Ukraina är berett att acceptera en begränsad vapenvila där attacker mot energiinfrastruktur och sjöfart i Svarta havet stoppas samtidigt. Men någon överenskommelse med Ryssland finns ännu inte. Bakom det nya beskedet finns flera internationella initiativ – och en förhandlingsposition som har förändrats sedan sommaren.

Ingen vapenvila är överenskommen

Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha säger att USA, Indien, Turkiet och Egypten var för sig har lagt fram idéer om mer begränsade överenskommelser mellan Ukraina och Ryssland.

Förslagen kretsar framför allt kring två områden:

• attacker mot energiinfrastruktur
• attacker mot sjöfart och handel i Svarta havet

Ukraina är enligt Sybiha berett att acceptera båda delarna, men vill att de ska ingå i samma uppgörelse.

Det viktigaste i nuläget är samtidigt vad beskedet inte innebär. Ukraina och Ryssland har inte kommit överens om någon ny vapenvila och det finns ingen bekräftad tidpunkt för när ett sådant stopp skulle kunna börja gälla.

En begränsad uppgörelse om energi och Svarta havet skulle dessutom inte automatiskt stoppa striderna längs fronten.

Sybiha har samtidigt sagt att Ukraina fortsatt är öppet för en bredare ovillkorlig vapenvila längs den nuvarande kontaktlinjen.

Fyra länder har tagit olika initiativ

De internationella förslagen ser inte helt likadana ut.

USA:s energispår har bland annat diskuterats i samband med mötet mellan Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump i New York.

Turkiet och Egypten har ett tydligt intresse av att få säkrare handel genom Svarta havet. Turkiet spelade tillsammans med FN en central roll i det tidigare spannmålsavtalet, medan Egypten är starkt beroende av importerad spannmål.

Indiens förslag beskrivs av Sybiha som det mest omfattande av initiativen, men alla detaljer har inte offentliggjorts.

Ukraina vill nu koppla samman energi och Svarta havet

Det som gör beskedet särskilt intressant är hur Ukrainas position har utvecklats.

I augusti diskuterades ett upplägg där attacker mot fartyg och spannmålsexport i Svarta havet kunde stoppas. Ryssland ville samtidigt koppla den frågan till Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier och pipelines.

Zelenskyj invände då mot att ställa spannmålstrafik direkt mot rysk energiinfrastruktur och framhöll att ett stopp för energiattacker i så fall måste vara ömsesidigt.

Nu accepterar Ukraina själva grundtanken att energi och Svarta havet kan ligga i samma paket.

Det innebär inte att Kyiv har accepterat Rysslands tidigare villkor. Skillnaden ligger bland annat i att Ukraina vill ha ett ömsesidigt stopp där även ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur upphör.

Hurbra har tidigare skrivit om Ukrainas förslag om att stoppa attacker i Svarta havet. Dagens besked visar att förhandlingsspåret sedan dess har rört sig mot ett mer sammanhållet paket.

Putin har inte accepterat upplägget

Ryssland har ännu inte sagt ja.

Rylands president Vladimir Putin kommenterade den 1 oktober idén om att Ukraina skulle stoppa attacker mot ryska raffinaderier i utbyte mot att Ryssland upphör med attacker mot fartyg.

Han avvisade den konstruktionen som den då presenterades och pekade bland annat på att västliga sanktioner redan begränsar Rysslands möjlighet att sälja petroleumprodukter.

Samtidigt stängde Putin inte helt dörren för diskussioner och sade att frågorna kan behandlas om båda sidors intressen tas i beaktande.

Det gör läget mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej till en vapenvila. Båda sidor har visat intresse för begränsade överenskommelser, men de är fortfarande oense om vad som ska omfattas och vilka villkor som ska gälla.

Därför har energin blivit så central

Energisystemen har blivit ett av krigets viktigaste ekonomiska och civila mål.

För Ukraina handlar ett stopp för energiattacker framför allt om att skydda elproduktion, kraftnät och annan samhällskritisk infrastruktur. Betydelsen ökar när landet går mot ännu en vinter med omfattande risk för störningar.

Ryssland har samtidigt utsatts för ukrainska långdistansattacker mot raffinaderier och annan oljeinfrastruktur.

Att stoppa attackerna skulle därför ge båda sidor något konkret: Ukraina skulle få mindre press på sitt elsystem medan Ryssland skulle kunna minska störningarna i raffinering och bränsleproduktion.

Det är också en av anledningarna till att frågan kan vara lättare att förhandla om än ett totalt stopp för striderna. Ett avtal kan avgränsas till specifika typer av mål utan att parterna först behöver lösa de stora territoriella och säkerhetspolitiska konflikterna.

Svarta havet handlar om mer än Ukraina och Ryssland

Den andra halvan av paketet gäller sjöfarten.

Ukraina och Ryssland hör till världens stora exportörer av spannmål, och störningar i Svarta havet får därför konsekvenser långt utanför krigszonen.

Fartyg, hamnar och exportterminaler har återkommande berörts av kriget. När sjöfarten blir osäkrare ökar kostnaderna samtidigt som exportkapaciteten minskar.

Det är bakgrunden till att länder som Turkiet och Egypten engagerar sig.

Det tidigare Black Sea Grain Initiative, som förhandlades fram av FN och Turkiet, gjorde det möjligt att transportera mer än 32 miljoner ton spannmål och andra livsmedel från ukrainska hamnar innan avtalet upphörde.

En ny uppgörelse skulle dock inte automatiskt innebära att det gamla systemet återinförs. Någon färdig offentlig modell för kontroll, övervakning eller säker sjöfart finns ännu inte.

Nya ryska attacker mot Kyiv visar avståndet till en uppgörelse

Samtidigt som de diplomatiska förslagen diskuteras fortsätter attackerna.

Ryska anfall mot Kyiv den 2 oktober slog mot stadens transportinfrastruktur. Södra bron stängdes helt efter attackerna medan trafiken även begränsades på Metrobron och Patonbron.

Under förmiddagen kunde delar av trafiken successivt återupptas.

Rysslands försvarsministerium uppgav att man även hade angripit en kraftstation nära Kyiv, hamnen i Izmail och ett lastfartyg. Moskva hävdade att målen användes för militära ändamål.

Den uppgiften är Rysslands egen motivering till attackerna och ska inte ses som oberoende verifierad.

Hurbra har tidigare beskrivit ryska attacker mot Kyiv samtidigt som ett energistopp diskuterades.

De nya attackerna visar samtidigt varför dagens besked inte bör beskrivas som att en vapenvila är nära eller redan överenskommen.

Vad händer nu?

Nästa avgörande fråga är om de olika internationella initiativen kan omvandlas till ett konkret förslag som både Ukraina och Ryssland accepterar.

För att det ska bli möjligt behöver parterna bland annat enas om vilka anläggningar och fartyg som omfattas, hur brott mot överenskommelsen ska bedömas och om någon extern part ska övervaka den.

Det måste också bli tydligt om ett stopp för attacker mot energiinfrastruktur ska omfatta exempelvis raffinaderier, pipelines, elnät, kraftverk och hamnanläggningar på samma sätt.

Den aktuella rapporteringen från Associated Press visar att diplomatin nu är mer konkret än ett allmänt krav på vapenvila. Men den visar också hur stor skillnaden fortfarande är mellan ett internationellt förslag, Ukrainas beredskap att förhandla och en faktisk uppgörelse med Ryssland.

Det mest betydelsefulla skiftet är därför inte att en vapenvila har nåtts. Det är att energi och Svarta havets handel allt tydligare behandlas som två delar av samma möjliga överenskommelse.