Över 100 europeiska industriföretag kräver förändringar i EU:s planerade klimatregler. I ett gemensamt brev varnar företag inom bland annat stål- och kemiindustrin för att nya krav kan leda till högre kostnader, färre investeringar och ytterligare fabriksnedläggningar. Konflikten gäller framför allt vilka villkor som ska ställas för att industrin ska få gratis utsläppsrätter. Även svenska industriföretag påverkas av reglerna, men näringslivet är splittrat om hur EU bör gå vidare.

Bland företagen bakom brevet finns de tyska kemikoncernerna Covestro, Evonik och Wacker Chemie samt ståltillverkarna Voestalpine och Thyssenkrupp Steel Europe.

Enligt Reuters, som rapporterade om brevet torsdagen den 5 november, anser företagen att EU:s föreslagna förändringar riskerar att göra europeisk industriproduktion mindre konkurrenskraftig.

Kärnan i kritiken är att företag ska behöva uppfylla tydligare investeringskrav för att få behålla gratis utsläppsrätter. Företagen anser att sådana krav riskerar att slå hårt mot tillverkare som redan pressas av höga energipriser och internationell konkurrens.

Företagen vill ändra kraven på gratis utsläppsrätter

EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, innebär att företag inom berörda sektorer måste ha utsläppsrätter som motsvarar deras koldioxidutsläpp.

Antalet tillgängliga utsläppsrätter minskar successivt. Det ska göra det ekonomiskt mer attraktivt att minska utsläppen och investera i renare teknik.

Vissa energiintensiva industrier får samtidigt en del av sina utsläppsrätter gratis. Syftet är att minska risken för att produktionen flyttar till länder med mindre långtgående klimatkrav, så kallat koldioxidläckage.

EU-kommissionen vill nu knyta den fria tilldelningen tydligare till företagens faktiska klimatinvesteringar.

Enligt reformförslaget ska 80 procent av tilldelningen under perioden 2031–2035 kunna ges mot en godkänd investeringsplan. De återstående 20 procenten ska vara beroende av verifierade genomförda åtgärder.

Industriföretagen anser att detta kan skapa problem för verksamheter där stora utsläppsminskningar kräver omfattande investeringar i elförsörjning, vätgas, ny teknik eller annan infrastruktur som ännu inte finns på plats.

Deras krav handlar därför inte enbart om priset på utsläppsrätter. De vill också att EU ska säkerställa konkurrenskraftig energi, fungerande infrastruktur och efterfrågan på klimatsmart producerade material innan ytterligare investeringsvillkor införs.

EU vill kombinera klimatkrav med industristöd

EU-kommissionens större förslag till reform av utsläppshandeln presenterades den 17 juli 2026. Förändringarna ska anpassa systemet till unionens långsiktiga klimatmål.

Förslaget innehåller inte bara skärpta villkor. Kommissionen vill också ge industrin mer tid och bättre ekonomiska förutsättningar att ställa om.

Bland annat föreslås att utfasningen av gratis utsläppsrätter inom sektorer som omfattas av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, ska förlängas till 2038.

Kommissionen har dessutom föreslagit en särskild finansieringslösning för industriomställning, Industrial Decarbonisation Bank, med 100 miljarder euro i finansiering.

Reformen är ännu inte slutligt beslutad.

Förändring	Innebörd
Gratis utsläppsrätter	Fortsatt skydd för konkurrensutsatt industri, men tydligare villkor
Investeringskrav	Företagen ska visa planer och genomförda åtgärder för att få full tilldelning
CBAM	Föreslagen förlängning av utfasningen av gratis tilldelning till 2038
Industristöd	Förslag om ökad finansiering av teknik och utsläppsminskningar
Tidplan	De nya investeringsvillkoren föreslås börja tillämpas 2031

EU:s argument är att utsläppshandeln ska fortsätta driva ned utsläppen samtidigt som företag får stöd att genomföra den tekniska omställningen.

Enligt kommissionens uppgifter har utsläppen inom systemets berörda sektorer ungefär halverats sedan 2005. De verifierade utsläppen minskade med ytterligare 1,3 procent under 2025.

Utvecklingen påverkas även av förändrad energiproduktion, konjunktur och tekniska framsteg. Hela minskningen kan därför inte tillskrivas utsläppshandeln.

Svensk stålindustri kan påverkas på olika sätt

Sverige har flera stora industribranscher där utsläppshandeln påverkar både kostnader och framtida investeringar.

Stålindustrin är ett tydligt exempel på att företagen inte har identiska intressen.

Branschorganisationen Jernkontoret har efterfrågat fortsatt skydd mot koldioxidläckage, realistiska villkor för gratis tilldelning och lösningar för europeiska företag som exporterar stål till marknader utanför EU.

Samtidigt har svenska SSAB tillsammans med bland andra Salzgitter och Outokumpu argumenterat för att ett starkt och förutsägbart utsläppshandelssystem måste bevaras.

Bakgrunden är att företag som redan investerat i produktion med lägre klimatutsläpp har ett ekonomiskt intresse av att utsläpp även fortsättningsvis medför kostnader.

Om utsläppskraven försvagas kan en del av konkurrensfördelen med investeringarna minska. Om kraven däremot skärps för snabbt kan företag som ännu är beroende av traditionella produktionsmetoder få svårare att finansiera omställningen.

Det innebär att förändringar i EU ETS kan få olika konsekvenser även för företag inom samma bransch.

Kemiindustrin varnar för investeringsvillkoren

Även svensk kemiindustri följer reformen noga.

Branschorganisationen IKEM har i ett remissvar framhållit att utsläppshandeln är ett viktigt klimatpolitiskt verktyg, men samtidigt kritiserat långtgående villkor för gratis utsläppsrätter.

Organisationen anser att industrins omställning kräver stabila regler och tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Den vill också att mer av intäkterna från utsläppshandeln ska användas för att finansiera investeringar i industrin.

Det ligger nära argumenten från flera av de tyska kemiföretag som undertecknat det nya brevet.

För kemiindustrin kan möjligheterna att minska utsläppen vara starkt beroende av elektrifiering, nya produktionsprocesser och tillgång till fossilfria råvaror. Investeringarna kan bli mycket stora och ta flera år att genomföra.

Skogsindustrin påverkas redan av ändrade regler

För svensk skogsindustri finns dessutom en förändring som redan har börjat gälla.

Från 2026 kan anläggningar där mer än 95 procent av de beräknade utsläppen kommer från hållbar biomassa uteslutas från EU ETS.

Det innebär att vissa massa- och pappersbruk som tidigare fått gratis utsläppsrätter inte längre omfattas av systemet på samma sätt.

Branschorganisationen Skogsindustrierna har kritiserat förändringen och menar att den missgynnar verksamheter som tidigt har ersatt fossila bränslen med biobaserade alternativ.

Organisationen har varnat för omfattande ekonomiska konsekvenser för branschen.

Denna regeländring är redan införd och ska skiljas från EU-kommissionens nya förslag om utsläppshandeln efter 2030.

Andra företag försvarar EU:s klimatkrav

Det nya företagsbrevet visar ett omfattande missnöje med reformförslaget, men det innebär inte att hela den europeiska industrin vill försvaga utsläppshandeln.

I mars 2026 skrev en annan grupp med över 100 företag och investerare under ett brev till stöd för ett starkt och förutsägbart EU ETS.

Bland undertecknarna fanns svenska företag som SSAB, Vattenfall, Volvo Cars och Stegra.

Deras argument var att långsiktiga klimatregler är nödvändiga för att investeringar i fossilfri produktion ska löna sig.

Enligt det synsättet kan försvagade regler skapa osäkerhet för företag som redan har lagt stora resurser på att minska sina utsläpp.

Konflikten handlar därmed inte bara om industrin mot EU-kommissionen, utan också om olika förutsättningar och investeringsstrategier inom europeiskt näringsliv.

Inga nya fabriksnedläggningar bekräftade i brevet

Företagens varningar om nedlagda fabriker och förlorade investeringar ska ses som bedömningar av vilka konsekvenser de föreslagna reglerna kan få.

Det finns inte uppgifter i Reuters rapportering om att någon specifik fabrik har fått ett nytt nedläggningsbeslut som direkt följd av reformförslaget.

Någon verifierad sammanlagd kostnadsökning för de över 100 företagen har inte heller presenterats.

Riskerna måste därför skiljas från redan genomförda förändringar. Att företag varnar för framtida produktionsflytt innebär inte att sådan flytt har beslutats.

När beslutar EU om de nya utsläppsreglerna?

Den större reformen befinner sig fortfarande i EU:s lagstiftningsprocess.

Europaparlamentets behandling av förslaget är preliminärt planerad till den 14 december 2026. Det innebär inte att reformen automatiskt blir beslutad det datumet.

Både Europaparlamentet och ministerrådet behöver enas om den slutliga lagstiftningen.

Den som vill följa förslaget och dess fortsatta behandling kan läsa Europaparlamentets officiella ärende om reformen av utsläppshandeln.

De föreslagna investeringsvillkoren gäller perioden från 2031, vilket innebär att det fortfarande finns utrymme för förhandlingar om hur den framtida fria tilldelningen ska utformas.