Ukraina har via en tredje part erbjudit Ryssland ett ömsesidigt stopp för attacker mot civila mål i Svarta havet, enligt Reuters. Ryssland har ännu inte accepterat förslaget. Samtidigt har Ukrainas spannmålsexport rasat i augusti – och ett fungerande avtal skulle kunna minska en snabbt växande risk för den globala livsmedelsmarknaden.

Ukraina väntar på ryskt svar

Förslaget innebär enligt Reuters uppgifter att Ukraina och Ryssland ömsesidigt skulle avstå från attacker mot civila mål i Svarta havet.

Erbjudandet har förmedlats genom en tredje part, som inte har namngivits. Den exakta utformningen är inte offentlig och det är därför ännu oklart exakt vilka fartyg, hamnar och andra anläggningar som skulle omfattas.

Ryssland har inte offentligt accepterat initiativet.

Den ryske vice utrikesministern Alexander Grusjko sade tidigare under torsdagen att Moskva hört olika idéer om moratorier, men att Ryssland inte hade fått något formellt erbjudande.

Det gör att läget fortfarande är långt från ett avtal. Men själva initiativet kommer i ett läge där striderna runt Svarta havet åter fått stora ekonomiska konsekvenser.

Ukrainas spannmålsexport har rasat

Ukrainas spannmålsexport har hittills i augusti fallit omkring 76 procent jämfört med samma period förra året.

Det är en dramatisk nedgång för ett land där merparten av spannmålet normalt lämnar landet sjövägen.

Järnväg, väg och transporter via Donau kan ta över en del av exporten, men de är både dyrare och har betydligt lägre kapacitet än hamnarna vid Svarta havet.

Det betyder att en längre störning snabbt kan skapa problem långt utanför Ukraina.

Landet är fortfarande en viktig exportör av framför allt vete och majs. Ryssland är samtidigt världens största veteexportör. När transporter från båda länderna riskerar att störas samtidigt blir Svarta havet därför en central punkt för den globala livsmedelsmarknaden.

Vetepriset reagerade direkt

Marknaden reagerade också på uppgifterna om Ukrainas erbjudande.

Europeiska veteterminer föll efter Reuters rapportering, ett tecken på att handlare såg möjligheten till ett stopp för attackerna som positiv för tillgången på spannmål.

Det är inte svårt att förstå varför.

Ju högre risken blir för fartyg, hamnar och annan exportinfrastruktur, desto större blir osäkerheten kring vilka mängder spannmål som faktiskt kan nå världsmarknaden. Försäkringskostnader kan stiga, frakt bli dyrare och köpare börja säkra leveranser från andra håll.

Det kan i sin tur driva priserna uppåt.

Den som vill följa den ursprungliga rapporteringen kan läsa Reuters uppgifter om det ukrainska initiativet.

En ny matkris är inte given

Samtidigt finns det viktiga skillnader mot situationen efter Rysslands fullskaliga invasion 2022.

De globala spannmålslagren är i dag större och världsmarknaden har bättre marginaler. Andra stora jordbruksproducenter kan dessutom i viss mån kompensera för bortfall.

Det betyder att några veckors kraftigt störd ukrainsk export inte automatiskt leder till en ny global livsmedelskris.

Problemet blir större om situationen fortsätter.

Ukraina behöver kunna sälja årets skörd samtidigt som nytt spannmål kommer in i lagren. Om exporten stryps under en längre period kan lagringsutrymmet bli otillräckligt, böndernas intäkter minska och förutsättningarna för nästa sådd försämras.

Då påverkas inte bara dagens leveranser utan även framtida produktion.

För länder som är starkt beroende av importerad spannmål kan stigande världsmarknadspriser dessutom få betydligt större konsekvenser än för Sverige och andra rikare europeiska ekonomier.

Därför kan ett begränsat avtal vara möjligt

Det ukrainska förslaget innebär inte någon vapenvila i själva kriget.

Striderna på land skulle kunna fortsätta, samtidigt som parterna försöker skapa särskilda regler för den civila sjöfarten i Svarta havet.

Just den begränsningen kan samtidigt göra initiativet mer realistiskt.

Ett avtal behöver inte lösa frågorna om ockuperade områden, säkerhetsgarantier eller krigets slut. Båda länderna har dessutom ekonomiska intressen av att handeln i Svarta havet fungerar.

Turkiet har under sommaren argumenterat för ett begränsat stopp för attacker mot sjöfart och energiinfrastruktur och kan få en viktig roll om samtalen går vidare.

Det finns också ett tydligt historiskt exempel.

Det FN- och Turkietmedlade spannmålsavtalet från 2022 öppnade åter ukrainska hamnar för omfattande export och blev en viktig del i att stabilisera livsmedelsmarknaden. Ryssland lämnade avtalet året därpå.

Den svåra frågan: vad är ett civilt mål?

Även ett begränsat avtal har dock en uppenbar svaghet.

Ryssland och Ukraina behöver vara överens om vad som faktiskt räknas som ett civilt mål.

Ryssland har återkommande hävdat att ukrainska hamnar och fartyg används för militära ändamål. Ukraina betraktar samtidigt delar av den ryska sjöfarten och infrastrukturen som legitima mål eftersom den stöder den ryska krigföringen.

Ett avtal som bara säger att ”civila mål” ska skyddas kan därför snabbt falla samman om båda sidor gör olika tolkningar.

Det skulle sannolikt krävas tydliga regler, någon form av övervakning och en mekanism för att hantera påstådda överträdelser.

Några sådana detaljer har ännu inte presenterats offentligt.

Ett litet steg – med ovanligt stora följder

Ukrainas initiativ ska därför inte beskrivas som början på fredsförhandlingar. Ryssland har inte ens accepterat förslaget och kriget skulle fortsätta även om ett avtal i Svarta havet blev verklighet.

Men det kan ändå få stor betydelse.

Ett ömsesidigt stopp för attacker mot civil sjöfart och exportinfrastruktur skulle kunna göra det lättare för Ukraina att få ut sin spannmål, minska pressen på världsmarknadspriserna och ge båda sidor ett mycket begränsat område där de faktiskt följer gemensamma regler.

Det skulle i så fall vara ett av få konkreta steg mot minskad konfrontation mellan länderna.

Samtidigt visar den kraftigt fallande ukrainska exporten hur liten marginalen kan vara. Svarta havet är inte bara ännu en front i kriget. Det är också en av de transportvägar där konsekvenserna snabbt kan nå miljontals människor långt från Ukraina.

Hurbra har tidigare följt utvecklingen i kriget och attackerna i Ukraina.