USA:s kongress har godkänt ett omfattande nytt sanktionspaket mot Ryssland. Paketet kan innebära tullar på upp till 100 procent mot stora köpare av rysk olja och gas, med Kina och Indien i centrum. Samtidigt riskerar åtgärden att öppna en ny handelskonflikt mellan USA och några av världens största ekonomier.

USA:s representanthus röstade den 16 september med 262 röster mot 159 för att godkänna den version av sanktionspaketet som senaten redan har antagit.

Det betyder att behandlingen i kongressen är klar. Förslaget går nu vidare till president Donald Trump för underskrift.

Vita huset har tidigare meddelat att administrationen stödjer den version som kongressen nu antagit. På morgonen den 17 september svensk tid finns däremot ännu ingen bekräftelse på att Trump faktiskt har skrivit under lagen.

Det mest långtgående inslaget handlar inte om ytterligare sanktioner direkt mot ryska företag. USA skapar också ett verktyg för att slå mot de länder som fortsätter köpa stora mängder rysk energi.

Tullarna kan nå 100 procent.

Så fungerar de nya tullarna

Om Trump skriver under ska USA inom 30 dagar kunna höja tullarna på varor från vissa länder som fortsätter med omfattande köp av rysk råolja eller naturgas.

Tullnivån ska enligt den antagna lagtexten vara högre än noll och kan sättas så högt som 100 procent.

Det betyder att 100 procent är den högsta möjliga nivån, inte att samtliga berörda länder automatiskt får en 100-procentig tull.

Presidenten får också betydande handlingsutrymme. Undantag kan ges om presidenten skriftligen bedömer att det ligger i USA:s nationella intresse.

Åtgärd	Vad paketet innebär
Direkt import från Ryssland	Tullar på upp till 500 procent
Stora köpare av rysk olja och gas	Tullar på över noll och upp till 100 procent
Ryska banker	Nya obligatoriska sanktioner
Rysk skuggflotta	Fartyg och stödaktörer kan sanktioneras
Undantag	Presidenten kan göra undantag av nationella säkerhets- och intresseskäl

Det som gör tredjelandstullarna särskilt kraftfulla är att de inte enbart gäller den ryska oljan eller gasen.

Om ett land omfattas kan den nya tullsatsen läggas på alla varor som USA importerar därifrån. Tullen läggs dessutom ovanpå andra befintliga amerikanska tullar.

Den fullständiga amerikanska lagtexten till H.R. 5334 beskriver också återkommande kontroller av vilka länder som uppfyller kriterierna.

Kina och Indien hamnar i centrum

Kina och Indien nämns inte i lagtexten som länder som automatiskt ska träffas av 100-procentiga tullar.

Deras mycket stora köp av rysk energi gör dem ändå centrala för den nya sanktionspolitiken.

Kina var i augusti världens största köpare av ryska fossila bränslen med import till ett värde av omkring 8,4 miljarder euro. Indien låg tvåa på omkring 4,8 miljarder euro.

Råolja stod för merparten av köpen i båda fallen.

Sedan västländerna började införa omfattande oljeåtgärder mot Ryssland i slutet av 2022 har Kina och Indien tagit en mycket stor del av den ryska råolja som tidigare kunde säljas på andra marknader.

Kina har under perioden stått för omkring hälften av den ryska exporten av råolja, medan Indien stått för drygt en tredjedel.

Det är bakgrunden till den amerikanska strategin.

I stället för att endast försöka hindra ryska producenter och banker vill USA kunna höja kostnaden för de länder som fortsätter ge Ryssland tillgång till stora exportmarknader.

Hurbra har tidigare gått igenom vilka länder som hjälper Ryssland och hur stödet ser ut.

Kan pressa Rysslands viktigaste intäkter

Olja och gas är fortfarande en mycket viktig del av den ryska statens ekonomi.

Rysslands budget för 2026 räknar med omkring 8,92 biljoner rubel i olje- och gasintäkter. Det motsvarar ungefär en femtedel av de totala budgetinkomsterna.

De nya amerikanska åtgärderna kan slå mot dessa pengar på flera sätt.

Det mest direkta är att stora köpare minskar sina inköp av rysk energi för att undvika risken för kraftigt högre tullar på sin export till USA.

Men Ryssland behöver inte förlora hela försäljningen för att effekten ska bli märkbar.

Om kinesiska eller indiska företag bedömer att handeln med rysk olja har blivit mer riskfylld kan de kräva större rabatter. Ryssland kan då fortsätta exportera olja, men få mindre betalt för varje fat.

Pressen kommer samtidigt i ett läge där Rysslands oljeproduktion redan väntas falla kraftigt under 2026.

Skuggflottan blir ett annat mål

Sanktionspaketet innehåller också nya åtgärder mot den så kallade ryska skuggflottan.

Den består av fartyg och kringliggande bolagsstrukturer som har använts för att fortsätta transportera rysk olja trots västvärldens sanktioner och pristak.

Paketet gör det möjligt att rikta åtgärder mot fartyg med bristande försäkring och mot företag och personer som äger, driver, försäkrar eller på annat sätt hjälper de aktuella fartygen.

I augusti transporterades omkring 52 procent av Rysslands sjöburna oljeexport med fartyg som redan stod under sanktioner. För råolja var andelen ännu större.

USA försöker alltså angripa både efterfrågan på rysk energi och själva systemet som gör exporten möjlig.

Ryska storbanker omfattas

Även finanssektorn träffas.

Bland de institutioner som omfattas finns Rysslands centralbank samt Sberbank, VTB och Gazprombank.

Lagen öppnar också för åtgärder mot utländska finansinstitut som genomför betydande transaktioner med utpekade ryska banker.

Det kan i praktiken göra det svårare för företag utanför Ryssland att genomföra betalningar kopplade till handel med landet.

Risken för amerikanska sanktioner kan vara tillräcklig för att banker ska avstå från vissa affärer även när de tekniskt sett fortfarande skulle kunna genomföras.

Sanktionerna kan också pressa upp oljepriset

Det finns samtidigt en ekonomisk komplikation.

Om stora länder snabbt skär ned sina ryska oljeinköp försvinner en del av utbudet från den internationella marknaden.

Det kan driva upp oljepriset.

För Ryssland innebär det att lägre exportvolymer delvis kan kompenseras av ett högre pris på de fat som fortfarande säljs.

Den risken är särskilt viktig när energimarknaden redan är känslig för konflikterna kring Iran och Hormuz.

Analysgruppen CREA uppskattar att högre globala olje- och gaspriser under de senaste sex månaderna har ökat Rysslands sjöburna energiintäkter med omkring 31 miljarder euro jämfört med vad tidigare marknadspriser pekade mot.

Det är en uppskattning, men illustrerar problemet för USA och andra länder som försöker minska Moskvas inkomster.

Sanktionerna behöver pressa ned värdet på Rysslands export utan att samtidigt få det globala energipriset att stiga så mycket att en del av effekten försvinner.

Kan bli en mycket större handelskonflikt

Den andra stora risken finns utanför Ryssland.

USA importerade under 2025 kinesiska varor för omkring 309 miljarder dollar. Importen från Indien uppgick till omkring 104 miljarder dollar.

Om Washington skulle använda den högsta tillåtna tullnivån mot en stor del av denna handel blir konsekvenserna betydligt större än för den ryska energisektorn.

Amerikanska importörer skulle få högre kostnader. Leveranskedjor skulle kunna påverkas och de berörda regeringarna kan svara med egna handelspolitiska åtgärder.

En sanktion som formellt riktas mot Rysslands energifinansiering kan därmed utvecklas till en konflikt mellan USA, Kina och Indien.

Den risken är också en del av den politiska striden om lagen i Washington.

Splittrad omröstning i representanthuset

Förslaget fick stöd av en majoritet i representanthuset, men omröstningen gick inte strikt längs partigränserna.

203 republikaner, 58 demokrater och en oberoende ledamot röstade ja. 152 demokrater och sju republikaner röstade nej.

Kritiken från demokratiskt håll har bland annat handlat om hur omfattande tullbefogenheter presidenten får och möjligheten för presidenten att samtidigt göra undantag.

Förespråkarna har i stället framhållit behovet av ett ekonomiskt verktyg som kan påverka länder som fortsätter finansiera Rysslands export genom stora energiinköp.

Senaten hade tidigare antagit paketet med röstsiffrorna 86–11.

Representanthuset godkände senatens version utan ytterligare ändringar. Därför krävs ingen ny förhandling mellan de båda kamrarna.

Upp till 500 procent på direkt rysk import

En annan del av paketet ger möjlighet till tullar på upp till 500 procent på varor som importeras direkt från Ryssland till USA.

Den siffran är högre än tredjelandstullarnas maximala 100 procent, men den ekonomiska betydelsen är mindre.

Den direkta handeln mellan USA och Ryssland är redan liten efter flera år av sanktioner och handelsrestriktioner.

USA importerade ryska varor för omkring 3,8 miljarder dollar under 2025.

Det är därför mekanismen mot länder som köper rysk energi som kan få klart störst internationell betydelse.

Nu väntar Trumps underskrift

Vita huset meddelade redan i juli att administrationen stödde den version som nu har passerat kongressen.

Presidentens rådgivare uppgav samtidigt att de skulle rekommendera Donald Trump att skriva under lagen om den kom till hans bord i den formen.

Det har den nu gjort.

Någon bekräftad underskrift fanns ännu inte på morgonen den 17 september svensk tid.

Om Trump skriver under börjar flera av de centrala tidsfristerna löpa, däribland 30-dagarsperioden innan vissa av de nya tullåtgärderna kan börja användas.

Den avgörande frågan blir därefter hur hårt Vita huset väljer att använda befogenheterna.

Med lägre tullar och omfattande undantag kan verktyget främst fungera som påtryckning i förhandlingar. Med tullar nära taket på 100 procent mot stora ekonomier får beslutet en helt annan räckvidd.

Då handlar det inte längre bara om att försöka minska Rysslands inkomster från kriget i Ukraina.

Det kan samtidigt bli början på en ny omfattande handelskonflikt mellan USA och några av världens viktigaste ekonomier.