Rysslands oljeproduktion väntas falla till den lägsta nivån sedan 2009. I ett nytt regeringsutkast sänks prognosen för 2026 till motsvarande omkring 9,88 miljoner fat per dag, samtidigt som ukrainska drönarattacker slår mot raffinaderier och landet tvingats begränsa exporten av bränsle. Tillsammans med västs sanktioner börjar kriget nu lämna allt tydligare avtryck i en av den ryska statens viktigaste inkomstkällor.
Den nya prognosen innebär att Ryssland väntas producera omkring 494,2 miljoner ton olja och gaskondensat under året.
Det är nästan 17 miljoner ton mindre än regeringen räknade med så sent som i maj och omkring 17,2 miljoner ton mindre än produktionen under 2025.
Om prognosen blir verklighet hamnar Ryssland ungefär på samma nivå som 2009, då produktionen uppgick till drygt 494 miljoner ton.
Siffrorna är ännu inte slutgiltiga. De ingår i ett regeringsutkast som väntas ligga till grund för den ryska statsbudgeten och som ska fastställas senare i september.
Men utvecklingen är redan tydlig: den ryska oljeindustrin pressas från flera håll samtidigt.
Oljeproduktionen väntas minska med över tre procent
Nedgången från omkring 511,4 miljoner ton 2025 till 494,2 miljoner ton i den nya prognosen motsvarar en minskning på ungefär 3,4 procent.
Det kan verka måttligt för en av världens största oljeproducenter, men förändringen är betydande eftersom den kommer efter flera år där Moskva lyckats hålla stora delar av sin oljeexport igång trots sanktioner och krig.
Samtidigt sker en tydlig förändring i vad Ryssland exporterar.
Den ryska regeringen räknar med att råoljeexporten kan öka från omkring 230,8 miljoner ton 2025 till 244,7 miljoner ton 2026.
Exporten av färdiga oljeprodukter, som bensin och diesel, väntas däremot falla kraftigt.
Prognosen pekar på omkring 98,5 miljoner ton oljeprodukter under 2026, jämfört med 125,8 miljoner ton året före. Det motsvarar ett tapp på omkring 22 procent.
Att råoljeexporten samtidigt kan stiga är en viktig del av utvecklingen.
När raffinaderier får problem kan mindre av oljan förädlas inom Ryssland. Mer råolja måste då i stället skickas direkt ut ur landet.
Det betyder att Ryssland fortfarande kan exportera stora mängder olja, men att energisystemet blir mindre flexibelt och mer beroende av fungerande hamnar, pipelines, fartyg och utländska köpare.
Ukrainska drönare slår mot raffinaderierna
En av de största förändringarna under 2026 är omfattningen av Ukrainas attacker mot rysk energiinfrastruktur.
Ukrainska långdistansdrönare har vid upprepade tillfällen slagit mot raffinaderier, oljedepåer och andra anläggningar långt inne på ryskt territorium.
Ett exempel är attacken mot området kring Nizjnekamsk i Tatarstan, som Hurbra tidigare rapporterat om i artikeln om den ukrainska drönarattacken långt inne i Ryssland.
Attackerna påverkar framför allt Rysslands möjlighet att raffinera råolja till bensin, diesel och andra produkter.
Internationella energibedömningar har samtidigt sänkt prognoserna för den ryska oljeproduktionen och pekat på attacker mot raffinaderier, lager och transportinfrastruktur som en viktig del av förklaringen.
Under sommaren låg den ryska råoljeproduktionen dessutom klart under landets tillåtna OPEC+-nivå.
Det talar för att den svagare produktionen inte enbart beror på frivilliga begränsningar inom oljekartellens överenskommelser.
Rysslands vice premiärminister Aleksandr Novak har också medgett att produktionen varit lägre än i början av året och hänvisat till oplanerat underhåll vid raffinaderier.
I praktiken har flera sådana produktionsstopp sammanfallit med ukrainska attacker.
Bensinbrist har blivit ett problem på hemmaplan
Effekterna märks inte längre bara i exportstatistiken.
Ryssland har under sommaren och sensommaren fått tydliga problem med tillgången på bensin.
I slutet av augusti låg produktionen vid landets raffinaderier på omkring 80 000 ton bensin om dagen, samtidigt som den inhemska efterfrågan låg runt 115 000 ton.
Den egna produktionen motsvarade därmed bara ungefär 70 procent av behovet.
Flera stora raffinaderier hade då tvingats stoppa eller minska produktionen efter attacker, bland annat anläggningar i Perm, Nizjnij Novgorod och Jaroslavl.
Ryssland har försökt kompensera genom import och genom att hålla mer bränsle kvar på den egna marknaden.
På vissa håll har det samtidigt rapporterats om köer, begränsad försäljning och regionala problem med tillgången.
Trots import och exportrestriktioner har den tillgängliga bensinen periodvis inte räckt till för hela den inhemska efterfrågan.
Det är ett ovanligt problem för ett land som själv är en av världens största oljeproducenter.
Exporten av oljeprodukter har rasat
Problemen vid raffinaderierna syns också tydligt i exporten.
Den sjöburna exporten av ryska oljeprodukter föll kraftigt under juli jämfört med både månaden före och samma period året innan.
Utvecklingen sammanföll med omfattande oplanerade stopp vid flera raffinaderier efter ukrainska attacker.
Den ryska regeringen har därför infört och förlängt restriktioner för exporten av bland annat bensin och vissa andra bränslen.
Syftet är att hålla mer bränsle kvar i landet och stabilisera den inhemska marknaden.
Problemet för Moskva är att förädlade oljeprodukter normalt kan säljas med högre värde än råolja.
När mindre olja kan raffineras hemma förlorar Ryssland därför inte nödvändigtvis exportvolymen direkt, men landet får svårare att maximera värdet av varje producerat fat.
EU:s sanktioner pressar oljehandeln
Samtidigt fortsätter väst att försöka göra den ryska oljeexporten dyrare och mer komplicerad.
Sedan invasionen av Ukraina har EU förbjudit stora delar av den direkta importen av rysk olja och infört sanktioner mot företag, fartyg och finansiella aktörer som hjälper Moskva att kringgå restriktionerna.
Under 2026 har sanktionerna riktats allt mer mot den så kallade skuggflottan, en stor grupp äldre tankfartyg som används för att transportera rysk olja utanför de traditionella västerländska handels- och försäkringssystemen.
EU:s senaste åtgärder mot den ryska energisektorn finns samlade i EU:s 21:a sanktionspaket mot Ryssland.
Sanktionerna har inte stoppat den ryska oljeexporten.
I stället har Ryssland flyttat en stor del av handeln från Europa till framför allt Kina och Indien.
Det innebär att landet fortfarande har stora kunder, men också att beroendet av ett mindre antal köpare har ökat.
Hurbra har tidigare gått igenom den ekonomiska betydelsen av dessa handelsrelationer i guiden Vilka länder hjälper Ryssland?.
Pressen handlar inte om att Ryssland får slut på olja
Det är viktigt att skilja mellan problem i energisystemet och faktisk brist på ryska oljereserver.
Ryssland har fortfarande mycket stora olje- och gasresurser och kommer även med den lägre prognosen att vara en av världens största producenter.
Det nya är i stället att flera delar av systemet pressas samtidigt.
Raffinaderier slås ut eller tvingas till stopp. Exporten av färdiga oljeprodukter minskar. Bensin måste i vissa fall importeras. Samtidigt utsätts fartyg, handelsbolag och finansiering för allt hårdare sanktioner.
När Ryssland dessutom måste exportera mer råolja i stället för färdiga produkter ökar belastningen på den infrastruktur som fortfarande fungerar.
Det gör energisystemet känsligare för nya störningar.
Olje- och gasintäkterna är redan lägre
Utvecklingen är särskilt viktig eftersom olje- och gasindustrin fortfarande är central för den ryska statsbudgeten.
Under årets första sju månader uppgick Rysslands olje- och gasintäkter till omkring 4 595 miljarder rubel.
Det var ungefär 17 procent mindre än under motsvarande period 2025.
En stor del av nedgången förklaras av lägre oljepriser, inte direkt av ukrainska drönarattacker.
Det går därför inte att räkna fram ett visst bortfall i den ryska statsbudgeten och tillskriva det Ukraina.
Men utvecklingen går åt samma håll på flera fronter.
Lägre förväntad produktion, mindre export av raffinerade produkter, kostnader för reparationer, importbehov och sanktioner mot transporterna sammanfaller med redan svagare olje- och gasintäkter.
Det är betydelsefullt för en stat som samtidigt finansierar ett långvarigt och mycket dyrt krig.
Kriget flyttar längre in i den ryska ekonomin
Under krigets första år låg mycket av den ekonomiska diskussionen kring om västs sanktioner skulle kunna stoppa den ryska oljeexporten.
Det skedde inte.
Ryssland lyckades hitta nya köpare, bygga upp alternativa handelsvägar och fortsätta exportera stora mängder råolja.
Den utvecklingen gäller fortfarande.
Men Ukrainas ökade förmåga att slå mot raffinaderier och energiinfrastruktur inne i Ryssland har förändrat situationen.
När ett raffinaderi skadas påverkas inte bara en militär eller industriell anläggning. Det kan slå mot bensinproduktionen, exporten av diesel och andra bränslen, transportkapaciteten och i förlängningen hur mycket råolja som kan tas om hand.
Det är samma bredare utveckling som gjort att kriget allt tydligare flyttats från fronten till rysk infrastruktur och ekonomi, något Hurbra också följt i genomgången Hur går det i kriget i Ukraina?.
Den nya oljeprognosen är därför inte ett bevis på att Rysslands energisektor håller på att kollapsa.
Men tillsammans med bensinbristen, raffinaderistoppen och den kraftigt minskade exporten av oljeprodukter är den ytterligare ett tecken på att kostnaden för kriget börjar bli allt svårare att hålla borta från den ryska oljeekonomin.