Eurovision-finalen i Wien avgörs i kväll, lördag 16 maj 2026, under ett ovanligt politiskt tryck. Israels deltagande har lett till protester i den österrikiska huvudstaden, fem länder har hoppat av årets tävling och polisen har förstärkt säkerheten runt Wiener Stadthalle inför finalen.
Det som på pappret är en musiktävling med 25 finalbidrag har därmed blivit något betydligt större. Årets Eurovision har följts av bojkott, demonstrationer och en återkommande diskussion om var gränsen går mellan kultur, tv-underhållning och politik.
Fem länder bojkottar årets Eurovision
Spanien, Nederländerna, Irland, Island och Slovenien saknas i årets tävling. Länderna har dragit sig ur i protest mot att Israel tillåts delta, vilket gör att startfältet i Eurovision 2026 är mindre än vanligt. Totalt har 35 länder deltagit under tävlingsveckan i Wien.
Israel är däremot kvar i finalen.
Det är också där mycket av trycket mot arrangören EBU har hamnat. Kritiker har krävt att Israel ska stängas av från tävlingen med hänvisning till kriget i Gaza. EBU har valt en annan linje och har i stället skärpt reglerna kring deltagande, röstning och påverkan utifrån.
Inför årets tävling har arrangören bland annat infört hårdare skydd mot externa kampanjer, minskat antalet röster per person och markerat tydligare mot försök att påverka resultatet politiskt eller organiserat. Bakgrunden är inte bara årets debatt, utan också kritiken efter tidigare tävlingar där Israels deltagande och tittarröstningen blivit kraftigt omdiskuterade.
Protester har redan märkts i sändningen
Protesterna har inte bara funnits utanför arenan. Under Israels framträdande i den första semifinalen hördes en protest i sändningen. Flera personer avlägsnades därefter från arenan efter att ha stört framträdandet.
I Wien har det också hållits demonstrationer under parollen ”No Stage for Genocide”. Under fredagen samlades demonstranter vid Maria-Theresien-Platz, där protesten innehöll både tal och artistframträdanden. Inför finaldagen har en större demonstration varit anmäld, med en väg som passerar i närheten av Wiener Stadthalle.
Samtidigt finns det skäl att hålla isär protesterna från överdrivna bilder av kaos. Protesterna i Wien har hittills beskrivits som mindre än de stora manifestationerna vid Eurovision i Malmö 2024 och Basel 2025. Men trycket är ändå tydligt nog för att finalen ska omges av en annan stämning än en vanlig Eurovision-kväll.
Polisen stärker säkerheten runt arenan
Polisen i Wien har förberett en särskild insats kring tävlingen. Den samlade risken runt Eurovision har bedömts som hög, även om det inte har funnits konkreta uppgifter om ett förestående våldsdåd. Fokus ligger i stället på ordningsläget, möjliga aktioner, demonstrationer och säkerheten runt arenan.
Det gör finalen känslig på flera nivåer. Inne i arenan ska 25 bidrag göra upp om segern. Utanför arenan fortsätter protesterna mot Israels medverkan. Runt hela evenemanget försöker arrangören hålla fast vid bilden av Eurovision som en opolitisk musiktävling, samtidigt som årets upplaga visar hur svårt det blivit att dra den gränsen.
En final som handlar om mer än musiken
För EBU är finalen i Wien därför mer än ännu en tv-produktion. Organisationen måste få igenom en direktsänd final, hantera politiska protester, skydda tävlingens trovärdighet och samtidigt visa att de nya reglerna kring påverkan och röstning faktiskt räcker.
För publiken blir frågan dubbel. Vem vinner Eurovision 2026? Och hur mycket kommer själva tävlingen att överskuggas av konflikten runt Israels deltagande?
Svaret kommer i kväll i Wiener Stadthalle. Men redan innan första finalbidraget står det klart att årets Eurovision inte bara kommer att bli ihågkommen för musiken.