av Robin Hanson, Ludvig Bartolek, Victor Johansson och Charlie Skoglund Macmillan simmade på 7.10,02.
Det var nytt svenskt rekord.
Trots den kraftiga förbättringen blev Sverige nia och missade finalen med 49 hundradelar.
Resultatet illustrerade samtidigt den internationella nivån i Paris: ett svenskt rekord med flera sekunder var ändå inte tillräckligt för att nå topp åtta.
Mixedlaget kapade rekordet rejält
På mixed 4×200 meter frisim blev utvecklingen ännu större.
Sverige slog först rekord i försöken.
I finalen sänktes det igen.
Robin Hanson, Ludvig Bartolek, Elvira Mörtstrand och Sofia Åstedt simmade 7.32,10 och slutade sexa.
Under samma tävlingsdag hade det svenska rekordet förbättrats med mer än 15 sekunder jämfört med nivån före mästerskapet.
Sverige nådde också final på mixed 4×100 meter frisim och blev sjua på 3.24,20.
Medaljerna uteblev, men lagkapperna visade att den svenska bredden kunde flytta sina bästa tider tydligt framåt.
Ludvig Bartolek blev första svenska junior under 49 sekunder
Ludvig Bartolek stod också för ett individuellt framtidsbesked.
På 100 meter frisim simmade han 48,85.
Det var nytt svenskt juniorrekord och gjorde honom till den första svenska juniorsimmaren under 49 sekunder på distansen.
För ett mästerskap där mycket av det svenska medaljfokuset naturligt hamnade på etablerade kvinnliga sprintstjärnor var Bartoleks resultat en viktig signal från herrsidan.
Flera svenskar nådde semifinal
Det blev inte någon stor svensk finalvecka utanför de främsta namnen, men flera simmare tog sig vidare från försöken.
Sofia Åstedt förbättrade sitt personliga rekord på 100 meter frisim och simmade 53,87 i semifinalen.
Robin Hanson nådde semifinal på 200 meter frisim och slutade 15:e totalt.
Olivia Klint Ipsa simmade semifinal både på 100 och 50 meter bröstsim.
Louise Hansson och Felicia Klintemar gick vidare till semifinal på 100 meter fjärilsim.
Hanna Bergman nådde semifinal på 200 meter medley och förbättrade sig till 2.13,88.
Det gav Sverige ett antal starka lopp – men också en tydlig bild av den största utmaningen efter mästerskapet.
Steget från svenska semifinalplatser till europeiska finalplatser är fortfarande betydande.
Sveriges EM – medaljspets och rekord under ytan
Det är därför rimligt att sammanfatta Sveriges mästerskap på två sätt samtidigt.
Tre medaljer är färre än fem.
Det är ett faktum.
Men Paris gav också:
- två mästerskapsmedaljer av Sarah Sjöström direkt efter comebacken
- ännu en medalj av Sara Junevik
- två svenska rekord på 800 meter frisim av Thilda Häll
- svenskt juniorrekord av Ludvig Bartolek
- svenskt rekord på herrarnas 4×200 meter frisim
- två rekordförbättringar på mixed 4×200 meter frisim
- en individuell herrfinal genom Victor Johansson.
Det var alltså inget brett svenskt medaljmästerskap.
Men under medaljnivån hände tillräckligt mycket för att veckan ska innehålla flera positiva långsiktiga besked.
Tre världsrekordssimningar satte prägel på Paris
Internationellt blev Sim-EM 2026 ett rekordmästerskap.
Tre världsrekordssimningar noterades.
Två gjordes av samma 19-åring.
| Simmare | Världsrekord |
|---|---|
| Sara Curtis | 26,63 på 50 m ryggsim, semifinal |
| Sara Curtis | 26,56 på 50 m ryggsim, final |
| Johannes Liebmann | 14.26,79 på 1 500 m frisim |
Det är därför mest korrekt att tala om tre världsrekordssimningar, snarare än tre olika världsrekordgrenar.
Sara Curtis sänkte samma rekord två gånger.
Sara Curtis slog världsrekord två gånger
Italiens Sara Curtis var bara 19 år när hon gjorde ett av mästerskapets mest spektakulära nummer.
I semifinalen på 50 meter ryggsim simmade hon 26,63 och slog världsrekordet.
Det tidigare rekordet var 26,68.
Dagen efter kom finalen.
Då gick Curtis ännu snabbare.
26,56.
Nytt världsrekord igen – och EM-guld.
Det är svårt att tänka sig ett tydligare mästerskapsgenombrott.
Curtis nöjde sig dessutom inte med den individuella titeln. Hon lämnade Paris med sammanlagt sex medaljer: ett guld, två silver och tre brons.
Bland bronsmedaljerna fanns 50 meter frisim, där hon slutade bakom Wasick och Sjöström.
Curtis blev en central del av det italienska lag som tog flest medaljer av alla nationer.
Johannes Liebmann sprängde 14.30-gränsen
Den kanske största enskilda prestationen under hela Sim-EM kom på herrarnas 1 500 meter frisim.
Tysklands Johannes Liebmann, även han 19 år, simmade på 14.26,79.
Bobby Finkes tidigare världsrekord var 14.30,67.
Liebmann förbättrade alltså rekordet med 3,88 sekunder och blev den första simmaren någonsin under 14 minuter och 30 sekunder.
Det var inte heller hans enda stora prestation.
Tidigare under mästerskapet hade han vunnit 800 meter frisim på 7.37,59.
Även det var rekord.
Den gången europeiskt.
När Paris var över hade Liebmann gått från stor talang till ett av världssimningens viktigaste långdistansnamn.
Simona Quadarella vann alla tre distansloppen
Italiens Simona Quadarella fortsatte samtidigt att göra något som håller på att bli hennes egen EM-specialitet.
Hon vann 400 meter frisim.
Hon vann 800 meter frisim.
Hon vann 1 500 meter frisim.
400-metersguldet kom på 4.01,34.
På 800 meter vann hon på 8.15,55.
På 1 500 meter blev segertiden 15.46,22.
Det var tredje gången under karriären som Quadarella vann samtliga tre långa frisimslopp vid samma långbane-EM.
Hon hade gjort det 2018.
Hon hade gjort det 2020.
Nu gjorde hon det igen.
Att dominera tre så krävande distanser under samma mästerskapsvecka är extraordinärt. Att upprepa bedriften tre gånger i en karriär gör Quadarellas EM-meriter historiska.
David Popovici gjorde dubbeln för tredje EM i rad
David Popovici fortsatte sin egen form av EM-dominans.
Rumänen vann 100 meter frisim på 46,56, nytt mästerskapsrekord.
Sedan vann han även 200 meter frisim på 1.44,15.
Därmed hade Popovici tagit dubbeln på 100 och 200 meter frisim vid tre raka långbane-EM.
I ett globalt simlandskap där sprint och 200 meter innehåller några av sportens största namn har Popovici gjort en av de mest prestigefyllda kombinationerna till sin egen.
Kristóf Milák var tre hundradelar från världsrekord
Kristóf Miláks seger på 100 meter fjärilsim blev ytterligare ett lopp på historisk nivå.
Ungernstjärnan vann på 49,48.
Det var nytt Europarekord.
Caeleb Dressels världsrekord är 49,45.
Milák saknade alltså tre hundradelar.
Han tog också brons på 100 meter frisim och blev en avgörande del av Ungerns seger på 4×100 meter frisim.
Där simmade han slutsträckan på 46,29 med flygande start.
En sådan lagkappstid kan inte jämföras direkt med en individuell start, men prestationen visade vilken fart Milák hade under mästerskapet.
Hubert Kós tog två individuella guld
Ungern hade fler profiler.
Hubert Kós vann 200 meter ryggsim och 200 meter medley.
På 200 rygg satte han Europarekordet 1.52,30 i semifinalen innan han vann finalen på 1.53,08.
På 200 medley simmade han 1.54,24 och satte mästerskapsrekord.
Det var dessutom hans tredje raka EM-guld på medleydistansen.
Kós ingick också i det ungerska lag som vann 4×100 meter frisim.
Paris blev därmed ännu ett mästerskap där han visade hur ovanligt bred hans internationella toppnivå är.
Léon Marchand fick sina guld inför hemmapubliken
Léon Marchand kom till Paris som en av mästerskapets allra största profiler.
Två år tidigare hade han blivit den stora franska stjärnan under OS i samma stad.
Uppladdningen inför EM stördes av problem med en höftadduktor och programmet begränsades.
Trots det blev det två individuella guld.
Marchand vann 200 meter fjärilsim på 1.51,72.
Sedan avslutade han veckan med att vinna 400 meter frisim på 3.43,14.
Bakom honom stod ett av mästerskapets yngsta stora namn för en sensationell prestation.
Ungerns Oliver Papai, bara 16 år, tog silver på 3.44,46.
Lukas Märtens blev trea på 3.44,57.
Marchand tog dessutom lagkappsmedaljer med Frankrike och lämnade hemma-EM med ett resultat som visade att han kunde vinna även när förutsättningarna inför mästerskapet inte varit perfekta.
Mary-Ambre Moluh gav Frankrike ännu ett rekord
Frankrikes Mary-Ambre Moluh blev ett annat stort hemmautropstecken.
Hon satte först Europarekord på 100 meter ryggsim när hon simmade 57,99 som startsträcka i en lagkapp.
Sedan kom den individuella finalen.
Där sänkte hon rekordet igen till 57,94 och vann guldet.
Precis som Sara Curtis lyckades Moluh alltså förbättra samma rekord två gånger under mästerskapet.
Marrit Steenbergen tog sex medaljer
Nederländernas Marrit Steenbergen tillhörde de mest produktiva simmarna i hela mästerskapet.
Hon vann 100 meter frisim på 51,90, nytt mästerskapsrekord.
Hon ingick också i Nederländernas guldlag på damernas 4×100 meter frisim.
Dessutom tog hon fyra silver.
Totalt: sex medaljer.
Det var inte en enda sensationell prestation som definierade hennes EM, utan hennes förmåga att vara med i medaljstriden i gren efter gren.
Ellen Walshe vann båda medleygrenarna
Irlands Ellen Walshe gjorde också en perfekt individuell medleyvecka.
Hon vann 200 meter medley på 2.09,81.
Sedan vann hon 400 meter medley på 4.34,42.
Två starter.
Två EM-guld.
Det gav Irland ett av landets starkaste individuella mästerskap i Paris.
Alla vinnare på damsidan
| Gren | Europamästare |
|---|---|
| 50 m frisim | Katarzyna Wasick, Polen – 23,84 |
| 100 m frisim | Marrit Steenbergen, Nederländerna – 51,90 |
| 200 m frisim | Barbora Seemanova, Tjeckien – 1.54,38 |
| 400 m frisim | Simona Quadarella, Italien – 4.01,34 |
| 800 m frisim | Simona Quadarella, Italien – 8.15,55 |
| 1 500 m frisim | Simona Quadarella, Italien – 15.46,22 |
| 50 m ryggsim | Sara Curtis, Italien – 26,56 |
| 100 m ryggsim | Mary-Ambre Moluh, Frankrike – 57,94 |
| 200 m ryggsim | Katie Shanahan, Storbritannien – 2.06,13 |
| 50 m bröstsim | Rūta Meilutytė, Litauen – 29,93 |
| 100 m bröstsim | Angharad Evans, Storbritannien – 1.04,87 |
| 200 m bröstsim | Evgeniia Chikunova, Neutral Athletes B – 2.19,32 |
| 50 m fjärilsim | Sarah Sjöström, Sverige – 25,05 |
| 100 m fjärilsim | Roos Vanotterdijk, Belgien – 56,08 |
| 200 m fjärilsim | Keanna MacInnes, Storbritannien – 2.05,90 |
| 200 m medley | Ellen Walshe, Irland – 2.09,81 |
| 400 m medley | Ellen Walshe, Irland – 4.34,42 |
| 4×100 m frisim | Nederländerna – 3.31,89 |
| 4×200 m frisim | Storbritannien – 7.45,93 |
| 4×100 m medley | Storbritannien – 3.53,50 |
Alla vinnare på herrsidan
| Gren | Europamästare |
|---|---|
| 50 m frisim | Nikita Sheremet, Ukraina – 21,13 |
| 100 m frisim | David Popovici, Rumänien – 46,56 |
| 200 m frisim | David Popovici, Rumänien – 1.44,15 |
| 400 m frisim | Léon Marchand, Frankrike – 3.43,14 |
| 800 m frisim | Johannes Liebmann, Tyskland – 7.37,59 |
| 1 500 m frisim | Johannes Liebmann, Tyskland – 14.26,79 |
| 50 m ryggsim | Miroslav Knedla, Tjeckien – 24,11 |
| 100 m ryggsim | Apostolos Christou, Grekland – 52,27 |
| 200 m ryggsim | Hubert Kós, Ungern – 1.53,08 |
| 50 m bröstsim | Nicolò Martinenghi, Italien – 26,57 |
| 100 m bröstsim | Nicolò Martinenghi, Italien – 58,58 |
| 200 m bröstsim | Filip Nowacki, Storbritannien – 2.07,70 |
| 50 m fjärilsim | Egor Kornev, Neutral Athletes B – 22,52 |
| 100 m fjärilsim | Kristóf Milák, Ungern – 49,48 |
| 200 m fjärilsim | Léon Marchand, Frankrike – 1.51,72 |
| 200 m medley | Hubert Kós, Ungern – 1.54,24 |
| 400 m medley | Ilia Borodin, Neutral Athletes B – 4.08,17 |
| 4×100 m frisim | Ungern – 3.10,03 |
| 4×200 m frisim | Storbritannien – 7.01,52 |
| 4×100 m medley | Neutral Athletes B – 3.28,67 |
Vinnarna i mixedlagkapperna
| Gren | Europamästare |
|---|---|
| 4×100 m frisim | Neutral Athletes B – 3.19,95 |
| 4×200 m frisim | Storbritannien – 7.24,13 |
| 4×100 m medley | Frankrike – 3.39,64 |
Den som vill gå igenom fullständiga tider och placeringar hittar mästerskapets officiella resultat hos European Aquatics.
Storbritannien vann medaljtabellen
Storbritannien slutade högst i den officiella medaljtabellen.
Britterna tog åtta guld, två silver och fyra brons.
Italien vann fler medaljer totalt – hela 20 – men hade sex guld och placerades därför tvåa när nationerna rangordnades efter antal guldmedaljer.
Neutral Athletes B blev trea med fem guld.
Frankrike och Ungern tog fyra guld vardera.
Medaljtabellen
| Placering | Nation och medaljer |
|---|---|
| 1 | Storbritannien – 8 guld, 2 silver, 4 brons |
| 2 | Italien – 6 guld, 8 silver, 6 brons |
| 3 | Neutral Athletes B – 5 guld, 5 silver, 9 brons |
| 4 | Frankrike – 4 guld, 4 silver, 3 brons |
| 5 | Ungern – 4 guld, 4 silver, 2 brons |
| 6 | Nederländerna – 2 guld, 7 silver |
| 7 | Tyskland – 2 guld, 6 silver, 6 brons |
| 8 | Irland – 2 guld, 1 silver, 2 brons |
| 9 | Tjeckien – 2 guld |
| 9 | Rumänien – 2 guld |
| 11 | Belgien – 1 guld, 1 silver, 1 brons |
| 11 | Grekland – 1 guld, 1 silver, 1 brons |
| 11 | Sverige – 1 guld, 1 silver, 1 brons |
| 14 | Litauen – 1 guld, 1 silver |
| 15 | Polen – 1 guld, 1 brons |
| 16 | Ukraina – 1 guld |
Italien fick samtidigt mästerskapets Championship Trophy efter att ha samlat flest medaljer totalt.
Det är därför inte motsägelsefullt att beskriva Storbritannien som vinnare av medaljtabellen och Italien som nationen med flest medaljer.
De mäter två olika saker.
Sim-EM 2026 dag för dag
10 augusti: Sverige öppnade med rekord
Mästerskapet började med svenska rekordbesked.
Thilda Häll slog svenskt rekord på 800 meter frisim redan i försöken.
Herrarnas lag på 4×200 meter frisim slog också det svenska rekordet, även om tiden inte räckte till final.
Storbritannien vann både damernas och herrarnas 4×200-lagkapper.
Ilia Borodin tog guldet på 400 meter medley.
11 augusti: Häll gjorde det igen
Häll sänkte sitt svenska 800-metersrekord ännu en gång och blev sexa i finalen.
Simona Quadarella vann 800 meter frisim.
Marrit Steenbergen tog guldet på 100 meter frisim.
Katie Shanahan och Angharad Evans gav Storbritannien ytterligare framgångar.
12 augusti: Sveriges stora kväll
Sarah Sjöström vann EM-guld på 50 meter fjärilsim.
Sara Junevik tog brons.
David Popovici vann 100 meter frisim.
Hubert Kós tog guldet på 200 meter ryggsim.
Johannes Liebmann vann 800 meter frisim på Europarekord.
Det var kvällen då Sveriges medaljmästerskap på allvar började.
13 augusti: Rekorden föll
Sara Curtis slog världsrekord på 50 meter ryggsim.
Kristóf Milák vann 100 meter fjärilsim på Europarekordet 49,48.
Ungern vann herrarnas 4×100 meter frisim.
Ludvig Bartolek satte svenskt juniorrekord på 100 meter frisim.
14 augusti: Popovici fullbordade dubbeln
David Popovici vann 200 meter frisim och gjorde därmed 100/200-dubbeln för tredje raka långbane-EM.
Quadarella vann 1 500 meter frisim.
Sverige nådde final på mixed 4×100 meter frisim och slutade sjua.
15 augusti: Världsrekord och Sjöström-silver
Johannes Liebmann slog världsrekord på 1 500 meter frisim.
Sarah Sjöström tog silver på 50 meter frisim.
Mary-Ambre Moluh satte Europarekord på 100 meter ryggsim.
Sveriges mixedlag slog svenskt rekord på 4×200 meter frisim och sänkte det igen i finalen.
16 augusti: Marchand och Quadarella avslutade festen
Léon Marchand vann 400 meter frisim.
Simona Quadarella fullbordade sin trippel.
Hubert Kós vann 200 meter medley.
Victor Johansson slutade sjua på 400 meter frisim.
Storbritannien avslutade som etta i medaljtabellen.
Parasimningen skrev mästerskapshistoria
Paris 2026 blev också historiskt av en annan anledning.
För första gången integrerades parasimning i huvudprogrammet vid ett European Aquatics-mästerskap.
Fyra paragrener avgjordes under avslutningshelgen.
Simmare från olika klassificeringar tävlade i samma lopp och resultatet avgjordes genom ett poängsystem som vägde prestationen mot respektive klass.
Det innebar att den som först nådde målet inte automatiskt vann den officiella tävlingen.
Integreringen var större än de enskilda resultaten.
Den markerade en förändring i hur mästerskapet presenterade para- och övrig elitsimning inom samma evenemang.
Vad tar svensk simning med sig från Paris?
Det finns två enkla sätt att läsa Sveriges resultat.
Det första är medaljtabellen.
Ett guld.
Ett silver.
Ett brons.
Tre medaljer.
Det andra är att titta på vad som hände under medaljnivån.
Då blir bilden mer intressant.
Sarah Sjöström visade att hon fortfarande kan återvända till ett mästerskap och vinna direkt.
Sara Junevik tog ännu en internationell medalj.
Thilda Häll slog sitt eget svenska rekord på 800 meter två gånger och tog sig till final.
Ludvig Bartolek blev första svenska junior under 49 sekunder på 100 meter frisim.
Svenska lag förbättrade nationella rekord.
Victor Johansson lyckades efter två missade långdistansfinaler avsluta mästerskapet bland Europas åtta bästa på 400 meter.
Samtidigt fanns en tydlig svaghet.
Sverige hade inte den bredd av individuella finalister som krävs för att på allvar konkurrera med de största europeiska simnationerna över ett helt mästerskap.
På herrsidan blev Johansson ensam individuell svensk finalist.
Flera svenska simmare nådde semifinal men kunde inte ta nästa steg.
Det är den utmaningen som finns kvar när medaljerna från Paris har lagts undan.
Ett mästerskap där nästa generation tog plats
Internationellt kommer Sim-EM 2026 sannolikt att kommas ihåg lika mycket för åldern på flera av huvudpersonerna som för medaljerna.
Sara Curtis var 19 år.
Johannes Liebmann var 19.
Oliver Papai tog EM-silver bakom Marchand som 16-åring.
18-årige Mikhail Shcherbakov satte juniorvärldsrekord när han tog brons på 200 meter medley.
Det var inte längre bara talanger som närmade sig de etablerade stjärnorna.
De slog världsrekord.
De tog medaljer.
De besegrade världsmästare.
Samtidigt fortsatte etablerade namn som Sjöström, Quadarella, Popovici, Milák, Steenbergen, Kós och Marchand att leverera.
Det skapade ett ovanligt mästerskap där generationsskiftet inte handlade om att den gamla eliten försvann.
I Paris stod generationerna bredvid varandra på samma prispallar.
Sim-EM 2026 fick en svensk comeback att minnas
För Sverige kommer mästerskapet ändå alltid att börja och sluta med Sarah Sjöström.
Hon kom till Paris med betydligt fler frågor runt sig än vanligt.
Hur snabbt kunde hon vara tillbaka?
Hur skulle kroppen reagera på ett helt internationellt mästerskap?
Var hon redan redo att slåss om guld?
Svaret kom i bassängen.
Guld på 50 meter fjärilsim.
Silver på 50 meter frisim.
Två hundradelar från ytterligare ett guld.
Paris blev inte ett försiktigt första steg tillbaka.
Det blev en medaljcomeback.
Bakom henne tog Junevik ännu en EM-medalj, Häll slog dubbla rekord och flera yngre svenska simmare flyttade sina nivåer.
Och runt hela det svenska mästerskapet pågick en internationell rekordfest där två 19-åringar skrev om världsrekordlistorna.
Det gjorde Sim-EM 2026 till något större än summan av 43 finaler.
För Sverige blev det mästerskapet där Sarah Sjöström visade att hon fortfarande kan vinna.
För Europa blev det mästerskapet där nästa generation visade att den redan är här.