Från Sverige-märket syns på tusentals livsmedel och är tänkt att göra det enklare att hitta svenskproducerad mat i butik. Men märkningen betyder inte alltid att varenda ingrediens kommer från Sverige. För sammansatta produkter räcker det normalt att minst 75 procent av innehållet är svenskt – samtidigt som reglerna är betydligt hårdare för bland annat kött, mjölk, ägg, fågel, fisk och skaldjur.

Frågan är extra aktuell just nu. Den 14 september startar årets Från Sverige-veckor, som pågår till den 27 september 2026. Enligt Svenskmärkning är det den största kampanjen hittills, med fler än 13 000 märkta produkter från över 270 varumärken i omkring 300 butiker.

Men vad kan du egentligen dra för slutsats när du ser den blågula symbolen på en förpackning?

Kort svar: Från Sverige betyder inte alltid 100 procent svenska ingredienser

För en ren råvara är innebörden ganska enkel. Svenska äpplen ska vara odlade i Sverige och svenskt kött ska komma från djur som har fötts upp och slaktats här.

För sammansatta livsmedel, som korv, yoghurt, müsli eller färdigrätter, gäller däremot en annan huvudregel:

Minst 75 procent av ingrediensernas vikt ska normalt vara svensk.

Tillsatt vatten räknas inte in när andelen beräknas.

Det innebär att en Från Sverige-märkt produkt kan innehålla exempelvis importerade kryddor, tropisk frukt, russin eller frön.

Det finns samtidigt ett viktigt undantag från 75-procentsregeln. Om produkten innehåller kött, fågel, mjölk, ägg, fisk eller skaldjur som råvaror ska dessa vara svenska.

En fruktyoghurt kan alltså innehålla importerad mango – men mjölken ska vara svensk.

Fem krav ligger bakom märkningen

Reglerna kan sammanfattas i fem grundläggande krav.

1. Djuren ska ha fötts upp i Sverige

För animaliska råvaror räcker det inte att själva slakten eller tillverkningen sker här.

Djur som används till märkt kött ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige.

2. Vegetabiliska råvaror ska vara odlade i Sverige

Grödor som räknas som svenska ska vara odlade här.

Det gäller exempelvis spannmål, potatis, grönsaker och frukt när dessa anges som svenska ingredienser.

3. Sammansatta produkter måste normalt vara minst 75 procent svenska

Det här är regeln som kanske överraskar flest konsumenter.

Ett livsmedel som består av flera olika ingredienser behöver alltså inte vara 100 procent svenskt.

Så länge minst 75 procent av ingrediensernas vikt är svensk kan produkten i många fall ändå märkas med Från Sverige.

4. Viktiga animaliska råvaror måste vara svenska

För kött, fågel, ägg, mjölkråvara, fisk och skaldjur är reglerna striktare.

Om sådana råvaror ingår ska de vara svenska.

Det går därför inte att använda importerat kött i en korv och sedan kompensera med en stor mängd svensk potatis eller spannmål för att komma över 75 procent.

5. Produkten ska förädlas och packas i Sverige

Det räcker inte heller att råvarorna har svenskt ursprung.

Förädling och slutlig packning ska ske i Sverige för att produkten ska kunna bära märkningen.

Så fungerar reglerna i vanliga livsmedel

75-procentsregeln blir enklast att förstå med konkreta exempel.

Korv

En Från Sverige-märkt korv kan innehålla importerad peppar, kryddor eller andra mindre ingredienser.

Själva köttet måste däremot vara svenskt.

Det gäller även om köttet bara är en av flera ingredienser i korven.

Så länge den totala andelen svenska ingredienser når upp till kraven kan mindre mängder importerade ingredienser ingå.

Fruktyoghurt

I en fruktyoghurt måste mjölkråvaran vara svensk.

Frukten behöver däremot inte alltid vara det.

En mangoyoghurt kan därför bära märkningen trots att mangon kommer från ett annat land, förutsatt att produktens svenska andel fortfarande är minst 75 procent och övriga regler är uppfyllda.

Det är ganska logiskt när det gäller råvaror som inte odlas kommersiellt i Sverige i någon större omfattning.

Bröd

Ett bröd kan exempelvis tillverkas huvudsakligen av svenskt mjöl men innehålla importerade frön, kryddor eller andra mindre ingredienser.

Om mjölk eller ägg ingår ska dessa däremot vara svenska.

Müsli

Müsli är ett bra exempel på hur 75-procentsregeln kan fungera.

Svensk havre och andra svenska spannmål kan utgöra huvuddelen av innehållet medan exempelvis russin, nötter eller solrosfrön är importerade.

Produkten kan ändå klara märkningen om den svenska andelen är tillräckligt stor.

Färdigrätter

I en färdigrätt med kött måste köttet vara svenskt.

En pyttipanna kan samtidigt innehålla andra ingredienser från olika länder, men de svenska råvarorna måste tillsammans nå upp till gränsen.

Det kan exempelvis innebära att både köttet och potatisen behöver vara svenska medan en mindre mängd lök eller kryddor kan vara importerad.

Kanelbullar

Kanelbullen visar tydligt varför ett krav på 100 procent svenska ingredienser skulle vara svårt i praktiken.

Mjöl, smör, ägg och socker kan vara svenska, medan själva kanelen normalt är importerad.

Det hindrar inte i sig att bullen kan märkas med Från Sverige.

Importerade ingredienser är alltså tillåtna

Att en produkt bär märket betyder därför inte att det är omöjligt att hitta importerade råvaror i ingrediensförteckningen.

Typiska exempel kan vara:

• kryddor
• kaffe och kakao
• tropisk frukt
• russin
• nötter
• vissa frön
• andra råvaror som inte produceras i tillräcklig omfattning i Sverige

Men 75-procentsregeln fungerar inte som ett helt fritt ”importutrymme”.

Svenskmärkning kan ställa krav på att en råvara ska vara svensk om den är så central för produkten att konsumenten rimligen förväntar sig det.

En produkt som tydligt marknadsförs kring en viss svensk råvara kan alltså inte alltid ersätta just den med en importerad variant och ändå luta sig mot att totalandelen svenska ingredienser är tillräckligt hög.

Måste det stå på förpackningen om något är importerat?

Inte för varje liten ingrediens.

Om en utländsk ingrediens har stor betydelse för hur produkten presenteras kan ursprunget däremot behöva framgå.

Det gäller särskilt om råvaran lyfts fram tydligt i produktnamnet, på bilder eller i annan marknadsföring.

En yoghurt som säljs som exempelvis mangoyoghurt eller blåbärsyoghurt kan därför behöva ge tydligare information om fruktens ursprung om helhetsintrycket annars riskerar att få konsumenten att tro att även frukten är svensk.

För små mängder kryddor, salt eller liknande finns normalt inte samma krav på ursprungsangivelse.

Grundprincipen är samtidigt att märkningen och förpackningen inte får vara vilseledande.

Från Sverige och Kött från Sverige – vad är skillnaden?

Kött från Sverige är en del av samma märkningssystem.

Märket används framför allt på kött, charkprodukter och livsmedel där köttet är en central ingrediens.

När Kött från Sverige finns på exempelvis en korv ska köttet alltså komma från djur som är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.

Men precis som för Från Sverige kan andra mindre ingredienser vara importerade.

Kryddorna i korven behöver alltså inte nödvändigtvis vara svenska.

Vad betyder Mjölk från Sverige?

Mjölk från Sverige fungerar enligt samma princip.

Mjölkråvaran ska vara svensk och produkten ska uppfylla reglerna för märkningen.

Det betyder däremot inte att alla andra ingredienser i en sammansatt mejeriprodukt måste komma från Sverige.

En yoghurt med importerad tropisk frukt kan därför fortfarande bära Mjölk från Sverige om mjölken är svensk och produkten i övrigt klarar reglerna.

Från Sverige och Svenskt Sigill betyder inte samma sak

Det är lätt att blanda ihop märkningarna, men de svarar i grunden på olika frågor.

Från Sverige handlar främst om var råvarorna kommer från och var maten har producerats och packats.

Svenskt Sigill är däremot en certifiering med ytterligare krav på själva produktionen.

Där finns bland annat krav inom områden som:

• livsmedelssäkerhet
• miljö
• biologisk mångfald
• djurvälfärd

Det finns dessutom särskilda tillval och certifieringar med ytterligare krav, exempelvis kopplade till klimat.

En produkt kan därför bära både Svenskt Sigill och Från Sverige.

Märkena konkurrerar inte nödvändigtvis med varandra – de berättar olika saker om produkten.

Betyder Från Sverige att maten är ekologisk?

Nej.

Från Sverige är inte en ekologisk märkning.

En produkt kan vara Från Sverige utan att vara ekologiskt producerad.

På samma sätt kan en ekologisk produkt vara importerad och därmed inte uppfylla kraven för Från Sverige.

Den som specifikt vill köpa ekologiskt behöver därför leta efter en ekologisk certifiering, exempelvis EU:s ekologiska märkning eller KRAV.

Garanterar märket bättre djurskydd?

Inte i betydelsen att Från Sverige är en särskild djurskyddscertifiering.

När animaliska råvaror är svenska innebär det däremot att djurhållningen omfattas av svensk lagstiftning.

Det är en relevant skillnad jämfört med råvaror från länder med andra regler.

Men själva Från Sverige-symbolen innebär inte att produktionen har klarat en separat, frivillig djurskyddsnivå utöver de regler som gäller för märkningssystemet.

För sådana extra produktionskrav är andra certifieringar mer relevanta.

Säger märkningen något om klimatet?

Inte direkt.

Från Sverige ska inte läsas som en klimatmärkning.

Svenskt ursprung kan i vissa fall påverka produktens klimatavtryck, exempelvis genom produktionsmetoder eller transporter, men klimatpåverkan beror på betydligt fler faktorer än vilket land maten kommer från.

En Från Sverige-produkt kan därför inte automatiskt sägas vara mer klimatsmart än alla importerade alternativ.

Är Från Sverige en kvalitetsstämpel?

Inte i betydelsen att märkningen garanterar bättre smak eller högre kvalitet.

Två produkter kan båda bära Från Sverige men ändå skilja sig kraftigt i recept, råvarukvalitet, näringsvärde och smak.

Märkningen handlar framför allt om ursprung, svensk produktion, spårbarhet och kontroll.

Det är inte ett betyg på hur god eller nyttig maten är.

Vem står bakom Från Sverige?

Märkningen hanteras av Svenskmärkning AB.

Bolaget ägs av tre stora aktörer inom den svenska livsmedelskedjan:

• LRF
• Livsmedelsföretagen
• Svensk Dagligvaruhandel

Svenskmärkning ansvarar för Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige.

Företag som vill använda symbolerna måste teckna avtal och följa regelverket.

Hur kontrolleras företagen?

Systemet bygger inte enbart på att producenten själv sätter en symbol på förpackningen.

Produkter som ska märkas registreras och företagen måste kunna visa att de uppfyller kraven.

Produktions- och packningsanläggningar ska omfattas av godkända kvalitetssystem med bland annat krav på spårbarhet och livsmedelssäkerhet.

Företagen genomför dessutom egna återkommande kontroller.

Därutöver gör oberoende certifieringsorgan stickprov och revisioner. Kontroller kan ske både föranmält och oanmält.

Företag som inte uppfyller reglerna kan få krav på rättelser och i allvarligare fall varningar, avstängning eller förlora rätten att använda märket.

Kan ett utlandsägt företag använda Från Sverige?

Ja.

Det här är en viktig skillnad som ofta försvinner i diskussionen om ”svenska företag”.

Från Sverige handlar inte om vem som äger bolaget.

Det handlar om råvarorna och produktionen.

Ett livsmedelsföretag kan därför ha utländska ägare och ändå sälja en produkt med Från Sverige-märke, så länge just den produkten uppfyller alla krav.

Det kan exempelvis handla om att råvarorna är svenska, att produktionen sker här och att slutpackningen sker i Sverige.

Bolagets ägare behöver inte vara svenska.

Och ett svenskt företag kan sälja mat som inte är Från Sverige

Det motsatta gäller också.

Ett företag kan vara grundat i Sverige, ha svenskt huvudkontor och uppfattas som ett klassiskt svenskt varumärke – men ändå sälja produkter som inte klarar märkningen.

Det kan bero på att:

• en för stor del av råvarorna är importerade
• köttet eller mjölken kommer från andra länder
• tillverkningen sker utomlands
• produkten packas utanför Sverige

Företagets nationalitet säger alltså inte automatiskt något om matens ursprung.

En enkel tumregel är:

Från Sverige märker produkten – inte företagets ägare.

Är ordet ”svensk” på förpackningen samma sak?

Nej.

Ett företag kan använda ord som ”svensk”, svenska färger eller andra formuleringar i sin marknadsföring utan att produkten automatiskt omfattas av Från Sveriges regelverk.

Däremot finns det generella regler som förbjuder vilseledande information om livsmedels ursprung.

En svensk flagga, en formulering om svensk tradition eller en förpackning som tydligt ger intrycket av svenskt ursprung måste därför kunna motiveras.

Skillnaden är att Från Sverige är ett fastställt och kontrollerat märkningssystem med detaljerade regler.

Så ska du läsa Från Sverige-märket i butik

Den enklaste sammanfattningen är att tänka i tre nivåer.

En enkel råvara:
Är det en svensk råvara som bär märkningen ska den komma från Sverige enligt reglerna för just den råvaran.

En sammansatt produkt:
Minst 75 procent av ingrediensernas vikt ska normalt vara svensk.

Animaliska huvudråvaror:
Kött, fågel, mjölk, ägg, fisk och skaldjur som omfattas av reglerna ska vara svenska även när de bara är ingredienser i en större produkt.

Det gör Från Sverige till en betydligt striktare ursprungsmärkning än att ett företag bara kallar sin produkt svensk.

Men märket betyder fortfarande inte att varje russin, pepparkorn, mangobit eller kanelkorn kommer från Sverige.

Det är just där den viktigaste skillnaden ligger: Från Sverige betyder att produkten uppfyller ett definierat svenskt ursprungs- och produktionsregelverk – inte att exakt 100 procent av allt som finns i förpackningen måste vara svenskt.