Vladimir Putin lovar att Ryssland ska svara flera gånger kraftigare på Ukrainas attacker mot ryskt territorium. Samtidigt medger den ryske presidenten att angreppen har skapat problem med landets försörjning av bensin, diesel och andra oljeprodukter.

Det gör uttalandet mer intressant än ett vanligt ryskt hämndhot. Ukraina har under de senaste månaderna riktat en stor del av sina långdistansattacker mot raffinaderier, oljeterminaler, pumpstationer och tankfartyg. Nu syns följderna i den ryska ekonomin.

Ryssland har gott om råolja. Problemet är i stället att göra bensin, diesel och flygbränsle av oljan och få ut produkterna till rätt delar av landet.

Putin lovar ett kraftigare ryskt svar

Putin sade den 13 juli att Ryssland ska svara ”spegelvänt, men flera gånger kraftigare” på angreppen. Enligt den ryske presidenten ska de ryska svaren dessutom bli allt mer omfattande.

Han preciserade däremot inte vilka mål Ryssland ska attackera, vilka vapen som ska användas eller när den utlovade vedergällningen ska genomföras.

Ryssland attackerar redan regelbundet ukrainska städer, kraftverk, bränsledepåer, järnvägar och militär infrastruktur med robotar och drönare. Ett kraftigare svar behöver därför inte innebära en helt ny typ av angrepp. Det kan lika gärna handla om fler vapen i samma attacker eller om en mer koncentrerad kampanj mot Ukrainas energiförsörjning.

Det mest avslöjande i Putins framträdande var därför inte formuleringen om hämnd. Det var att han samtidigt erkände att Ukrainas attacker orsakar problem med tillgången på oljeprodukter.

Ukraina har flyttat kriget till Rysslands oljesystem

Ukraina har inte möjlighet att matcha Rysslands betydligt större lager av robotar, flygplan och artilleri. I stället har landet utvecklat långdistansdrönare som kan slå mot stora och känsliga anläggningar långt från fronten.

Målen har blivit allt mer systematiskt valda.

Attackerna riktas inte bara mot enskilda raffinaderier nära Ukraina. Även terminaler, lager, oljeledningar, pumpstationer, hamnar och tankfartyg har träffats. Därmed angrips flera delar av samma försörjningskedja.

Den 6 juli träffades raffinaderiet i Omsk i Sibirien. Anläggningen är Rysslands största raffinaderi och ligger omkring 2 700 kilometer från ukrainskkontrollerat område.

Attacken visade att avståndet inte längre är ett tillräckligt skydd. Ryssland kan förstärka luftvärnet runt vissa anläggningar, men landet har ett mycket stort antal möjliga mål utspridda över ett enormt territorium.

Flyttas luftvärn till raffinaderier och oljehamnar blir andra militära eller civila mål samtidigt sämre skyddade.

Bensinproduktionen täcker inte den normala efterfrågan

De ukrainska attackerna har tidigare kunnat beskrivas som tillfälliga störningar. Den förklaringen blir allt svårare för Kreml att använda.

Enligt Reuters sammanställning av den ryska bränsleproduktionen motsvarade landets bensinproduktion i början av juli bara omkring 65 procent av den normala säsongsefterfrågan.

Det dagliga underskottet uppskattades till mellan 40 000 och 45 000 ton. Flera stora raffinaderier hade stoppat hela eller delar av produktionen efter attacker.

Den ryska raffineringen låg under juni omkring 25 procent lägre än vid samma tid året före. Nivån var den lägsta på mer än 20 år.

Exakt hur stor del av kapaciteten som verkligen är utslagen går inte att fastställa. Ryska företag och myndigheter redovisar sällan fullständiga skador efter ukrainska attacker. Dessutom kan delar av produktionen startas igen snabbare än andra.

Riktningen är däremot tydlig. Ryssland producerar mindre bensin och diesel än landet behöver under en period då efterfrågan normalt är hög.

Ryssland förbjuder export och börjar importera bensin

Moskvas egna åtgärder visar hur allvarligt problemet har blivit.

Ryssland har begränsat exporten av bensin, diesel och flygbränsle för att behålla mer bränsle på hemmamarknaden. Landet har också ökat leveranserna från Belarus och börjat köpa raffinerade oljeprodukter från andra länder.

Det symboliskt mest besvärande är importen av bensin från Indien.

Ryssland säljer stora mängder råolja till Indien. Oljan raffineras där och en del av produkterna kan därefter säljas tillbaka till Ryssland. Ett av världens största oljeproducerande länder tvingas alltså köpa tillbaka färdig bensin eftersom de egna raffinaderierna inte klarar efterfrågan.

Det betyder inte att Ryssland håller på att få slut på olja. Landet kan fortfarande exportera råolja och tjänar fortsatt stora summor på energiförsäljningen.

Men råolja kan inte tankas direkt i bilar, lastbilar, stridsfordon eller flygplan. Det är raffinaderiernas produkter som behövs för att den civila ekonomin och krigsmakten ska fungera.

Problemen sprids utanför Ryssland

Minskad rysk produktion påverkar även länder som länge varit beroende av billiga bränsleleveranser från Ryssland.

Leveranserna av bensin till Centralasien föll kraftigt under juni. Exporten av flygbränsle minskade ännu mer. Länder som Kirgizistan och Tadzjikistan har därför börjat leta efter alternativa leverantörer.

Det innebär att Ukraina inte bara skapar ett inhemskt ryskt problem. Angreppen försvagar även Rysslands roll som regional energileverantör och tvingar Moskva att välja mellan den egna marknaden, militära behov och exportkunder.

Bränslebrist kan dessutom få följder långt utanför bensinstationerna. Jordbruk, transporter, gruvor, byggprojekt och industri är beroende av stabil tillgång till diesel. Om staten prioriterar militären kan de civila delarna av ekonomin få bära en större del av bristen.

Raffinaderierna är dyra och svåra att reparera

Ukrainas oljekampanj är ett exempel på asymmetrisk krigföring.

En långdistansdrönare är relativt billig jämfört med värdet på ett stort raffinaderi. Även om drönaren skjuts ned kan Ryssland tvingas använda dyr luftvärnsammunition. Träffar drönaren en känslig del av anläggningen kan skadan ta veckor eller månader att reparera.

Raffinaderier består av stora områden med olika produktionsenheter. En attack behöver därför inte förstöra hela anläggningen för att minska kapaciteten.

Vissa komponenter kan också vara svåra att ersätta. De ryska raffinaderierna har byggts med både rysk och västerländsk utrustning. Sanktionerna gör det mer komplicerat att köpa vissa reservdelar och tekniska system.

Ukraina behöver inte slå ut varje raffinaderi permanent. Det räcker att tvinga fram återkommande stopp, förseningar och dyrbara reparationer.

Putins spegelvända svar pågår redan

Putins ord om ett spegelvänt svar är svåra att tolka bokstavligt.

Ryssland har sedan invasionens början slagit mot Ukrainas energisystem. Kraftverk, transformatorstationer, gaslager och annan civil infrastruktur har varit återkommande mål.

Ett ryskt svar mot Ukrainas energiförsörjning skulle därför inte vara någon ny vedergällning. Det skulle vara en fortsättning på en redan pågående strategi.

Däremot kan Ryssland försöka öka trycket genom större kombinerade attacker med robotar och drönare. Landet kan också prioritera Ukrainas egen bränsleproduktion, hamnar och anläggningar som används för att bygga långdistansdrönare.

Putins uttalande är samtidigt riktat till den ryska hemmapubliken. När exportförbud, bränsleimport och produktionsstopp inte längre går att dölja behöver Kreml visa att staten har kontroll och att Ukraina ska straffas.

Ukrainas strategi fungerar – men kan också leda till eskalering

Ukraina har hittat en verklig rysk sårbarhet. Attackerna har gått från enstaka spektakulära träffar till en samordnad kampanj mot en viktig del av den ryska ekonomin.

Det betyder inte att Ryssland står inför en ekonomisk kollaps eller att kriget snart är avgjort. Landet har stora oljeinkomster, omfattande lager och möjlighet att styra bränsle till de mest prioriterade verksamheterna.

Men kostnaderna ökar. Ryssland måste reparera anläggningar, flytta luftvärn, stoppa export och köpa produkter från andra länder. Samtidigt riskerar bränslebristen att bli synlig för vanliga ryssar på ett sätt som förluster vid fronten ofta inte blir.

Putins hämndhot visar att attackerna har fått Kremls uppmärksamhet. Det är ett tecken på att den ukrainska strategin biter.

Det är däremot inte säkert att pressen får Putin att söka en väg ut ur kriget. Den kan lika gärna få Ryssland att trappa upp sina attacker mot Ukraina.

I vår senaste genomgång av kriget i Ukraina beskrev vi hur striderna allt mer har flyttat från frontlinjen till drönare, energi och attacker långt inne i Ryssland. Putins nya uttalande bekräftar att den utvecklingen nu påverkar den ryska ledningens prioriteringar.