Armand Duplantis är inte världens mest dominanta idrottare 2026. Inte riktigt. Hurbra Global Dominance Index ger förstaplatsen till Tadej Pogačar med 96,9 poäng, endast 0,25 före Duplantis. Johannes Høsflot Klæbo är trea efter en säsong med tolv mästerskapsguld på tolv försök.
Det är inget försök att avgöra vem som är bäst på idrott. Frågan är smalare och faktiskt möjlig att räkna på: vem har skapat störst avstånd till resten av världseliten i sin egen sport?
Hurbra har jämfört 50 aktiva världsstjärnor inom bland annat friidrott, simning, tennis, cykel, golf, vintersport, motorsport och flera stora lagidrotter. Meter har inte ställts mot sekunder och en Tour de France-seger har inte värderats direkt mot ett tennisresultat. Alla prestationer har först normaliserats inom respektive sport.
Resultatet är mycket jämnt i toppen. Pogačar vinner tre av fyra rimliga viktningar. Klæbo vinner när mästerskapen får extra stor betydelse. Duplantis blir tvåa varje gång.
Pogačar vinner efter ännu en uppvisning
Pogačar tog sin 20:e seger för året i Vueltans öppning den 22 augusti. Tre dagar senare attackerade han omkring 50 kilometer från mål på etapp 4 och vann med två minuter och 39 sekunder.
Det var inte bara ännu en etappseger. Den förstärkte bilden av en cyklist som behärskar nästan hela sin sport: treveckorslopp, kuperade klassiker, bergsetapper, tempo och VM-lopp.
I UCI:s aktuella världsranking den 24 augusti hade Pogačar 11 321,75 poäng. Remco Evenepoel var tvåa på 7 356,61 och Jonas Vingegaard trea på 6 866,39. Pogačars ledning över världstvåan motsvarade 53,9 procent av Evenepoels poäng.
Han hade dessutom med sig ett 2025 där han vann 20 lopp, tog sitt fjärde Tour de France, försvarade VM-titeln och avslutade året som världsetta för femte säsongen i följd.
Ingen annan i urvalet kombinerar ett lika stort rankingförsprång med samma tävlingsfrekvens, antal segrar och bredd bland de största titlarna. Det är därför Pogačar når 96,9 poäng och vinner huvudindexet.
Duplantis är den mest stabila utmanaren
Duplantis vann EM-guld i Birmingham den 16 augusti på mästerskapsrekordet 6,15. Fyra dagar senare klarade han 6,21 i Lausanne. Emmanouil Karalis hoppade 6,16, och för första gången hade två stavhoppare klarat mer än 6,10 i samma tävling.
Det är nästan lätt att glömma världsrekordet från Uppsala den 12 mars: 6,31.
Duplantis får indexets maximala peakpoäng. Han vann också VM 2025 med 30 centimeters marginal och har fortsatt att rada upp segrar och sexmetershopp under 2026.
Men han har inte varit obesegrad. Andraplatserna i Diamond League-tävlingarna i Stockholm och London sänker segerkomponenten precis tillräckligt för att Pogačar ska passera.
Skillnaden är liten. Duplantis får 96,6 och är tvåa i huvudmodellen, titelkörningen, separationsmodellen och modellen där sporternas internationella bredd läggs ovanpå resultatet. Pogačar och Klæbo byter placering när vikterna ändras. Duplantis står kvar som tvåa.
Det är på sitt sätt ett starkare robusthetsresultat än en förstaplats i en enda körning.
Klæbos tolv mästerskapsguld förändrar hela jämförelsen
Johannes Høsflot Klæbo vann sex av sex lopp vid skid-VM i Trondheim 2025. Vid OS 2026 gjorde han om det: sex starter, sex guld.
Mellan mästerskapen vann han sin femte Tour de Ski. Efter OS avslutade han världscupsäsongen genom att ta totalcupen, sprintcupen och distanscupen, för första gången i sin karriär.
Klæbo får 100 i delindexet för stora titlar och 100 för stabilitet. När mästerskap och titlar höjs från 20 till 30 procent av totalpoängen vinner han hela Hurbra-indexet på 97,2, före Duplantis på 97,0 och Pogačar på 96,8.
Han blir trea i huvudmodellen eftersom Pogačar har ett större officiellt rankingförsprång och Duplantis en mer extrem topprestation mot sin grenelit. Längdåkning tappar också mer än friidrott, cykel och tennis när sporternas internationella bredd testas separat.
Det tar inte bort Klæbos prestation. Tolv raka guld i två globala mästerskap är det starkaste mästerskapsfacitet bland samtliga 50 namn.
Så fungerar Hurbra Global Dominance Index
Indexets brytdatum är den 26 augusti 2026. Huvudfönstret omfattar de senaste tolv månaderna. Ytterligare tolv månader används för att mäta stabilitet och undvika att en kort formtopp tar över hela resultatet.
| Delindex | Vikt i huvudmodellen |
|---|---|
| Avstånd till närmaste elit | 25 procent |
| Seger- och pallfrekvens | 20 procent |
| Stora titlar och mästerskap | 20 procent |
| Officiellt rankingförsprång | 15 procent |
| Bästa enskilda prestation | 10 procent |
| Stabilitet över 12–24 månader | 10 procent |
Varje råvärde standardiseras inom idrottarens egen tävlingspool. En stavhoppshöjd jämförs med stavhoppets toppskikt, en golfranking med golfens världselit och en tennisspelares matchfacit med övriga spelare på touren.
För mätbara prestationer används sportens topp tio eller hela det kvalificerade elitfältet. Resultaten omvandlas till robusta standardvärden och percentiler. Extremvärden kapas så att en enda rekordnotering inte kan svälja resten av modellen.
Seger- och pallfrekvens justeras efter antal starter. En idrottare som vunnit tre av tre tävlingar får inte automatiskt samma säkerhet som någon som vunnit 20 av 24. I head-to-head-idrotter vägs även motståndarnas nivå och matchmarginal in.
Lagidrottare får bara vara med när deras individuella prestation kan jämföras över många matcher. Ett lagguld tilldelas inte automatiskt lagets största stjärna. Individuella MVP-priser, finalprestationer och officiell spelarstatistik räknas däremot.
Sportens globala spridning är inte en godtycklig huvudvikt. Internationell bredd testas i en separat känslighetsmodell byggd på antalet nationer i elitfältet, storleken på den kvalificerade toppen och sportens geografiska och professionella räckvidd.
Hela rankingen: världens mest dominanta idrottare 2026
Poängen mäter aktuell dominans inom den egna sporten. Tabellen säger inte att Isabelle Haak är världens 46:e bästa idrottare eller att Max Verstappen plötsligt saknar idrottslig kvalitet. Den visar hur komplett deras aktuella försprång är när ranking, segrar, titlar, toppnivå och stabilitet vägs samman.
| Plats | Idrottare, sport och poäng |
|---|---|
| 1 | Tadej Pogačar, landsvägscykel – 96,9 |
| 2 | Armand Duplantis, friidrott – 96,6 |
| 3 | Johannes Høsflot Klæbo, längdskidor – 96,5 |
| 4 | A’ja Wilson, basket – 94,4 |
| 5 | Jannik Sinner, tennis – 94,4 |
| 6 | An Se-young, badminton – 94,3 |
| 7 | Islam Makhachev, MMA – 94,2 |
| 8 | Faith Kipyegon, friidrott – 94,2 |
| 9 | Summer McIntosh, simning – 93,9 |
| 10 | Femke Kok, skridsko – 93,8 |
| 11 | Katie Ledecky, simning – 93,8 |
| 12 | Luke Littler, dart – 93,6 |
| 13 | Karlos Nasar, tyngdlyftning – 93,6 |
| 14 | Mikaela Shiffrin, alpint – 92,9 |
| 15 | Beatrice Chebet, friidrott – 92,5 |
| 16 | Jordan Stolz, skridsko – 92,4 |
| 17 | Léon Marchand, simning – 92,2 |
| 18 | Lou Jeanmonnot, skidskytte – 91,8 |
| 19 | Alex Palou, IndyCar – 91,0 |
| 20 | Eric Perrot, skidskytte – 91,0 |
| 21 | Shai Gilgeous-Alexander, basket – 90,8 |
| 22 | Gretchen Walsh, simning – 90,8 |
| 23 | Janja Garnbret, sportklättring – 90,3 |
| 24 | Scottie Scheffler, golf – 90,3 |
| 25 | Kaylee McKeown, simning – 89,9 |
| Plats | Idrottare, sport och poäng |
|---|---|
| 26 | Nelly Korda, golf – 89,3 |
| 27 | Marco Odermatt, alpint – 88,9 |
| 28 | Sydney McLaughlin-Levrone, friidrott – 88,6 |
| 29 | Sun Yingsha, bordtennis – 88,2 |
| 30 | Hayden Wilde, triathlon – 88,0 |
| 31 | Connor McDavid, ishockey – 87,7 |
| 32 | Carlos Alcaraz, tennis – 87,3 |
| 33 | Wang Chuqin, bordtennis – 87,2 |
| 34 | Cassandre Beaugrand, triathlon – 87,1 |
| 35 | Mathieu van der Poel, landsvägscykel – 87,0 |
| 36 | Aryna Sabalenka, tennis – 85,4 |
| 37 | Shohei Ohtani, baseboll – 85,3 |
| 38 | Marc Márquez, MotoGP – 85,0 |
| 39 | Jeeno Thitikul, golf – 84,8 |
| 40 | Ilia Malinin, konståkning – 84,7 |
| 41 | Lorena Wiebes, landsvägscykel – 84,2 |
| 42 | Demi Vollering, landsvägscykel – 84,0 |
| 43 | Kimi Antonelli, Formel 1 – 83,7 |
| 44 | Mykolas Alekna, friidrott – 82,9 |
| 45 | Jonna Sundling, längdskidor – 82,5 |
| 46 | Isabelle Haak, volleyboll – 82,0 |
| 47 | Yaroslava Mahuchikh, friidrott – 81,2 |
| 48 | Jakob Ingebrigtsen, friidrott – 80,0 |
| 49 | Iga Swiatek, tennis – 77,0 |
| 50 | Max Verstappen, Formel 1 – 68,5 |
Fem andra som pressar topptrion
A’ja Wilson blir fyra. Hon är fyrfaldig WNBA-MVP, vann mästerskapet och utsågs till finalernas mest värdefulla spelare 2025. Under 2026 ligger hon omkring 26 poäng och 9,5 returer per match. Kombinationen av individuell serieledning, titlar och stabilitet gör henne till indexets högst rankade lagidrottare.
Jannik Sinner är femma efter 44 segrar på 47 matcher, sex titlar och en Wimbledonseger under 2026. Han får nästan maximalt för segerfrekvens och rankingförsprång, men når inte topptrions mästerskapsprofil över hela 12-månadersperioden.
An Se-young vann tio titlar 2025 och har lagt både asiatiska mästerskapen och VM 2026 till samlingen. Hon är indexets sexa och får 100 i delindexet för stora titlar.
Islam Makhachev är sjua. Han är UFC:s högst rankade man oavsett viktklass, tog welterviktstiteln i november 2025 och försvarade den i augusti 2026. Få matcher innebär att segerkomponenten krymps hårdare än i tour- och ligasporter.
Faith Kipyegon är åtta efter VM-guld och världsrekord på 1 500 meter. Summer McIntosh följer som nia med fyra VM-guld, tre världsrekord under 2025 och ytterligare ett världsrekord på 200 meter fjäril 2026.
Scheffler har störst avstånd till sin världstvåa
Scottie Scheffler är den idrottare som har det största rena rankingförsprånget i hela urvalet.
Hans officiella rankingsnitt är 17,5653 mot Rory McIlroys 9,0908. Räknat relativt McIlroy är försprånget drygt 93 procent. Scheffler har dessutom 12 topp-tio-placeringar under PGA Tour-säsongen och en scoring average på 68,654.
Ändå blir han bara 24:a.
Förklaringen är de största tävlingarna. Rory McIlroy, Aaron Rai, Wyndham Clark och Ryan Fox vann de fyra herrmajorerna 2026. Scheffler har alltså det tydligaste officiella rankinggapet, men saknar årets tyngsta titel.
Det visar varför rankingförsprång inte kan vara hela indexet. En världsetta kan ligga mycket långt före i ett rullande poängsystem utan att ha vunnit när årets största titlar avgjordes.
Haaks 52 poäng räcker inte över ett helt år
Isabelle Haaks 52 poäng mot Kroatien den 25 augusti är ett nytt EuroVolley-rekord. Det tidigare rekordet var 42. Haak stod för 47 vinnande anfall, tre ess och två block.
Hon var också överlägsen i European League 2026 med 279 poäng på 39 set, i snitt 7,15 per set. Tvåan Anett Németh låg på 6,72.
Men Hurbra-indexet mäter inte den bästa enskilda matchen. I Champions League var Haak tia i poängligan med 144 poäng, även om hon var bäst i Conegliano. Laget förlorade dessutom klubb-VM-finalen 2025.
Peakpoängen blir maximal. Seger-, ranking- och majorpoängen blir lägre. Slutresultatet är plats 46.
Det är inte ett underkännande av Haaks nivå. Det visar bara hur mycket svårare det blir att kalla en lagidrottare dominant när hennes individuella avstånd ska mätas över en hel säsong och mot spelare med samma roll.
Verstappen och Swiatek faller när namnet inte räknas
Max Verstappen är det tydligaste exemplet på skillnaden mellan historisk status och aktuell dominans. Vid brytdatumet var han sexa i Formel 1-VM med 112 poäng, utan seger. Kimi Antonelli ledde på 242 poäng.
Verstappen har fortfarande en hög peakkomponent och en stark tvåårsbakgrund. Men huvudindexet handlar främst om de senaste tolv månaderna. Där blir resultatet 68,5 och plats 50.
Iga Swiatek är 49:a. Hon är fortfarande en av världens bästa tennisspelare, men var rankad åtta med en titel och matchfacit 33–13 under 2026. Aryna Sabalenka är världsetta men får bara plats 36 eftersom hennes rankingledning över Elena Rybakina är omkring 5,3 procent.
Mykolas Alekna har världsrekordet 75,56 i diskus, vilket ger ett extremt peakvärde. VM-silvret 2025, skadeavbrottet och Matthew Dennys bättre säsongsnotering 2026 gör däremot att han slutar 44:a.
Sydney McLaughlin-Levrone är en liknande profil högre upp i tabellen. VM-guldet och 47,78 på 400 meter 2025 är enorma prestationer, men ett litet antal starter och ett mindre tydligt aktuellt försprång sänker ranking och stabilitet. Hon blir 28:a.
Pogačar vinner tre av fyra modeller
Huvudvikterna är inte de enda rimliga. Därför har indexet körts på flera sätt.
| Modell | Topp tre |
|---|---|
| Balanserad | Pogačar, Duplantis, Klæbo |
| Stora titlar | Klæbo, Duplantis, Pogačar |
| Separation | Pogačar, Duplantis, Klæbo |
| Internationell bredd | Pogačar, Duplantis, Sinner |
I den titeltunga körningen ökas stora titlar från 20 till 30 procent och stabilitet från 10 till 15. Då vinner Klæbo på 97,2.
Separationsmodellen lägger 35 procent på avståndet i faktiska resultat och 20 procent på rankingförsprånget. Pogačar vinner på 97,2, och Scheffler klättrar från plats 24 till femte plats.
I breddkörningen behålls 90 procent av huvudpoängen och tio procent hämtas från ett separat mått på internationellt elitdjup. Pogačar och Duplantis ligger kvar som etta och tvåa. Sinner går upp till trea medan Klæbo faller till åttonde plats.
Det sista resultatet ska behandlas försiktigt. Det är betydligt svårare att mäta en sports internationella bredd än dess tävlingsresultat. Därför får bredden inte avgöra huvudrankingen.
Är Duplantis världens mest dominanta idrottare?
Hurbra-indexets svar är nej. Tadej Pogačar vinner huvudmodellen med 96,9 mot Duplantis 96,6.
Men avståndet är för litet för att beskriva saken som avgjord. Pogačar vinner genom den mest kompletta kombinationen av rankingförsprång, tävlingsfrekvens, segrar och stora titlar. Klæbo har det starkaste mästerskapsfacitet. Scheffler har det största rena rankinggapet.
Duplantis har världens mest extrema topprestation i förhållande till sin grenelit och är den enda av de tre som hamnar på samma placering i alla viktningar.
Han är inte indexets etta. Han är tvåan som ingen modell lyckas flytta på.