Volodymyr Zelenskyj ger för första gången ett tydligt positivt omdöme om de nya amerikanska idéerna för att försöka få slut på kriget. Efter Steve Witkoffs och Jared Kushners möten med både Vladimir Putin och den ukrainske presidenten säger Zelenskyj att flera av förslagen är ”mycket värdefulla”. Nu förbereds fortsatta samtal mellan Ukraina, USA och Europa – och därefter kan ett nytt möte med Ryssland bli aktuellt. Samtidigt visar en ny omfattande rysk attack mot Kyiv hur långt det fortfarande är till en verklig uppgörelse.

Det diplomatiska arbetet kring Ukrainakriget har gått in i ett nytt skede. De amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner har under de senaste dagarna träffat först Rysslands president Vladimir Putin och därefter Volodymyr Zelenskyj i Kyiv.

Nu kommer det hittills tydligaste beskedet från den ukrainska sidan om hur de amerikanska idéerna har tagits emot.

Zelenskyj säger att det finns flera förslag som är värda att arbeta vidare med.

Det betyder däremot inte att ett fredsavtal är nära.

Zelenskyj: Flera idéer är värda att arbeta vidare med

Zelenskyj beskriver flera av de idéer som Witkoff och Kushner presenterat som mycket värdefulla och användbara.

Han har samtidigt varit försiktig med att offentliggöra exakt hur ett möjligt större fredsupplägg ser ut. Ukraina och USA ska först fortsätta arbetet med förslagen tillsammans.

Det är en viktig förändring jämfört med läget bara ett dygn tidigare.

När USA:s försök att få igång nya fredssamtal blev känt den 7 september var det fortfarande oklart hur Kyiv såg på de konkreta idéer som de amerikanska sändebuden hade med sig efter sina kontakter med Moskva.

Nu är Zelenskyjs ton åtminstone försiktigt positiv.

Men det finns ännu inget offentligt amerikanskt fredsavtal som Ukraina har accepterat. Det som pågår är fortfarande förhandlingar om vilka frågor som över huvud taget kan bli möjliga att lösa.

Energi och spannmål kan bli första steget

Det mest konkreta spåret handlar inte om ett fullständigt fredsavtal utan om mindre överenskommelser som kan minska krigets intensitet.

Bland frågorna som diskuteras finns attacker mot energi- och elanläggningar.

Både Ryssland och Ukraina har under kriget genomfört omfattande angrepp mot motståndarens energiinfrastruktur. För Ukraina har ryska attacker mot elproduktion och elnät blivit särskilt kännbara under vintern, medan ukrainska styrkor samtidigt har slagit mot rysk olje- och energiinfrastruktur.

Ett tänkbart första steg skulle därför kunna vara någon form av ömsesidig begränsning av sådana attacker.

Även spannmålsexporten diskuteras.

Svarta havet har under stora delar av kriget varit centralt för Ukrainas möjligheter att exportera jordbruksprodukter. Tidigare initiativ har försökt skapa säkrare förhållanden för handeln och minska risken för attacker mot sjöfarten.

Hurbra har tidigare gått igenom Ukrainas initiativ om att stoppa attacker i Svarta havet.

De nya amerikanska diskussionerna tyder på att liknande begränsade överenskommelser kan bli en del av ett bredare försök att skapa momentum.

USA vill minska eskaleringen inför vintern

En annan tydlig del av diskussionerna handlar om den kommande vintern.

Amerikanerna undersöker enligt de uppgifter som framkommit om det går att få båda sidor att minska eskaleringen under vintermånaderna.

Det skulle framför allt kunna få stor betydelse för Ukrainas energisystem.

Tidigare vintrar har Ryssland genomfört omfattande attacker mot ukrainska kraftverk, elnät och annan kritisk infrastruktur. Syftet har bland annat varit att försvåra energiförsörjningen och öka trycket på det ukrainska samhället.

Ett avtal som begränsar den typen av attacker skulle därför kunna få stor praktisk betydelse även utan ett fullständigt eldupphör.

Samtidigt skulle Ryssland sannolikt kräva motsvarande begränsningar av Ukrainas attacker mot ryska olje- och gasanläggningar.

Fångutväxlingar kan snabbas upp

Krigsfångar är ett annat område där det kan vara lättare att nå konkreta resultat än i de stora territoriella frågorna.

Zelenskyj vill både öka omfattningen och tempot i fångutväxlingarna.

Sådana överenskommelser har varit möjliga även under perioder då de politiska relationerna mellan Kyiv och Moskva varit närmast helt låsta.

Det gör frågan till ett möjligt förtroendeskapande steg.

Ett större antal utväxlingar skulle inte lösa kriget, men skulle kunna visa om parterna faktiskt kan genomföra överenskommelser som förhandlats fram genom amerikansk medling.

Ukraina, USA och Europa ska först samordna sig

Nästa steg väntas inte bli ett direkt toppmöte mellan Zelenskyj och Putin.

I stället ska Ukraina, USA och europeiska företrädare först fortsätta arbetet med de amerikanska idéerna.

Under kontakterna i Kyiv deltog även representanter från Storbritannien, Frankrike och Tyskland i delar av arbetet.

Enligt Ukrainas presidentkansli har diskussionerna bland annat handlat om säkerhetsgarantier, Ukrainas framtid och den ekonomiska återhämtningen efter kriget.

Det europeiska deltagandet är viktigt.

För Kyiv handlar en framtida uppgörelse inte bara om vad Ukraina och Ryssland kan skriva under, utan också om vilka garantier USA och europeiska länder är beredda att ge för att förhindra ett nytt ryskt angrepp.

Tre länder nämns för nya förhandlingar

Om den amerikansk-ukrainsk-europeiska samordningen leder vidare kan ett nytt möte mellan Ukraina, Ryssland och USA bli nästa steg.

Zelenskyj har nämnt tre möjliga platser:

Möjlig värd	Varför landet kan fungera
Turkiet	Har tidigare varit värd för förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland
Förenade arabemiraten	Har fungerat som mellanhand i flera frågor under kriget
Schweiz	Traditionell plats för internationell diplomati

Inget av länderna är ännu bekräftat.

Det finns inte heller något fastställt datum för ett nytt trepartsmöte.

Ryssland har signalerat att nya samtal inte är uteslutna, men Kreml har ännu inte offentliggjort någon överenskommelse om plats eller tid.

Donbas är fortfarande den stora låsningen

Det är när diskussionerna når territorium som problemen blir betydligt större.

Ryssland gör anspråk på hela Donbas, inklusive områden som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Det innebär i praktiken att Moskva vill att Kyiv ska lämna territorium som den ryska armén ännu inte lyckats erövra.

Det har Ukraina hittills motsatt sig.

För Zelenskyj skulle en sådan eftergift vara både militärt och politiskt mycket långtgående.

Problemet är samtidigt att Ryssland hittills inte har visat några tydliga tecken på att helt överge sina territoriella krav.

Så länge den frågan är olöst är ett slutligt fredsavtal mycket svårt att se framför sig.

Säkerhetsgarantier kan bli minst lika svåra

Den andra kärnfrågan gäller vad som händer efter ett eventuellt eldupphör.

Ukraina vill undvika en situation där striderna stoppas tillfälligt men där Ryssland därefter kan återuppbygga sina styrkor och inleda ett nytt angrepp några år senare.

Därför vill Kyiv ha tydliga säkerhetsgarantier.

Det kan handla om fortsatt militärt stöd, luftförsvar, vapenleveranser, utbildning, underrättelsesamarbete och andra former av långsiktigt stöd.

Exakt hur långt USA och europeiska länder är beredda att gå är fortfarande en av fredsprocessens viktigaste frågor.

Det är också en anledning till att europeiska regeringar måste vara med i processen.

Ny rysk attack mot Kyiv efter USA-besöket

Samtidigt som diplomatin fortsätter har kriget åter gjort sig påmint i Ukrainas huvudstad.

Efter en kort paus kring de amerikanska sändebudens besök attackerade Ryssland åter Kyiv under natten till den 8 september.

Angreppet omfattade drönare och flera typer av robotar.

Bostadshus och annan civil infrastruktur skadades och minst två människor rapporterades ha dödats medan ett större antal skadades.

Uppgifterna om det exakta dödstalet skiljde sig fortfarande under tisdagen.

Den tidigare pausen innebar inte någon allmän vapenvila. Den hade införts för att minska risken för attacker mot huvudstäderna medan de amerikanska sändebuden befann sig i området.

Hurbra skrev tidigare om den tillfälliga pausen i ryska attacker mot Kyiv.

Att attackerna nu återupptas är därför inte ett formellt brott mot någon fredsöverenskommelse.

Men tidpunkten är politiskt betydelsefull.

Bara timmar efter att amerikanerna lämnat Kyiv fortsätter Ryssland med omfattande angrepp samtidigt som Washington försöker få fram ett upplägg som bland annat ska minska attackerna mot energi och civil infrastruktur.

Diplomatin rör sig – men de svåraste frågorna är kvar

Det nya läget kan sammanfattas på två helt olika sätt.

Å ena sidan finns det nu betydligt mer konkret diplomatiskt arbete än tidigare.

USA har diskuterat direkt med både Putin och Zelenskyj. Ukraina beskriver flera av de amerikanska idéerna som värdefulla. Europeiska länder har kopplats in och möjliga nya förhandlingsplatser diskuteras.

Dessutom finns frågor där begränsade överenskommelser kan vara möjliga: energi, spannmål, fångutväxlingar och en minskad vintereskalering.

Å andra sidan har nästan ingenting förändrats i de två frågor som avgör om kriget verkligen kan avslutas.

Ryssland och Ukraina står fortfarande långt ifrån varandra om territorium.

Och Ukraina kräver säkerhetsgarantier som måste vara tillräckligt starka för att ett framtida eldupphör inte bara ska bli en paus före nästa krig.

Zelenskyjs nya besked är därför betydelsefullt – men framför allt för att det visar att det finns ett förhandlingsspår som Kyiv anser vara värt att fortsätta.

Det är ännu långt därifrån till ett fredsavtal.