Ryssland bedriver kriget i Ukraina med egna soldater, vapen och en stor inhemsk försvarsindustri. Men landet står långt ifrån ensamt. Nordkorea har skickat både soldater och enorma mängder ammunition, Iran har bidragit med drönarteknik och vapen, Belarus ställer territorium och militär infrastruktur till förfogande och Kina har blivit avgörande för både den ryska industrin och ekonomin.

Samtidigt är det viktigt att skilja på olika former av hjälp. Att skicka soldater till Ryssland är något helt annat än att köpa rysk olja. Här går vi igenom vilka länder som faktiskt hjälper Ryssland och vad hjälpen består av.

Land	Så hjälper landet Ryssland
Nordkorea	Soldater, artilleriammunition, robotar och andra vapen
Iran	Drönare, teknik och militär materiel
Belarus	Territorium, flygbaser, transporter och militär infrastruktur
Kina	Industrikomponenter, handel och mycket stora energiköp
Indien	Framför allt stora köp av rysk olja
Turkiet	Energiimport och handel, samtidigt som turkiska aktörer pekats ut i sanktionskringgående

De fyra viktigaste länderna för den ryska krigsinsatsen är i dag Nordkorea, Iran, Belarus och Kina. Men deras roller är väldigt olika.

Nordkorea hjälper Ryssland direkt i kriget

Nordkorea har gått längst av alla länder som hjälper Ryssland.

Det började framför allt med ammunition och vapen. Nordkorea har levererat miljontals artillerigranater, ballistiska robotar och annan militär materiel som Ryssland kunnat använda i kriget.

Sedan tog samarbetet ytterligare ett steg.

Omkring 14 000–15 000 nordkoreanska soldater har enligt uppskattningar skickats till Ryssland sedan 2024. Ryssland har också bekräftat att nordkoreanska styrkor deltagit i strider.

Det betyder att Nordkorea inte längre bara kan beskrivas som en vapenleverantör. Landet har bidragit med egen militär personal till den ryska krigsinsatsen.

I augusti 2026 kom dessutom nya uppgifter från ukrainsk militär underrättelsetjänst om att en nordkoreansk robotenhet med omkring 90 personer höll på att grupperas i den ryska Voronezjregionen. Enligt uppgifterna kan förbandet få tillgång till upp till 120 ballistiska robotar och sex avfyrningsramper.

Uppgifterna är inte oberoende bekräftade och ska därför behandlas som ukrainska underrättelseuppgifter, men de passar in i ett tydligt mönster: det militära samarbetet mellan Moskva och Pyongyang har blivit allt djupare.

Av alla länder på den här listan är Nordkorea det tydligaste exemplet på direkt militär hjälp till Rysslands krig.

Iran har gett Ryssland en viktig drönarförmåga

Iran har spelat en annan men också mycket betydelsefull roll.

De iranska Shahed-drönarna blev tidigt ett av de mest uppmärksammade utländska vapensystemen i Rysslands attacker mot Ukraina.

Men samarbetet handlar inte längre bara om färdiga drönare som transporteras från Iran till Ryssland.

Teknik, komponenter och produktionskunskap har gjort det möjligt för Ryssland att bygga upp en betydligt större egen produktion av drönare baserade på iranska konstruktioner.

Det innebär att det iranska stödet fått en långsiktig effekt. Ryssland har inte bara fått ett antal vapen utan också kunnat integrera tekniken i sin egen krigsindustri.

Iran har även kopplats till robotrelaterad materiel och andra militära leveranser.

NATO beskriver Iran som ett av de länder som ger direkt stöd till Rysslands krigföring, tillsammans med bland andra Nordkorea och Belarus.

Belarus låter Ryssland använda landet för kriget

Belarus har inte skickat in sin armé i Ukraina på samma sätt som Ryssland.

Ändå är landet en viktig del av den ryska krigsapparaten.

När invasionen inleddes 2022 kunde ryska styrkor använda belarusiskt territorium för anfallet mot norra Ukraina. Sedan dess har Belarus fortsatt att göra militär infrastruktur tillgänglig för Ryssland.

Ryssland har bland annat kunnat använda belarusiskt territorium och luftrum, flytta militär personal och tunga vapen genom landet och använda platser för tankning och lagring.

Ballistiska robotar har också kunnat avfyras från belarusiskt territorium.

Det gör Belarus roll annorlunda än Irans och Nordkoreas. Minsk behöver inte leverera miljontals granater för att vara viktigt för Moskva. Geografin och den militära infrastrukturen är i sig mycket värdefulla.

Frågan om hur nära Belarus kan dras in i kriget har också blivit återkommande. Vi har tidigare gått igenom risken för att Belarus dras djupare in i kriget.

Kina kan vara det viktigaste landet för Ryssland på längre sikt

Kina är det svåraste landet att beskriva med ett enkelt ord som ”allierad”.

Peking säger att Kina inte levererar dödliga vapen till någon av parterna i kriget och har officiellt försökt framställa sig som en aktör som står utanför konflikten.

Samtidigt har handeln mellan Kina och Ryssland blivit central för den ryska ekonomin och industrin.

Det gäller framför allt produkter som kan användas både civilt och militärt. Elektronik, maskiner, komponenter, råvaror och annan utrustning kan hamna i den ryska försvarsindustrin även om produkterna inte ser ut som vapen när de lämnar Kina.

Det är därför NATO har beskrivit Kina som en avgörande möjliggörare för Rysslands krig.

Skillnaden mot Nordkorea är viktig.

Kina skickar inte tiotusentals soldater för att strida på rysk sida. Landets betydelse ligger i stället i att Ryssland får tillgång till den handel, de komponenter och den industriella kapacitet som behövs för att fortsätta producera vapen.

Kina köper också enorma mängder rysk energi

Sedan väst införde omfattande sanktioner mot Ryssland har Kina dessutom blivit en ännu viktigare kund för den ryska energisektorn.

I juni 2026 gick omkring 50 procent av den ryska råoljeexporten till Kina enligt sammanställningar av den ryska handeln.

Det är enorma volymer.

För Ryssland betyder exporten fortsatt tillgång till pengar som kan användas för statsbudgeten samtidigt som landet försöker hantera västvärldens sanktioner.

Därför är det rimligt att säga att Kina hjälper Ryssland ekonomiskt.

Det är däremot något annat än att säga att Kina deltar militärt i kriget.

Indien köper stora mängder rysk olja

Indien är kanske det tydligaste exemplet på varför man måste vara försiktig med ordet ”hjälper”.

Landet har inte gått in i kriget på Rysslands sida och hör inte hemma i samma kategori som Nordkorea.

Men Indien har blivit en av Rysslands allra viktigaste kunder för råolja.

I juni 2026 nådde den indiska importen av rysk olja omkring 2,64 miljoner fat per dag. Det motsvarade ungefär hälften av all olja Indien importerade den månaden.

Under april till juni stod rysk olja för omkring 41 procent av Indiens oljeimport.

För Ryssland är den handeln oerhört betydelsefull.

När europeiska marknader försvunnit eller minskat har Indien och Kina gett den ryska oljeindustrin alternativa kunder.

Men Indien ska därför inte beskrivas som en rysk militär allierad.

En rimligare beskrivning är att landet utgör en viktig ekonomisk marknad för Ryssland.

Turkiet har fortsatt en omfattande handel med Ryssland

Turkiet är ytterligare ett komplicerat fall.

Landet är medlem i NATO och har samtidigt haft nära relationer med både Ukraina och Ryssland.

Turkiet har blivit en mycket stor köpare av ryska oljeprodukter och fortsätter även köpa rysk gas och råolja.

Under juni 2026 uppgick den turkiska importen av ryska fossila bränslen till omkring 2,3 miljarder euro.

Samtidigt har företag i Turkiet förekommit bland de aktörer som EU pekat ut i samband med ryskt sanktionskringgående.

Det handlar bland annat om handel med produkter och maskiner som omfattas av exportrestriktioner.

Det betyder däremot inte automatiskt att den turkiska staten hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna.

Skillnaden mellan vad företag i ett land gör och vad landets regering gör är avgörande genom hela den här frågan.

Fler länder används för att komma runt sanktionerna

När väst begränsat möjligheten att sälja avancerad teknik direkt till Ryssland har andra handelsvägar blivit viktigare.

EU:s sanktionspaket från juli 2026 pekar ut företag och organisationer i bland annat:

• Kina och Hongkong
• Indien
• Kazakstan
• Kirgizistan
• Turkiet
• Förenade arabemiraten.

Det handlar bland annat om misstänkt sanktionskringgående och handel med mikroelektronik, avancerade maskiner och utrustning som kan användas av den ryska industrin.

Även banker och kryptoföretag har hamnat under sanktioner för att de enligt EU hjälpt till att hålla ryska betalningsflöden igång.

Det vore ändå fel att därifrån dra slutsatsen att exempelvis Kazakstan eller Förenade arabemiraten militärt står på Rysslands sida.

I vissa fall handlar det om specifika företag eller ekonomiska aktörer snarare än ett uttalat politiskt stöd från regeringen.

Även EU fortsätter betala Ryssland för energi

Det finns också en mindre bekväm sida av frågan.

Om alla länder som köper ryska fossila bränslen ska beskrivas som länder som ”hjälper Ryssland” måste även europeiska länder finnas med i diskussionen.

Trots omfattande sanktioner fortsatte EU under sommaren 2026 att importera rysk energi.

I juni betalade EU-länder omkring 1,9 miljarder euro för ryska fossila bränslen.

EU var fortfarande den största marknaden för rysk LNG och en stor köpare av rysk gas via pipeline.

Bland de största europeiska köparna fanns Ungern, Frankrike, Spanien, Belgien och Slovakien.

Det betyder inte att dessa länder politiskt eller militärt stödjer Rysslands invasion. EU är samtidigt en av Ukrainas viktigaste stödgivare och försöker genom sanktioner minska Rysslands möjligheter att finansiera kriget.

Men energihandeln visar varför frågan är mer komplicerad än en lista över ”Putins vänner”.

Pengar fortsätter att flöda in i den ryska ekonomin även från länder som politiskt står på Ukrainas sida.

Rysslands beroende av oljeintäkter gör också attacker mot landets energisektor särskilt känsliga. Vi har tidigare gått igenom Putins hot efter attackerna mot rysk oljeinfrastruktur.

Vilka länder stödjer Ryssland politiskt?

Den politiska kretsen runt Ryssland är större än den militära.

Det syns bland annat i FN.

När generalförsamlingen den 24 februari 2026 röstade om en resolution som bland annat bekräftade Ukrainas territoriella integritet röstade 107 länder för resolutionen, 51 avstod och 12 röstade emot.

Utöver Ryssland röstade följande länder emot:

• Belarus
• Burkina Faso
• Burundi
• Kuba
• Nordkorea
• Eritrea
• Iran
• Mali
• Nicaragua
• Niger
• Sudan.

Det visar vilka regeringar som i den omröstningen valde en linje som låg nära Moskvas.

Men även här krävs en skillnad.

Att rösta tillsammans med Ryssland i FN är diplomatiskt stöd. Det är inte samma sak som att skicka soldater, robotar eller militär teknologi.

Vilka är egentligen Rysslands närmaste allierade?

Om man begränsar frågan till vilka länder som konkret bidrar till den ryska krigföringen blir listan relativt kort.

Nordkorea är den tydligaste militära partnern genom soldater, ammunition och robotar.

Iran har haft stor betydelse genom drönarteknik och andra militära leveranser.

Belarus ger Ryssland geografiskt och logistiskt stöd genom territorium och militär infrastruktur.

Kina är sannolikt det viktigaste landet ekonomiskt och industriellt. Utan den kinesiska marknaden och tillgången till kinesiska produkter skulle det bli betydligt svårare och dyrare för Ryssland att hålla sin industri och ekonomi igång.

Sedan finns länder som Indien och Turkiet som fortsätter bedriva omfattande handel med Ryssland, men där relationen inte kan likställas med direkt militärt stöd.

För den som vill förstå bakgrunden till själva konflikten finns också vår guide om varför Ryssland och Ukraina krigar.

Skulle Ryssland kunna fortsätta kriget utan hjälp från andra länder?

Ryssland är en stor stat med egen energi, egen vapenindustri och en befolkning på över 140 miljoner människor. Kriget skulle därför inte automatiskt upphöra om stödet från andra länder försvann.

Men kostnaden skulle bli betydligt högre.

Utan nordkoreansk ammunition skulle Ryssland behöva täcka större delar av behovet genom egen produktion.

Utan Iran hade uppbyggnaden av den omfattande ryska drönarkrigföringen varit svårare.

Utan Belarus skulle Ryssland förlora en strategiskt viktig militär plattform längs Ukrainas norra gräns.

Och utan Kina skulle den största utmaningen sannolikt uppstå. Ryssland skulle få betydligt svårare att köpa avancerade komponenter, maskiner och andra industriprodukter samtidigt som en av landets största marknader för energi skulle försvinna.

Det är därför svaret på frågan om vilka länder som hjälper Ryssland inte är en enda lista.

Nordkorea hjälper med soldater och vapen. Iran med militär teknik. Belarus med territorium. Kina med industri, handel och energiköp. Indien och Turkiet hjälper framför allt den ryska ekonomin genom fortsatt handel.

Tillsammans visar de hur Ryssland trots omfattande västliga sanktioner fortfarande är tätt sammankopplat med resten av världen.