Alla hatar inte Israel. Men Israel är ett av världens mest omstridda länder, och få frågor i internationell politik väcker lika mycket ilska, sorg, lojalitet och misstänksamhet. Förklaringen finns inte i en enda händelse, en enda regering eller en enda konflikt. Den ligger i en blandning av historia, religion, krig, ockupation, terrorism, Gaza, antisemitism, västvärldens stöd till Israel och palestiniernas situation.

Det är därför frågan ofta formuleras så hårt. Många söker inte efter en akademisk genomgång av Mellanöstern. De söker efter ett begripligt svar på varför Israel verkar stå i centrum för så mycket hat, kritik och protester. Svaret är att Israel både är en verklig stat med verkliga säkerhetshot och en symbolfråga som människor över hela världen laddar med helt olika betydelser.

Vilka är världens starkaste militärer?

Kort svar: därför väcker Israel så starka reaktioner

Israel väcker starka reaktioner eftersom landet ligger mitt i flera konflikter samtidigt.

För många judar är Israel ett skydd efter århundraden av förföljelse och efter Förintelsen. Det är den enda judiska staten och ett land som ofta beskrivs som nödvändigt för judisk självbestämmanderätt och säkerhet.

För många palestinier är Israel i stället förknippat med förlust av land, fördrivning, ockupation, militära kontroller, bosättningar och återkommande krig. För många människor i omvärlden har Gaza blivit den tydligaste bilden av detta.

För Israels försvarare handlar konflikten ofta om överlevnad, terrorism, Hamas, Hezbollah, Iran och hotet från aktörer som inte accepterar Israel som stat. För Israels kritiker handlar den ofta om makt, ockupation, civila dödsoffer, bosättningar och ett palestinskt folk som aldrig fått en egen fungerande stat.

Båda perspektiven finns samtidigt. Det är en av anledningarna till att debatten blir så explosiv.

Alla hatar inte Israel

Uttrycket ”alla hatar Israel” stämmer inte bokstavligt. Israel har fortfarande starkt stöd i flera länder, särskilt bland grupper som ser landet som en demokrati i en farlig region, som en nödvändig trygghet för judar eller som en viktig allierad till väst.

Samtidigt har bilden av Israel blivit betydligt mer negativ i stora delar av världen. Gaza-kriget efter Hamas attack den 7 oktober 2023 har gjort att många som tidigare såg konflikten på avstånd nu förknippar Israel med bombningar, humanitär katastrof och civila palestinska dödsoffer.

Det är därför sökfrasen ändå fångar något verkligt. Inte att alla hatar Israel, men att många upplever att Israel är ett land som får ovanligt hård, känslomässig och globalt synlig kritik.

Israel är både ett land och en symbol

En viktig orsak till att Israel väcker mer känslor än många andra länder är att Israel sällan diskuteras bara som ett vanligt land.

Israel är också:

en judisk stat

en militär stormakt i sin region

en nära allierad till USA

en ockupationsmakt på Västbanken

en part i konflikten med palestinierna

en religiöst laddad plats för judar, muslimer och kristna

ett land som många ser som en västlig utpost i Mellanöstern

ett land som andra ser som ett kolonialt projekt på palestinsk mark

När ett land får så många symboliska betydelser samtidigt blir debatten sällan lugn. Israel kan i samma diskussion handla om antisemitism, västerländsk skuld, islamism, mänskliga rättigheter, terrorism, kolonialism, religion och stormaktspolitik.

Då blir även människor långt bort från själva konflikten känslomässigt investerade.

Den historiska bakgrunden: två folk på samma mark

Den israelisk-palestinska konflikten går inte att förstå utan historien.

Judisk koppling till området går mycket långt tillbaka. Jerusalem och landet omkring har central betydelse i judisk historia och religion. Under lång tid levde judar i diaspora, ofta som minoritet i andra länder, och utsattes i många perioder för förföljelse, diskriminering och pogromer.

Under slutet av 1800-talet växte sionismen fram som en politisk rörelse. Målet var att skapa ett nationellt hem för judar. Efter Förintelsen blev stödet för en judisk stat starkare, inte minst eftersom sex miljoner judar hade mördats i Europa och många överlevande saknade trygg plats att leva på.

Men området var inte tomt. Där levde också palestinska araber, med egna samhällen, byar, städer och band till marken. När staten Israel bildades 1948 följde krig, flykt och fördrivning. För israeler blev 1948 självständighet. För palestinier blev det Nakba, katastrofen.

Det är fortfarande ett sår som aldrig har läkt.

Vilka är världens mäktigaste länder?

Varför många palestinier och araber ser Israel som ett problem

För många palestinier handlar kritiken mot Israel inte främst om religion eller om judar som grupp. Den handlar om mark, frihet och statslöshet.

Palestinierna har aldrig fått en fullt fungerande egen stat. Västbanken är delvis ockuperad och uppdelad av israelisk militär närvaro, bosättningar, vägar, murar och kontrollsystem. Gaza har under lång tid varit blockerat och extremt trångt, fattigt och politiskt isolerat. Östra Jerusalem är en av konfliktens mest laddade frågor.

När palestinier talar om Israel handlar det därför ofta om vardagliga saker som rörelsefrihet, militärkontroller, husrivningar, bosättare, fängslade anhöriga, flyktingstatus och rätten att leva som ett fritt folk.

Det betyder inte att all palestinsk eller arabisk kritik är rimlig. Det finns också grov antisemitism, hatpropaganda och aktörer som inte bara kritiserar Israel, utan vill att Israel ska försvinna. Men det går inte att förstå kritiken mot Israel utan att förstå palestiniernas konkreta situation.

Israels säkerhetsläge är verkligt

Samtidigt går det inte heller att förstå Israel utan att förstå landets säkerhetsläge.

Israel är ett litet land i en region där flera aktörer länge har velat försvaga eller förgöra staten. Landet har utkämpat flera krig sedan bildandet 1948 och har under lång tid levt med terrorattacker, raketbeskjutningar och hot från grupper och stater i regionen.

Hamas attack den 7 oktober 2023 är central i dagens konflikt. Attacken riktades mot israeliska samhällen, en musikfestival och militära mål. Omkring 1 200 människor dödades, de flesta civila, och hundratals togs som gisslan till Gaza. För Israel blev det ett nationellt trauma och en bekräftelse på att hotet från Hamas var existentiellt på riktigt.

Israel pekar också på Hezbollah i Libanon, Iran och Iranstödda grupper som delar av ett bredare hot. Ur israeliskt perspektiv handlar krigföring och hårda säkerhetsåtgärder därför inte bara om kontroll, utan om att förhindra nya massakrer, raketattacker och infiltrationer.

Det perspektivet måste tas på allvar. Israel har inte bara ett dåligt rykte. Israel har verkliga fiender.

Gaza är den stora förklaringen till dagens vrede

Om man vill förstå varför Israelkritiken har blivit så stark de senaste åren måste man förstå Gaza.

Efter Hamas attack den 7 oktober svarade Israel med ett omfattande krig i Gaza. Israel har sagt att målet är att slå ut Hamas militära och politiska kontroll. Men kriget har också lett till enorm förstörelse, mycket höga palestinska dödstal, massflykt, hunger, sjukdomar och en humanitär situation som väckt starka reaktioner i stora delar av världen.

För många människor har bilderna från Gaza blivit avgörande. Barn under rasmassor, sjukhus utan fungerande resurser, familjer på flykt, förstörda bostadskvarter och rapporter om svält har gjort att Israel förknippas med ett krig där civila palestinier betalar ett extremt högt pris.

Israel försvarar sig med att Hamas använder civila områden, tunnlar, skolor, sjukhusmiljöer och tätbebyggda delar av Gaza för sin militära verksamhet. Det är en del av problemet. Hamas bär ansvar för att ha startat kriget med massmord på civila och för att föra krig från ett område där civila är instängda.

Men Israels ansvar för sin egen krigföring försvinner inte av det. Det är därför Gaza blivit den stora moraliska sprängpunkten. Världen ser både Hamas brutalitet och Israels överväldigande militära svar. Många landar i att palestinska civila drabbas på ett sätt som inte går att försvara.

Ockupationen och bosättningarna gör kritiken djupare

Gaza är den mest akuta frågan, men Västbanken är en mer långvarig förklaring till varför Israel är så kritiserat.

Israel tog kontroll över Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem i kriget 1967. Sedan dess har frågan om ockupation varit central. På Västbanken har israeliska bosättningar vuxit fram under lång tid. De flesta i omvärlden ser bosättningarna som olagliga eller som ett allvarligt hinder för fred, även om Israel och många bosättare bestrider detta på olika sätt.

För palestinier innebär bosättningarna att mark, vägar och resurser kontrolleras av Israel eller av israeliska bosättare. Det skapar en vardag där palestinska samhällen ofta ligger uppdelade och begränsade.

Bosättarvåld är också en återkommande fråga. Palestinier på Västbanken har under senare år rapporterat om attacker, hot, markstölder och fördrivningar. När sådant sker samtidigt som Israel säger sig vara en demokrati och rättsstat blir kritiken ännu hårdare.

Det är här mycket av den internationella kritiken mot Israel blir strukturell. Den handlar inte bara om ett enskilt krig, utan om ett system där ett folk har stat, armé och kontroll medan ett annat folk lever utan full politisk frihet.

Varför får Israel mer kritik än många andra länder?

En vanlig fråga är varför Israel får så mycket mer uppmärksamhet än många andra länder som också begår övergrepp eller för krig.

Det finns flera förklaringar.

För det första är konflikten långvarig och välbevakad. Israel och Palestina har varit en världsfråga i generationer. Journalister, organisationer, regeringar och aktivister följer varje större händelse.

För det andra är Jerusalem och området religiöst laddat för tre världsreligioner. Det gör att konflikten får en annan symbolisk tyngd än många andra territoriella konflikter.

För det tredje är Israel nära kopplat till USA och västvärlden. När västländer ger Israel politiskt, militärt och diplomatiskt stöd blir Israel också en fråga om västvärldens ansvar. Människor som inte kan påverka Hamas, Iran eller Hezbollah kan ändå protestera mot sina egna regeringars stöd till Israel.

För det fjärde ses Israel ofta som en demokrati. Det gör att många ställer högre krav på Israel än på diktaturer och terrorgrupper. Det kan vara rimligt i vissa fall, men det kan också skapa en skevhet där Israel granskas mer än aktörer som är betydligt mer brutala mot sina egna befolkningar.

För det femte finns antisemitism. En del av hatet mot Israel är inte vanlig politisk kritik, utan gammalt judehat i ny form. Israel används då som kodord för judar, eller så får judar i andra länder kollektiv skuld för vad Israels regering gör.

Alla de här sakerna kan vara sanna samtidigt.

Kritik mot Israel är inte automatiskt antisemitism

Det är viktigt att skilja på kritik mot Israel och antisemitism.

Det är legitimt att kritisera Israels regering, krigföring, ockupation, bosättningar, blockad av Gaza eller behandling av palestinier. Israel är en stat. Stater måste kunna kritiseras.

Det är också legitimt att ifrågasätta om Israels militära svar är proportionerligt, om civila skyddas tillräckligt, om internationell rätt följs och om palestinier får sina rättigheter respekterade.

Men kritik kan gå över i antisemitism när judar som grupp görs ansvariga för Israels handlingar, när klassiska antisemitiska konspirationsteorier används, när judar utanför Israel hotas eller trakasseras, eller när Israel beskrivs med demoniserande språk som inte används om någon annan stat.

Det är också problematiskt när någon säger att Israel inte bara bör byta regering eller politik, utan att landet inte borde få existera alls, särskilt om samma krav inte ställs på andra nationalstater.

Gränsen är inte alltid enkel. Men grundprincipen är ganska klar: kritisera staten, regeringen och politiken. Lägg inte kollektiv skuld på judar.

Varför många judar reagerar starkt på Israelhat

För många judar är Israel inte en vanlig utrikespolitisk fråga. Det hänger ihop med historisk erfarenhet.

Judar har i århundraden levt som minoritet i länder där de periodvis förföljts, fördrivits, misstänkliggjorts eller mördats. Förintelsen är den mest extrema katastrofen, men inte den enda. Därför ser många judar Israel som en sista trygghet, en plats där judar inte är beroende av majoritetens välvilja.

När människor ropar att Israel ska bort, när judiska skolor hotas efter krig i Gaza, eller när synagogor attackeras på grund av vad Israels regering gör, uppfattas det inte som vanlig Israelkritik. Det uppfattas som samma gamla hot mot judisk existens, fast i modern form.

Det betyder inte att alla judar stöder Israels regering. Många judar är hårda kritiker av Netanyahu, ockupationen eller kriget i Gaza. Men även många Israelkritiska judar reagerar starkt när kritiken blir kollektiv, demoniserande eller hotfull mot judar i allmänhet.

Varför många palestinier reagerar starkt på stöd till Israel

På samma sätt är Israel inte en abstrakt utrikesfråga för palestinier.

För palestinier handlar konflikten ofta om familjehistoria, förlorade hem, flyktingläger, militär närvaro, dödade släktingar, kontroller, fängelser och ett liv utan full självbestämmanderätt.

När västliga politiker säger att Israel har rätt att försvara sig, men inte lika tydligt säger att palestinier har rätt att leva fria och säkra, uppfattas det som dubbelmoral. När palestinska civila dör i stora antal och västländer ändå fortsätter stödja Israel militärt eller diplomatiskt, växer vreden.

För många palestinier och deras sympatisörer är frågan därför inte varför Israel får så mycket kritik. Frågan är varför Israel, trots ockupation och krig, fortfarande får så starkt stöd.

Det är den spegelvända upplevelsen. Israelvänner tycker ofta att världen blundar för hotet mot Israel. Palestinavänner tycker ofta att världen blundar för palestiniernas lidande.

Netanyahu och Israels regering påverkar bilden

Israelkritik handlar inte bara om landet som sådant. Den handlar också om Israels politiska ledning.

Benjamin Netanyahu har under lång tid varit en mycket polariserande ledare. Hans regeringar har ofta byggt på högerpartier, nationalistiska partier och religiösa partier som driver hård politik kring säkerhet, bosättningar och palestinska frågor.

För många kritiker har Netanyahu blivit symbolen för ett Israel som rör sig längre bort från fredsprocess, tvåstatslösning och kompromisser. För många anhängare är han i stället en ledare som förstår hur hård regionen är och som inte litar på internationella garantier.

Det är viktigt i guiden att inte göra Netanyahu till hela Israel. Israel är ett samhälle med stark intern debatt, opposition, domstolar, medier, fredsaktivister, militärer, religiösa grupper, sekulära grupper, arabiska medborgare och människor med mycket olika åsikter.

Men Israels regering påverkar förstås hur landet uppfattas. Särskilt när kriget i Gaza, bosättningarna och den hårda retoriken kopplas till politiska ledare som redan är internationellt omstridda.

Hamas roll får inte suddas bort

En pedagogisk guide måste också vara tydlig med Hamas.

Hamas är inte bara ett politiskt parti i Gaza. Det är en islamistisk rörelse med en väpnad gren, och attacken den 7 oktober 2023 visade en extrem brutalitet mot civila israeler. Massmord, kidnappningar och övergrepp kan inte förklaras bort som ”motstånd” på ett rimligt sätt.

Hamas har också styrt Gaza på ett sätt som gjort vanliga palestinier ofria. Rörelsen har fört krig från ett område där civila har mycket små möjligheter att skydda sig. Den har prioriterat militär kapacitet, tunnlar och väpnad kamp i ett samhälle där människor redan lever under svåra villkor.

Det betyder inte att Hamas ansvar gör allt Israel gör rätt. Men det betyder att konflikten inte kan beskrivas som att Israel ensam skapar allt våld. Hamas har ett tungt ansvar, både för attacken mot Israel och för hur Gaza dragits in i ett katastrofalt krig.

Varför konflikten ofta blir svartvit

Israel och Palestina diskuteras ofta som om man måste välja en sida helt och hållet.

Antingen är Israel en liten demokrati omgiven av fiender, och all hård kritik är orättvis.

Eller så är Israel en brutal ockupationsmakt, och alla säkerhetsargument är ursäkter.

Verkligheten är fulare och svårare än så.

Israel är en stat med verkliga säkerhetsproblem. Israel är också en stat som ockuperar palestinsk mark och för krig på ett sätt som skapat enormt civilt lidande.

Palestinierna är ett folk med legitima nationella rättigheter och en lång erfarenhet av förlust och förtryck. Palestinska väpnade grupper har samtidigt begått terrorattacker och massmord på civila.

Det ena tar inte bort det andra.

Varför sociala medier gör hatet starkare

Sociala medier har gjort konflikten ännu mer explosiv.

Bilder från Gaza sprids direkt. Filmer från Hamas attack spreds direkt. Klipp på döda barn, gisslan, bombade hus, soldater, aktivister och politiker används för att väcka maximal ilska. Ofta sprids material utan sammanhang, ibland med felaktiga påståenden, ibland med rena lögner.

Det gör att människor reagerar snabbt och känslomässigt. Den som bara ser palestinska civila dö kan uppleva Israel som ondskan själv. Den som bara ser Hamas massaker och gisslan kan uppleva all Israelkritik som ett svek mot offren.

Algoritmerna belönar vrede. Det gör att de mest extrema rösterna ofta hörs mest. Människor som försöker hålla två tankar i huvudet samtidigt får mindre utrymme.

Varför västvärldens skuld spelar in

Israel och Palestina påverkas också av västvärldens historia.

Förintelsen skedde i Europa. Europeisk antisemitism är en avgörande bakgrund till varför behovet av en judisk stat blev så starkt. Samtidigt upplever många palestinier att de fick betala priset för Europas brott mot judarna.

Där finns en djup orättvisekänsla. Judar behövde trygghet efter förföljelse och folkmord. Palestinierna upplevde att deras land och framtid offrades i en lösning som stormakter drev fram.

Sedan dess har USA varit Israels viktigaste allierade. Amerikanskt militärt stöd, diplomatiskt skydd och politisk närhet gör att Israel ses som en del av västvärldens maktordning. Det gör också att protester mot Israel ofta blir protester mot USA och väst.

Varför ordet ”hat” är farligt men begripligt

Ordet hat är farligt eftersom det blandar ihop olika saker.

En person kan hata Netanyahu. En annan kan hata Israels ockupation. En tredje kan hata Hamas. En fjärde kan hata judar, vilket är antisemitism. En femte kan hata att palestinier aldrig fått en stat. En sjätte kan hata att israeliska civila mördas i terrorattacker.

När allt detta klumpas ihop till ”alla hatar Israel” blir det fel.

Men ordet är begripligt eftersom Israeldebatten ofta låter just hatisk. Många pratar inte om Israel som en stat vars politik de kritiserar, utan som ett ont väsen. Samtidigt pratar andra om palestinier som om deras lidande bara är propaganda eller som om civila dödsoffer är ett nödvändigt pris.

Det är därför en bra guide måste vara noga med orden. Hat förklarar känslan. Det förklarar inte hela verkligheten.

Är Israel mer hatat än andra länder?

Israel är sannolikt ett av världens mest omstridda länder, men det betyder inte att landet är ensamt om att få hård kritik. Ryssland, Iran, Nordkorea, Kina, USA, Saudiarabien och andra stater väcker också starka reaktioner.

Skillnaden är att Israel är mycket mindre, samtidigt som frågan får enorm symbolisk tyngd. Landet är kopplat till religion, Förintelsen, USA, kolonialism, Mellanöstern, terrorism, mänskliga rättigheter och palestinsk statslöshet. Det är en ovanlig kombination.

Dessutom finns Israel och Palestina i nyhetsflödet på ett sätt som gör konflikten personlig för många. Judar och muslimer i andra länder påverkas direkt av stämningen. Demonstrationer hålls i europeiska och amerikanska städer. Skolor, universitet, kulturinstitutioner och politiska partier dras in i frågan.

Därför känns konflikten större än många andra konflikter, även för människor som aldrig varit i regionen.

Varför stöder många fortfarande Israel?

Trots den hårda kritiken finns starka skäl till att många fortfarande stöder Israel.

Många ser Israel som ett hem för ett folk som historiskt förföljts. Många ser landet som en demokrati i en region med flera auktoritära regimer och väpnade rörelser. Många pekar på Hamas, Hezbollah och Iran och menar att Israel måste kunna försvara sig militärt.

Andra stöder Israel av religiösa skäl, särskilt vissa kristna grupper. Vissa ser Israel som en strategisk allierad till väst. Andra har familjeband, kulturella band eller ideologiska band till landet.

Det finns också människor som ogillar Israels regering men ändå anser att Israel som stat har rätt att finnas och försvara sina medborgare.

Det är en viktig skillnad. Man kan vara starkt kritisk mot Israels politik och samtidigt stödja Israels rätt att existera.

Varför stöder många Palestina?

Många stöder Palestina eftersom de ser palestinierna som den svagare parten. Palestinier saknar en fullt erkänd och fungerande stat, lever med ockupation, blockad, flyktingstatus och begränsad rörelsefrihet. Gaza-kriget har förstärkt bilden av palestinier som ett folk som betalar ett extremt högt pris.

För många människor handlar Palestinafrågan om mänskliga rättigheter, antikolonialism och rätten till självbestämmande. De ser paralleller till andra historiska befrielserörelser och menar att palestiniernas sak länge har behandlats som mindre viktig än Israels säkerhet.

Men även här finns problem. Palestinarörelsen rymmer allt från människorättsaktivister och fredsaktivister till grupper som relativiserar Hamas våld eller uttrycker antisemitism. Att stödja palestiniers rättigheter är inte samma sak som att stödja Hamas. Men i den offentliga debatten blandas det ofta ihop.

Vad är en rimlig hållning?

En rimlig hållning behöver inte börja med att välja ett lag. Den kan börja med några grundprinciper.

Israeliska civila ska inte mördas, kidnappas eller behöva leva under terrorhot.

Palestinska civila ska inte bombas sönder, svältas, fördrivas eller leva utan grundläggande rättigheter.

Israel har rätt att existera och försvara sig.

Palestinier har rätt till frihet, säkerhet och självbestämmande.

Hamas massaker den 7 oktober var ett grovt brott mot civila.

Israels krigföring, ockupation och bosättningspolitik måste kunna granskas hårt.

Antisemitism är inte legitim Israelkritik.

Att kritisera Israels regering är inte automatiskt antisemitism.

Det låter enkelt. I praktiken är det just den balansen som ofta försvinner.

Vanliga frågor om varför Israel väcker så starka känslor

Varför hatar alla Israel?

Alla hatar inte Israel. Men Israel får ovanligt mycket hat och kritik eftersom landet står i centrum för en lång konflikt om mark, säkerhet, religion, palestinsk statslöshet, ockupation, terrorism och västvärldens stöd. En del av kritiken är legitim politisk kritik. En del är vrede över Gaza och palestiniernas situation. En del är antisemitism.

Är Israelkritik antisemitism?

Nej, inte automatiskt. Det är legitimt att kritisera Israels regering, militär, ockupation, bosättningar och krigföring. Men det blir antisemitism när judar som grupp skuldbeläggs, hotas eller demoniseras, eller när klassiska antisemitiska idéer används i kritiken mot Israel.

Varför försvarar så många Israel?

Många försvarar Israel eftersom landet ses som en nödvändig judisk stat efter århundraden av förföljelse och efter Förintelsen. Många pekar också på Hamas, Hezbollah, Iran och andra hot och menar att Israel måste kunna försvara sina medborgare.

Varför kritiseras Israel så hårt för Gaza?

Gaza har blivit centrum för kritiken eftersom Israels krig efter Hamas attack den 7 oktober 2023 har lett till enorm förstörelse och mycket stora civila palestinska förluster. Många anser att Israels militära svar har gått långt bortom självförsvar. Israel svarar att Hamas bär ansvar genom att attackera civila och föra krig från tätbefolkade områden.

Varför pratar man så mycket om bosättningar?

Bosättningarna på Västbanken ses av stora delar av omvärlden som ett hinder för fred och som en del av Israels ockupation. För palestinier innebär bosättningarna ofta mindre mark, sämre rörelsefrihet och ökad konflikt med israeliska bosättare och militär.

Vill Israels kritiker att landet ska försvinna?

Vissa gör det, men långt ifrån alla. Många kritiker vill att Israel ska sluta ockupera palestinsk mark, stoppa bosättningarna, ändra sin Gazapolitik och acceptera palestinsk självbestämmanderätt. Det är skillnad på att kritisera Israels politik och att förneka Israels rätt att existera.

Vill Israels försvarare strunta i palestinierna?

Vissa gör det, men långt ifrån alla. Många som stöder Israel anser samtidigt att palestinier ska ha bättre liv, säkerhet och politiska rättigheter. Skillnaden handlar ofta om hur mycket ansvar man lägger på Israel, Hamas, palestinska ledare och omvärlden.

Slutsats: Israel väcker hat, kritik och stöd av olika skäl

Frågan ”varför hatar alla Israel?” är slarvig, men den fångar en verklig känsla. Israel är ett land som många upplever att världen antingen hatar, försvarar eller dömer med andra måttstockar än andra länder.

Det korta svaret är att alla inte hatar Israel. Men Israel står i mitten av flera av världens mest laddade frågor: judisk säkerhet, palestinsk frihet, terrorism, ockupation, Gaza, religion, västvärldens skuld och stormaktspolitik.

Därför blir debatten så hård. Det handlar inte bara om vad Israel gör i dag. Det handlar om vad människor ser när de tittar på Israel.

Vissa ser en judisk stat som aldrig får förlora ett krig, eftersom priset kan bli existentiellt.

Andra ser ett palestinskt folk som levt i generationer utan frihet, stat och normal framtid.

Båda bilderna förklarar varför frågan väcker så starka känslor. Och det är först när man orkar se båda samtidigt som man börjar förstå varför Israel är så omstritt.