När vintern kommer blir det både kallare och svårare att hitta mat. För vissa djur är lösningen att sänka kroppens energiförbrukning dramatiskt och tillbringa stora delar av vintern i dvala. Andra, som björnen, använder ett betydligt grundare sparläge.

Men att ett djur ”går i ide” betyder inte alltid samma sak. Ide är egentligen platsen där djuret övervintrar, medan dvala och vintersömn beskriver vad som händer i kroppen. Skillnaden blir tydlig om man jämför en igelkott, en fladdermus och en björn.

Därför behöver djur spara energi på vintern

Att hålla kroppen varm kräver energi. När temperaturen sjunker måste varmblodiga djur förbränna mer energi för att behålla sin normala kroppstemperatur.

Samtidigt blir maten ofta svårare att hitta.

För svenska fladdermöss är problemet extra tydligt eftersom de lever av insekter. När insekterna i stort sett försvinner under vintern finns det inte tillräckligt med mat för att fladdermössen ska kunna fortsätta leva som under sommaren.

Igelkotten har ett liknande problem. Även den lever till stor del av smådjur som blir betydligt mindre tillgängliga under vintern.

Genom att sänka kroppstemperaturen och ämnesomsättningen kan djuren minska sitt energibehov kraftigt och leva på fett som lagrats under hösten.

Björnen har en annan strategi. Den samlar också på sig stora fettreserver, men eftersom kroppen är mycket större behöver den inte sänka kroppstemperaturen lika mycket.

Ide, dvala och vintersömn är inte samma sak

Orden används ofta som om de betydde samma sak, men det finns en viktig skillnad.

Begrepp	Vad det innebär
Ide	Den skyddade plats där ett djur tillbringar vintern. I vardagsspråk används ”gå i ide” också om själva vintervilan.
Dvala	Kroppstemperatur, hjärtfrekvens, andning och ämnesomsättning sänks mycket kraftigt. Igelkottar och fladdermöss är exempel.
Vintersömn	Ett grundare energisparläge. Ämnesomsättningen minskar kraftigt, men kroppstemperaturen sjunker betydligt mindre. Björnen är det klassiska svenska exemplet.

Gränsen är inte helt knivskarp. Inom forskningen används begrepp som hibernation även om björnens övervintring, trots att den skiljer sig mycket från den djupa dvalan hos små däggdjur.

Det viktiga är därför inte exakt vilket ord man använder, utan hur mycket djurets kropp faktiskt förändras.

Vad händer i kroppen under dvala?

Dvala är betydligt mer än vanlig sömn.

När ett djur går in i djup dvala dras kroppens energiförbrukning ned till ett minimum. Hos små däggdjur kan ämnesomsättningen under de djupaste perioderna falla till bara några få procent av den normala nivån.

Hjärtat slår långsammare. Andningen blir betydligt långsammare och ibland mycket oregelbunden. Kroppstemperaturen sjunker.

På så sätt kan fettreserver som hade räckt en relativt kort tid under normal aktivitet hålla djuret vid liv under flera månader.

Det kräver samtidigt stora förberedelser. Ett djur som ska övervintra på lagrad energi måste hinna bygga upp tillräckliga fettreserver innan tillgången på mat försvinner.

Igelkotten går in i djup dvala

Igelkotten är ett bra exempel på hur kraftigt kroppen kan ställa om.

Under den aktiva delen av året ligger kroppstemperaturen på drygt 35 grader. Under djup vinterdvala kan den sjunka till omkring 4 grader.

Det är alltså en förändring på mer än 30 grader.

Igelkotten brukar bygga ett isolerat vinterbo av bland annat löv och växtmaterial. Där kan den tillbringa en stor del av vintern medan ämnesomsättningen och övriga kroppsfunktioner går på sparlåga.

Den är dock inte nödvändigtvis helt orörlig från hösten till våren. Igelkottar kan vakna under vintern och ibland även lämna eller byta bo.

Fladdermusen kan vara i dvala i månader

Sveriges fladdermöss lever av insekter. Därför skulle det vara svårt för dem att hålla sig aktiva hela vintern även om de klarade kylan.

Många fladdermöss söker sig i stället till platser där temperaturen är låg men förhållandevis stabil. Det kan exempelvis vara gruvor, grottliknande miljöer, byggnader eller andra skyddade håligheter.

Hur länge vinterdvalan varar varierar mellan arter och mellan olika delar av landet.

I norra Sverige kan vissa fladdermöss tillbringa en mycket stor del av året i dvala, medan arter och populationer längre söderut kan ha betydligt kortare vinterperioder.

En del fladdermöss väljer dessutom en helt annan lösning och flyttar till områden där förhållandena är bättre.

Du kan läsa mer om fladdermössens vinterliv hos Naturvårdsverket.

Björnen håller sig betydligt varmare

Björnen tillbringar också en stor del av vintern i ett ide, men dess kropp fungerar på ett annat sätt än igelkottens.

Under vintern äter och dricker björnen normalt inte. Ämnesomsättningen sjunker kraftigt och djuret lever på de fettreserver som byggts upp under året.

Däremot sjunker kroppstemperaturen förhållandevis lite.

Medan en igelkott kan närma sig en kroppstemperatur på bara några få grader kan en björn fortfarande ligga omkring 33–35 grader.

Björnen befinner sig alltså inte i samma djupa nedkylda tillstånd som igelkotten.

Trots det kan ämnesomsättningen minska med omkring 70 procent. Det visar hur effektivt även björnens grundare vinterläge är.

Varför övervintrar igelkotten och björnen så olika?

En viktig förklaring är storleken.

Små djur har stor kroppsyta i förhållande till sin kroppsvikt. Det innebär att de förlorar värme snabbt. De har också en hög energiförbrukning i förhållande till sin storlek.

För en liten fladdermus eller igelkott kan det därför ge en enorm energibesparing att låta kroppstemperaturen sjunka nästan till omgivningens temperatur.

En björn har helt andra förutsättningar.

Den stora kroppen håller kvar värmen bättre och kan bära betydligt större fettreserver. Att kyla ned hundratals kilo kropp till några få grader skulle dessutom skapa ett nytt problem: all denna vävnad måste värmas upp igen.

Olika djurarter har därför utvecklat olika lösningar på samma grundproblem.

De måste överleva en period när det kostar mycket energi att hålla sig varm samtidigt som det finns mindre mat att hitta.

De sover inte nödvändigtvis hela vintern

Det är lätt att föreställa sig att ett djur går in i sitt vinterbo på hösten, somnar och vaknar först när våren kommer.

Så enkelt fungerar det inte alltid.

Riktig dvala kan bestå av långa perioder med mycket låg kroppstemperatur som avbryts av kortare uppvaknanden. Under dessa perioder värms kroppen upp och ämnesomsättningen ökar igen.

Det kostar mycket energi.

Därför kan upprepade störningar under vintern vara ett problem för djur som lever på begränsade fettreserver. Varje onödigt uppvaknande kan innebära att en del av energin som skulle räcka fram till våren förbrukas.

Även björnar kan vakna och lämna sina iden om de störs.

Varför vaknar djuren igen?

När våren närmar sig förändras förutsättningarna.

Temperaturen stiger, dagarna blir längre och tillgången på mat ökar. Kroppen börjar återgå till sitt normala aktiva tillstånd.

För ett djur som varit kraftigt nedkylt är uppvärmningen en energikrävande process.

När kroppstemperaturen stiger ökar också hjärtfrekvensen, andningen och ämnesomsättningen. Djuret går från ett extremt energisparläge tillbaka till ett liv där det kan röra sig, söka föda och fortplanta sig.

Tidpunkten påverkas både av artens biologi och av förhållandena runt omkring.

Alla djur löser inte vintern genom att gå i dvala

Dvala är bara en av flera strategier för att överleva vintern.

Vissa fåglar flyttar till områden där det finns mer mat. Hur de lyckas hitta rätt över mycket stora avstånd kan du läsa mer om i Hur hittar flyttfåglar rätt?.

Andra djur förblir aktiva hela vintern och anpassar i stället päls, fjäderdräkt, födoval eller beteende.

Groddjur och kräldjur är växelvarma. Deras kroppstemperatur styrs i mycket större utsträckning av omgivningen, och under kalla perioder kan de hamna i mycket djupa vilotillstånd med låg aktivitet och ämnesomsättning.

Hos insekter finns ytterligare strategier. Vissa övervintrar som ägg eller larver, medan andra går in i så kallad diapaus, ett programmerat vilotillstånd där utvecklingen bromsas eller stannar.

Vilka svenska djur går i dvala?

Flera svenska däggdjur använder någon form av vinterdvala, men hur djup den är varierar.

Djur	Strategi under vintern
Igelkott	Djup dvala med kraftigt sänkt kroppstemperatur
Fladdermöss	Många arter går i djup dvala, andra kan också flytta
Björn	Grundare vintersömn med relativt hög kroppstemperatur
Hasselmus	Djup vinterdvala

Björnen är alltså på flera sätt undantaget i gruppen. Den kan övervintra i månader utan mat och vatten men behåller samtidigt en kroppstemperatur som ligger ganska nära den normala.

Dvala är kroppens energisparläge

Djur går i dvala eftersom vintern skapar ett enkelt men svårt problem: det finns mindre mat samtidigt som kylan kan göra det dyrare att hålla kroppen igång.

Lösningen ser olika ut beroende på djurets storlek, föda och livsmiljö.

En igelkott kan sänka kroppstemperaturen med mer än 30 grader. Fladdermöss kan tillbringa månader i djup dvala när insekterna försvinner. Björnen klarar sig med en betydligt mindre temperatursänkning men sänker ändå ämnesomsättningen kraftigt.

Det vi i vardagsspråk kallar att ”gå i ide” är alltså flera olika biologiska strategier med samma mål: att använda så lite energi som möjligt tills våren kommer.