Nästan tre av fyra britter anser att USA kan utgöra ett allvarligt hot mot världsfreden under de kommande tio åren. Det visar en ny British Social Attitudes-rapport som publicerades torsdagen den 5 november. På två år har andelen mer än fördubblats. Samtidigt vill allt fler britter prioritera relationerna med Europa framför USA.
Undersökningen från National Centre for Social Research (NatCen) visar att 74 procent av britterna betraktar USA som ett ganska eller mycket allvarligt hot mot världsfreden under det kommande decenniet.
År 2024 var motsvarande andel 36 procent.
Förändringen är särskilt anmärkningsvärd eftersom Storbritannien under lång tid betraktat USA som sin viktigaste militära och utrikespolitiska allierade. Den så kallade särskilda relationen mellan länderna har varit central för brittisk säkerhetspolitik och samarbetet inom Nato.
Nu visar undersökningen att bilden av USA har förändrats kraftigt under Donald Trumps andra presidentperiod.
Britternas oro för USA har ökat kraftigt
Den nya mätningen visar att britternas syn på USA har förändrats i flera steg.
Redan våren 2025, kort efter Trumps återkomst till Vita huset, ansåg 71 procent att USA kunde utgöra ett allvarligt hot mot världsfreden.
Under hösten samma år sjönk andelen till 54 procent. Våren 2026 steg den åter till 74 procent.
| Mätperiod | USA som allvarligt hot |
|---|---|
| 2024 | 36 procent |
| Våren 2025 | 71 procent |
| Hösten 2025 | 54 procent |
| Våren 2026 | 74 procent |
Siffrorna visar att förändringen inte har varit jämn. Efter den första kraftiga ökningen minskade oron tillfälligt innan den nådde en ny högstanivå i våras.
Även i ett längre perspektiv sticker resultatet ut. År 2005, under George W. Bushs presidentperiod och efter invasionen av Irak, betraktade 47 procent av britterna USA som ett allvarligt hot.
Dagens nivå ligger alltså betydligt högre än under den perioden.
USA bedöms som nästan lika stort hot som Iran
Undersökningen omfattar inte bara USA. Deltagarna har också fått bedöma hur allvarliga hot andra länder kan utgöra mot världsfreden.
Ryssland ligger högst med 89 procent, följt av Israel och Iran. USA placerar sig strax därefter.
| Land | Andel som ser ett allvarligt hot |
|---|---|
| Ryssland | 89 procent |
| Israel | 78 procent |
| Iran | 75 procent |
| USA | 74 procent |
| Nordkorea | 66 procent |
| Kina | 62 procent |
| Saudiarabien | 34 procent |
Att USA hamnar så nära Iran och Israel visar hur omfattande oron för amerikansk utrikespolitik har blivit.
Resultatet betyder däremot inte att britterna likställer ländernas politiska system eller militära handlingar. Frågan handlar om vilka länder människor tror kan utgöra ett allvarligt hot mot världsfreden under de kommande tio åren.
Det är också möjligt att uppfatta ett land som ett säkerhetshot och samtidigt anse att nära politiskt och militärt samarbete med landet är nödvändigt.
Trumps utrikespolitik och Iran-kriget bakom oron
Den nya rapporten publiceras efter en period med flera stora konflikter mellan USA och andra länder.
Donald Trumps återkomst som president i januari 2025 innebar förändringar i USA:s relation till Europa. Hans återkommande krav på europeiska Natoallierade, handelspolitik och uttalanden om amerikanska säkerhetsåtaganden har skapat osäkerhet kring relationen över Atlanten.
Konflikten om Grönland har också blivit en tydlig symbol för motsättningarna.
Trumps krav och uttalanden om det danska självstyrande området har väckt starka reaktioner i Europa. Frågan berör dessutom Nato direkt, eftersom både Danmark och USA tillhör försvarsalliansen.
En annan viktig händelse är kriget med Iran.
USA och Israel inledde militära angrepp mot Iran i februari 2026. Konflikten har bidragit till en större internationell diskussion om USA:s militära agerande, risken för regional upptrappning och konsekvenserna för världsekonomin.
NatCen lyfter fram den utrikespolitiska utvecklingen som en viktig bakgrund till förändringen i opinionen.
Undersökningen kan däremot inte fastställa hur stor del av ökningen som beror på Iran-kriget, Grönlandsfrågan eller andra beslut från Trumpadministrationen.
Den visar att riskbedömningen har förändrats, inte exakt vilka händelser som har fått enskilda personer att ändra uppfattning.
Fler britter vill prioritera Europa framför USA
Samtidigt som oron för USA har ökat har britternas syn på landets internationella relationer förändrats.
I undersökningen fick deltagarna ta ställning till om Storbritannien främst borde ha närmare relationer med USA eller med Västeuropa.
42 procent föredrog närmare relationer med Västeuropa, medan endast 9 procent valde USA. Ytterligare 38 procent ansåg att båda relationerna var lika viktiga.
När frågan i stället formulerades som ett val mellan USA och EU blev skillnaden ännu större.
Då föredrog 53 procent närmare relationer med EU.
Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper som fick de två frågevarianterna. Resultaten ska därför inte läsas som om samma personer först hade valt Västeuropa och sedan EU.
Skillnaden är ändå intressant i ett land som lämnade EU 2020.
Ett ökat stöd för samarbete med EU är inte automatiskt samma sak som stöd för ett nytt brittiskt medlemskap. Resultatet visar däremot att många britter prioriterar närmare europeiska relationer när de får välja mellan EU och USA.
Europa prioriteras även i försvarsfrågor
Mönstret finns också när undersökningen särskilt handlar om militärt samarbete och försvar.
När deltagarna fick välja mellan närmare försvarsrelationer med Västeuropa eller USA föredrog 37 procent Västeuropa och 14 procent USA.
I den alternativa frågan om EU respektive USA föredrog 46 procent närmare relationer med EU, medan 10 procent valde USA.
Det betyder inte att britterna vill avskaffa försvarssamarbetet med amerikanerna. Men resultaten visar att europeiska alternativ har ett betydande stöd även inom ett område där USA traditionellt spelat en mycket stor roll.
Vad betyder förändringen för Nato?
Storbritannien är en av Natos viktigaste europeiska militärmakter och har länge haft ett nära försvars- och underrättelsesamarbete med USA.
Den brittiska kärnvapenförmågan, samarbetet inom underrättelsealliansen Five Eyes och den amerikanska militära närvaron i Europa är exempel på hur djupt ländernas säkerhetspolitiska relationer är sammanflätade.
En förändrad folkopinion innebär inte att dessa samarbeten omedelbart förändras.
Natos kollektiva försvar bygger fortfarande på artikel 5, som innebär att ett väpnat angrepp mot en medlemsstat betraktas som ett angrepp mot samtliga.
Det har inte fattats något beslut om att Storbritannien ska lämna Nato eller ersätta alliansen med ett europeiskt försvarsförbund.
Däremot har frågan om Europas förmåga att försvara sig med mindre amerikanskt stöd fått allt större betydelse.
Här blir den brittiska opinionen relevant. Om stödet för att prioritera Europa fortsätter att vara starkt kan det påverka vilka säkerhetspolitiska initiativ brittiska regeringar väljer att driva.
Storbritanniens geografiska läge och militära kapacitet gör landet särskilt viktigt för säkerheten i Nordatlanten, Nordsjön och Östersjöområdet. Utvecklingen berör därmed också Sverige och de nordiska Natoallierade.
Storbritannien och EU har redan närmat sig varandra
Det säkerhetspolitiska samarbetet mellan Storbritannien och EU har redan utvecklats efter brexit.
Den 19 maj 2025 ingick parterna ett nytt säkerhets- och försvarspartnerskap.
Samarbetet omfattar bland annat stödet till Ukraina, sanktioner, maritim säkerhet, hybridhot, skydd av kritisk infrastruktur och försvarsindustri.
För båda sidor finns ett intresse av att kunna samordna militära och säkerhetspolitiska insatser även om Storbritannien inte längre är medlem i EU.
Samtidigt kvarstår betydande skillnader mellan EU och Nato. EU:s försvarssamarbete kan bidra till gemensamma investeringar, industriell kapacitet och samordning, men ersätter inte automatiskt Natos militära struktur eller amerikanska resurser.
Den brittiska opinionens utveckling kan därför få betydelse för hur långt regeringen är beredd att gå i det europeiska samarbetet.
Rekordmånga vill samtidigt öka försvarsutgifterna
Den nya rapporten visar även att stödet för högre brittiska försvarsutgifter har ökat.
56 procent vill att Storbritannien ska lägga mer pengar på försvaret. År 2024 var andelen 40 procent och 2006 endast 28 procent.
Det finns dock tydliga generationsskillnader.
Bland personer som är 55 år eller äldre stöder 62 procent ökade försvarsutgifter. Bland personer under 35 år är motsvarande andel 30 procent.
Det visar att den ökade oron för världsläget inte nödvändigtvis leder till att britterna vill minska landets militära engagemang.
Tvärtom finns ett växande stöd för att förstärka det brittiska försvaret, samtidigt som USA betraktas med större misstänksamhet.
Så genomfördes undersökningen
Resultaten presenteras i en ny rapport från National Centre for Social Research, organisationen bakom British Social Attitudes.
Den senaste siffran på 74 procent kommer från organisationens opinionspanel våren 2026. Underlaget för frågan omfattar 1 973 svarande.
Panelen bygger på sannolikhetsbaserad rekrytering och använder bland annat webb- och telefonintervjuer.
Jämförelsen med 2024 kommer från den ordinarie British Social Attitudes-undersökningen, där intervjuerna genomfördes mellan den 16 september och den 27 oktober 2024.
Även hösten 2025 gjordes en mätning, vilket gör det möjligt att följa förändringen under Trumps andra presidentperiod.
Resultaten är viktade för att bättre spegla befolkningen. Samtidigt finns metodskillnader mellan den ordinarie undersökningen och paneluppföljningarna som bör beaktas vid jämförelser över tid.
Rapporten publicerades den 5 november 2026, men den senaste opinionsmätningen genomfördes alltså under våren, inte i november.
Nästa konkreta steg i relationen mellan Storbritannien och EU kommer redan den 20 november. Då hålls ett nytt toppmöte i Bryssel där parterna ska följa upp sitt samarbete och diskutera ytterligare steg, bland annat på säkerhetsområdet.