USA står inför ett avgörande vägval om ett av de hårdaste sanktionspaketen mot Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Senaten har redan sagt ja med bred marginal. Nu ligger frågan hos representanthuset – och lagen kan ge USA möjlighet att slå inte bara mot Ryssland, utan också mot länder som fortsätter köpa stora mängder rysk olja och gas.

Det omfattande paketet antogs av senaten den 7 augusti med röstsiffrorna 86–11. Förslaget går nu vidare i kongressen, där representanthuset är den stora återstående politiska spärren.

Någon bekräftad omröstningsdag finns ännu inte. Representanthuset går däremot in i en mycket kort session från den 14 september före uppehållet inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Det innebär att de kommande dagarna kan bli avgörande för om lagen hinner ta ytterligare ett stort steg mot Donald Trumps skrivbord.

Senaten har redan sagt ja med 86–11

Sanktionspaketet heter Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act of 2026 och har fått namn efter den republikanske senatorn Lindsey Graham, som drev frågan under lång tid innan han avled i juli.

Senaten gav förslaget ett mycket starkt tvåpartistöd.

Ett försök att ta bort den centrala mekanismen med sekundära tullar röstades först ner med 64–32. Därefter antogs hela paketet med 86 röster mot 11.

Det är därför missvisande att beskriva lagen som ett löst republikanskt initiativ. En stor majoritet av både republikaner och demokrater i senaten har redan ställt sig bakom de viktigaste delarna.

Frågan är nu om representanthuset gör samma sak.

Om representanthuset godkänner exakt den version som senaten redan antagit kan lagen skickas vidare till presidenten. Om representanthuset gör ändringar måste kamrarna först enas om samma text.

Donald Trump har ställt sig bakom den omarbetade lagstiftningen, vilket gör representanthuset till den mest osäkra delen av processen just nu.

Så hårda är de nya sanktionerna

Det mest uppmärksammade inslaget i förslaget har länge varit siffran 500 procent.

Men den slutliga senatsversionen behöver förklaras mer noggrant.

Åtgärd	Vad lagen kan innebära
Varor direkt från Ryssland	Tullar på upp till 500 procent
Länder som fortsätter köpa stora mängder rysk olja eller gas	Tullar på upp till 100 procent på deras varuexport till USA

Det betyder att Kina eller Indien inte automatiskt hotas av 500-procentiga tullar.

Det riktigt kraftfulla verktyget mot tredjeländer är i stället möjligheten att lägga tullar på upp till 100 procent på alla deras varor som exporteras till USA.

För ett land med omfattande handel med den amerikanska marknaden kan det bli ett mycket starkt ekonomiskt påtryckningsmedel.

Utöver tullarna innehåller paketet bland annat sanktioner mot ryska politiska och ekonomiska makthavare, statsägda finansinstitut, den ryska försvarsindustrin, energisektorn och fartyg som används för att kringgå västs oljeåtgärder.

Även den ryska centralbanken och nätverk kring oligarker kan träffas hårdare.

Den som vill läsa själva lagtexten kan göra det hos amerikanska GovInfo.

Kina och Indien är de stora målen

Lagen är utformad för att kunna sätta press på de länder som fortfarande köper stora mängder rysk energi.

Det gäller särskilt Kina och Indien.

Sedan stora delar av Europas oljehandel med Ryssland försvann efter invasionen av Ukraina har Moskva styrt om en stor del av exporten österut.

Kina är i dag den största köparen av ryska fossila bränslen och Indien en av de absolut viktigaste marknaderna för rysk råolja.

I augusti stod Kina för köp av ryska fossila bränslen värda omkring 8,4 miljarder euro. Indien låg omkring 4,8 miljarder euro och Turkiet omkring 1,5 miljarder.

En stor del av de kinesiska och indiska köpen består av råolja.

Det är den ekonomiska livlinan som den amerikanska lagen försöker angripa.

Hurbra har tidigare gått igenom vilka länder som hjälper Ryssland och hur stödet till landet ser ut.

Upp till 100 procent – men presidenten får stor frihet

Lagen innebär inte att samtliga berörda länder automatiskt får 100-procentiga tullar.

Presidenten får betydande handlingsutrymme.

Tullnivån kan sättas upp till 100 procent och justeras beroende på hur ett land agerar. Om ett land minskar sina inköp av rysk energi kan trycket mildras. Om köpen fortsätter eller ökar kan åtgärderna skärpas.

Det finns dessutom möjlighet till undantag om presidenten bedömer att det ligger i USA:s nationella intresse.

Det gör lagen till mer än ett traditionellt sanktionspaket.

Den kan också bli ett förhandlingsverktyg.

USA skulle exempelvis kunna säga till ett stort handelspartnerland att fortsatta ryska oljeköp riskerar att göra landets export till den amerikanska marknaden dramatiskt dyrare.

Det kan räcka för att företag, raffinaderier och regeringar ska börja ändra sina inköp innan de maximala tullarna ens används.

Så kan Rysslands oljeexport träffas

Det finns flera sätt som åtgärderna kan slå mot Moskva.

Det tydligaste är att stora kunder helt enkelt minskar sina inköp.

Då får Ryssland färre möjliga köpare och större problem att sälja de volymer som fortfarande finansierar en betydande del av statens ekonomi.

Men en minst lika viktig effekt kan vara priset.

Om Kina, Indien och andra köpare upplever att handeln med rysk olja innebär en större politisk och ekonomisk risk kan de kräva större rabatt för att fortsätta köpa.

Ryssland kan då fortsätta exportera stora volymer men tjäna mindre pengar på varje fat.

Det är en central skillnad.

USA behöver inte nödvändigtvis få bort all rysk olja från världsmarknaden för att skada den ryska ekonomin. Det kan räcka att göra oljan svårare och mindre lönsam att sälja.

Skuggflottan står också i centrum

En annan viktig del är försöken att angripa den så kallade ryska skuggflottan.

Ryssland har använt ett stort nätverk av äldre tankfartyg, komplicerade ägarstrukturer, mellanhänder och alternativa försäkringslösningar för att hålla oljeexporten igång trots västvärldens sanktioner.

Den nya amerikanska lagen kan även slå mot länder där aktörer i stor omfattning hjälper till att kringgå sanktionerna.

Det gäller bland annat finansiering, handel, transporter och tjänster kopplade till rysk oljeexport.

Det här är särskilt relevant för Europa och Sverige eftersom en stor del av den ryska oljeexporten passerar Östersjön.

För Sverige handlar skuggflottan därför inte bara om sanktioner mot Ryssland, utan också om säkerhet och miljörisker i närområdet.

Rysslands oljeindustri är redan pressad

Den amerikanska lagen kommer dessutom i ett läge där den ryska oljeindustrin redan utsätts för hård press.

Rysslands råoljeproduktion låg enligt IEA i augusti omkring 8,36 miljoner fat om dagen, omkring 940 000 fat mindre än i januari.

Ukrainska attacker har samtidigt träffat raffinaderier, terminaler och annan rysk oljeinfrastruktur.

Rysslands intäkter från export av fossila bränslen föll också från juli till augusti.

Det innebär att USA inte skulle lägga det nya ekonomiska trycket på ett opåverkat energisystem.

Hurbra har tidigare skrivit om hur Rysslands oljeproduktion pressats kraftigt under 2026.

Om stora kunder dessutom börjar kräva större rabatter kan effekten på de ryska statsintäkterna bli betydande.

Men för hårda sanktioner kan ge dyrare olja

Det finns samtidigt en stor komplikation för USA.

Världsmarknaden för olja är redan ansträngd.

Brentoljan har åter handlats över 100 dollar per fat och marknaden präglas av osäkerhet kring Mellanöstern och tillgången från Persiska viken.

Om amerikanska åtgärder snabbt får flera miljoner fat rysk olja att försvinna från marknaden kan priset stiga ytterligare.

Då drabbas inte bara Ryssland.

Amerikanska och europeiska konsumenter kan få högre bränslepriser samtidigt som företag får högre transportkostnader.

Ett kraftigt stigande oljepris kan dessutom delvis hjälpa Ryssland genom att höja värdet på den olja som Moskva fortfarande lyckas sälja.

Det är ett av skälen till att presidenten får möjlighet att justera tullnivåerna och ge undantag.

Washington vill pressa Rysslands intäkter utan att samtidigt skapa en ny global energichock.

Därför tvekar representanthuset

Det breda stödet i senaten betyder alltså inte att vägen genom representanthuset är enkel.

En av de stora invändningarna är just presidentens omfattande tullmakt.

Vissa demokrater oroar sig för att åtgärderna ska driva upp priser och inflation i USA.

Det finns också oro över att presidenten själv får stor frihet att avgöra vilka länder som ska straffas hårdast och vilka som ska få undantag.

Även republikaner har pekat på risken för handelspolitiska konsekvenser.

Samtidigt är trycket stort från dem som anser att Ryssland fortfarande får in alltför stora oljeintäkter trots flera års sanktioner.

Nästa vecka blir därför särskilt viktig.

Representanthuset går då in i en kort session före valuppehållet. Om lagen inte tas upp där kan frågan skjutas fram ytterligare.

Stor betydelse för Ukraina

För Ukraina kan sanktionspaketet bli ett av de starkaste ekonomiska påtryckningsmedlen mot Ryssland under hela kriget.

Västvärlden har redan infört mycket omfattande finansiella sanktioner.

Det som varit svårare är att komma åt den handel som flyttats från Europa till Asien.

Kina och Indien har tagit över en stor del av den ryska oljeexport som tidigare gick till väst.

Den nya lagen försöker därför flytta fokus från själva Ryssland till dem som fortsätter ge Moskva en marknad.

Det är en betydligt mer offensiv modell.

Om USA lyckas få stora köpare att minska sina inköp eller kräva större rabatt kan det slå direkt mot den ryska statens möjligheter att finansiera kriget.

Europa kan också hamna i ett känsligt läge

Europa är inte helt frikopplat från rysk energi.

EU köper fortfarande rysk gas, både genom pipelines och som LNG.

Rysk gas motsvarar fortfarande omkring 12 procent av EU:s gasbehov.

Det innebär att vissa europeiska länder i teorin kan hamna under amerikansk press beroende på hur lagen tillämpas och vilka länder som klassas som de största köparna.

Det är däremot för tidigt att säga att EU eller specifika EU-länder automatiskt kommer att utsättas för 100-procentiga tullar.

Lagstiftningen lämnar stort utrymme för både tolkning och undantag.

Det kan ändå skapa en ny konfliktlinje mellan Washington och de europeiska länder som fortfarande är beroende av rysk gas.

Sverige påverkas främst genom säkerhet och energipriser

Sverige tillhör inte de stora köpare av rysk energi som lagen främst riktar in sig på.

Den svenska betydelsen ligger i stället framför allt på tre områden.

Det första är säkerhetspolitiken.

Sverige har tillsammans med andra EU-länder drivit på för hårdare åtgärder mot Rysslands energiintäkter och mot skuggflottan i Östersjön.

Det andra är risken kring sjöfarten.

Fler sanktioner mot fartyg, mellanhänder och finansiering kan påverka trafiken med rysk olja genom Östersjön – ett område där svenska myndigheter redan följer både säkerhets- och miljöriskerna.

Det tredje är oljepriset.

Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas snabbt av stora rörelser på den internationella oljemarknaden.

Om de amerikanska sanktionerna leder till ytterligare prisuppgång kan effekten märkas i svenska bensin- och dieselpriser, transportkostnader och inflation även om Sverige självt inte träffas av några amerikanska tullar.

Lindsey Grahams sista stora sanktionsprojekt

Lindsey Graham blev under sina sista månader en av de främsta drivkrafterna bakom lagstiftningen.

Han hade länge förespråkat mycket hårdare ekonomiskt tryck mot både Ryssland och de länder som fortsatte köpa rysk energi.

Den 10 juli 2026 nåddes en överenskommelse med Vita huset kring paketet.

Graham avled dagen därpå.

Hans syster Darline Graham tog senare över senatsplatsen och arbetet med paketet fortsatte. Lagen fick därefter hans namn.

Även Iran ingår i lagstiftningen. Paketet förlänger Iran Sanctions Act med fem år, till 2031.

Men den politiskt och ekonomiskt tyngsta delen är fortfarande den som riktas mot Rysslands energiintäkter.

Representanthuset avgör vad som händer nu

USA har redan gått betydligt längre än många tidigare sanktioner genom att rikta hotet direkt mot de länder som håller den ryska energiexporten igång.

Senaten har sagt ja.

Donald Trump stöder paketet.

Det som återstår är i första hand representanthuset.

Om ledamöterna godkänner senatens text utan ändringar kan lagen snabbt gå vidare till presidentens underskrift.

Men innan dess återstår en politiskt känslig fråga: är kongressen beredd att riskera handelskonflikter med några av världens största ekonomier för att ytterligare strypa Rysslands oljeintäkter?

Det är där den verkliga kraften i lagen ligger.

Inte i de 500-procentiga tullarna på den begränsade ryska import som fortfarande kan nå USA – utan i möjligheten att tvinga stora länder att välja mellan fortsatt handel med rysk energi och tillgång till den amerikanska marknaden.