USA inför 25-procentiga tullar mot Brasilien trots att amerikanerna redan har ett stort handelsöverskott med landet. Beslutet handlar därför om betydligt mer än att rätta till obalanser i handeln. Brasilien blir det första stora testet för Donald Trumps nya tullstrategi efter nederlaget i USA:s högsta domstol.

Från den 22 juli beläggs ett stort antal brasilianska produkter med en extra amerikansk tull på 25 procent. Åtgärden omfattar över 4 000 produktkategorier och berör brasiliansk export värd omkring 15 miljarder dollar om året.

Bland varorna finns socker, kläder, maskiner, elektrisk utrustning, papper och vissa stålprodukter.

Samtidigt undantas flera av de brasilianska varor som är viktigast för den amerikanska marknaden. Kaffe, nötkött, apelsiner, apelsinjuice, flygplan, flygplansdelar och vissa strategiska råvaror slipper den nya tullen.

Det är ingen slump.

USA vill skapa ekonomisk press på Brasilien, men undvika att amerikanska konsumenter och företag drabbas av högre priser eller brist på varor som är svåra att ersätta.

Första försöket efter nederlaget i domstolen

Trumps tidigare tullstrategi byggde till stor del på presidentens möjligheter att utlysa ett ekonomiskt nödläge och därefter införa breda tullar med relativt kort varsel.

Den modellen fick ett hårt slag när USA:s högsta domstol i februari underkände stora delar av upplägget. Det betydde inte att Trumpadministrationen övergav tullarna. I stället började den leta efter andra juridiska vägar.

Den viktigaste är Section 301 i den amerikanska handelslagen.

Bestämmelsen ger USA möjlighet att utreda andra länders lagar, regler och handelsmetoder och därefter införa motåtgärder om de bedöms vara diskriminerande eller orimligt begränsa amerikansk handel.

Processen är långsammare än den tidigare nödlägesmodellen. Den kräver utredningar, remissvar, förhör och en mer detaljerad motivering. Men när arbetet är färdigt kan resultatet bli samma sak: höga tullar på import från det utpekade landet.

Brasilien är det första landet där den nya modellen nu leder till ett färdigt tullpaket.

Det gör beslutet till något större än en bilateral konflikt. Om modellen fungerar politiskt och juridiskt kan den användas mot fler länder. USA har inlett eller förbereder ett stort antal liknande handelsutredningar som kan beröra bland annat EU, Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Mexiko.

Brasilien är pilotprojektet.

USA har redan ett stort handelsöverskott

Det mest anmärkningsvärda är att tullarna inte införs mot ett land som säljer mycket mer till USA än det köper.

Under 2025 exporterade USA varor till Brasilien för 54,4 miljarder dollar. Importen från Brasilien uppgick till 39,9 miljarder dollar.

USA hade därmed ett handelsöverskott på 14,4 miljarder dollar. Det var mer än dubbelt så stort som året före.

Även inom tjänstehandeln har USA ett stort överskott.

Detta går på tvärs med den vanliga motiveringen bakom Trumps tullpolitik. Presidenten har ofta beskrivit amerikanska handelsunderskott som ett bevis på att andra länder utnyttjar USA.

I handeln med Brasilien finns inget sådant underskott att rätta till.

Tullarna handlar i stället om att tvinga fram förändringar i brasiliansk politik. USA använder tillträdet till sin stora marknad som ett verktyg för att påverka hur Brasilien reglerar digitala betalningar, jordbruk, immaterialrätt, korruptionsbekämpning och miljöfrågor.

Det är en betydligt bredare användning av handelspolitiken än att bara skydda amerikanska fabriker.

Konflikten om Pix visar vad striden gäller

En av de mest intressanta delarna av den amerikanska kritiken gäller Pix, Brasiliens system för omedelbara digitala betalningar.

Pix lanserades och drivs av Brasiliens centralbank. Systemet gör det möjligt för privatpersoner och företag att skicka pengar direkt mellan konton, ofta utan avgifter. Det används i dag av en mycket stor del av den brasilianska befolkningen.

För Brasilien är Pix en nationell framgång. Systemet har pressat kostnader, gjort digitala betalningar tillgängliga för fler och minskat beroendet av kontanter och dyrare kortbetalningar.

För amerikanska företag kan utvecklingen se annorlunda ut.

När brasilianare använder Pix i stället för bankkort eller privata betalningsappar minskar marknaden för internationella kortföretag och amerikanska betaltjänster. USA anser att Brasiliens statligt organiserade system kan gynnas på ett sätt som missgynnar utländska konkurrenter.

Konflikten visar hur definitionen av ett handelshinder håller på att förändras.

Det handlar inte längre bara om tullar, importkvoter och statliga bidrag till fabriker. Även ett offentligt digitalt betalningssystem kan beskrivas som ett problem för amerikansk handel om det minskar amerikanska företags intäkter.

Frågan blir då var gränsen går.

Ett land måste kunna bygga egen digital infrastruktur och utforma system som minskar kostnaderna för den egna befolkningen. Samtidigt kan statligt skapade system utformas på sätt som faktiskt missgynnar utländska aktörer.

Men 25-procentiga tullar på socker, kläder, maskiner och papper är ett mycket brett svar på en konflikt som delvis handlar om hur brasilianare betalar sina räkningar.

Undantagen skyddar amerikanska konsumenter

USA:s tullpaket är hårt, men inte slumpmässigt.

Kaffe är ett tydligt exempel. Brasilien är världens största kaffeproducent och en viktig leverantör till USA. En hög tull på brasilianskt kaffe skulle snabbt kunna synas i amerikanska butiker och på kaféer.

Därför undantas kaffe och snabbkaffe.

Samma logik gäller nötkött, apelsinjuice och vissa industrivaror. USA vill inte begränsa importen av produkter där den inhemska produktionen är för liten eller där alternativa leverantörer inte kan täcka behovet till rimliga priser.

Flygplan och flygplansdelar undantas också. Brasilianska Embraer levererar flygplan till amerikanska flygbolag, och tullar skulle kunna fördyra deras verksamhet och störa befintliga leveranskedjor.

I det amerikanska handelskontorets beslut framgår att undantagen bland annat gäller produkter där tullarna riskerar att orsaka brist eller skada den amerikanska ekonomin.

Det säger mycket om hur beslutet är konstruerat.

USA försöker maximera det politiska och ekonomiska trycket på Brasilien samtidigt som den egna kostnaden begränsas. De brasilianska sektorer som amerikanerna är mest beroende av skyddas. Tullarna koncentreras till områden där Vita huset bedömer att USA lättare kan hantera konsekvenserna.

Det är inte ett fullständigt handelskrig. Det är ett selektivt utformat påtryckningspaket.

Brasiliens presidentval gör konflikten känsligare

Tullarna införs mindre än tre månader före Brasiliens presidentval i oktober.

President Luiz Inácio Lula da Silva har kallat åtgärderna omotiverade och meddelat att Brasilien förbereder ett svar. Landet kan använda sin nya reciprocitetslag för att införa motåtgärder och väntas även driva frågan inom Världshandelsorganisationen.

Konflikten kan samtidigt gynna Lula politiskt.

En amerikansk regering som ställer krav på Brasiliens lagar och institutioner ger presidenten möjlighet att framställa sig som försvarare av landets självständighet. Motstånd mot amerikanska påtryckningar kan fungera bättre i en valrörelse än en diskussion om de konkreta brister som USA pekar ut.

Flávio Bolsonaro, son till den tidigare presidenten Jair Bolsonaro och en av Lulas främsta motståndare, har försökt få Washington att skjuta upp tullarna till efter valet. Argumentet har varit att amerikanska åtgärder före valet kan stärka Lula.

Det finns inga belägg för att tullpaketet har utformats för att avgöra det brasilianska valet. Men tidpunkten gör att handelspolitiken omedelbart blir en del av valkampen.

Samma metod kan snart användas mot EU

Brasilientullarna visar hur Trumpadministrationen kan fortsätta använda tullar även efter bakslaget i Högsta domstolen.

Tidigare kunde Vita huset presentera mycket breda tullar som snabba svar på ett ekonomiskt nödläge. Nu måste administrationen i högre grad bygga ett enskilt fall mot varje land.

Det kräver mer arbete, men det kan också ge USA större möjligheter att rikta kraven mot specifika lagar och regler.

Det kan handla om digitala skatter, livsmedelsregler, tekniklagstiftning, statliga betalningssystem, miljökrav eller regler för amerikanska internetföretag.

Därmed kan nästan vilken större ekonomisk eller politisk konflikt som helst börja behandlas som en handelsfråga.

USA har tidigare använt tullar och marknadstillträde som en central del av förhandlingarna med Kina. Vi har också skrivit om Trumps handelspolitik mot Kina och hur tullhoten används för att få fram bredare politiska eftergifter.

Skillnaden är att Brasilien nu visar hur metoden kan fortsätta under ett nytt juridiskt ramverk.

Vad händer nu?

Brasilien har fram till den 22 juli på sig att försöka nå förändringar eller undantag genom förhandlingar med Washington.

Om tullarna börjar gälla väntas den brasilianska regeringen svara med egna handelspolitiska åtgärder och en process inom WTO. Brasilianska exportföretag kan samtidigt försöka styra om försäljningen till andra marknader eller pressa regeringen att nå en uppgörelse med USA.

Ytterligare amerikanska tullar kan också vara på väg genom en separat utredning om tvångsarbete i internationella leveranskedjor. Ett sådant beslut kan komma kort efter att de första tullarna har trätt i kraft.

Men den viktigaste frågan finns utanför Brasilien.

Om USA lyckas försvara beslutet juridiskt och samtidigt få Brasilien att göra eftergifter har Trumpadministrationen hittat en fungerande ersättare för den tullmodell som stoppades av Högsta domstolen.

Då blir de brasilianska tullarna inte slutpunkten i en enskild konflikt.

De blir början på nästa amerikanska tullvåg.