USA:s privata sektor växer i den snabbaste takten på mer än fem år. Samtidigt skjuter företagens kostnader i höjden och Federal Reserve signalerar att fler räntehöjningar sannolikt behövs. Kombinationen kan hålla uppe räntorna globalt, stärka dollarn och sätta ytterligare press på den svenska kronan.

Aktiviteten i den amerikanska ekonomin har fått ny fart under september. S&P Globals preliminära komposit-PMI steg från 56,0 i augusti till 58,4 i september, den högsta nivån sedan juli 2021.

Ett PMI över 50 innebär att aktiviteten ökar. Septembervärdet visar alltså en mycket stark expansion inom den privata sektorn, men ska inte förväxlas med att USA:s BNP faktiskt har vuxit med motsvarande takt.

S&P Global bedömer däremot att PMI-nivån är förenlig med en annualiserad ekonomisk tillväxt på omkring 5 procent.

Nya order ökar snabbt

Det är inte bara den samlade aktiviteten som stiger.

Indexet för nya order ökade från 55,2 till 58,2, den högsta nivån sedan mars 2022. Samtidigt har företagens orderstockar vuxit till den högsta nivån sedan maj samma år.

Det pekar på fortsatt stark efterfrågan i den amerikanska ekonomin.

Men de starka siffrorna kommer med en baksida.

Företagens insatspriser steg kraftigt från 59,9 i augusti till 66,4 i september. Det är den högsta nivån sedan oktober 2022 och signalerar ett snabbt ökande kostnadstryck.

Företagen rapporterar samtidigt större leveransproblem och begränsad kapacitet. Högre energi- och transportkostnader bidrar också till pressen.

Det innebär att den starka efterfrågan riskerar att göra det svårare för inflationen att fortsätta nedåt.

Fed-ledamot: Fler höjningar lär behövas

De nya siffrorna kommer bara en vecka efter att Federal Reserve höjde räntan den 16 september med 0,25 procentenheter till intervallet 3,75–4,00 procent.

Nu ger Fed-guvernören Michael Barr ytterligare stöd åt den hökaktiga linjen.

Barr sade den 23 september att den amerikanska ekonomin fortsätter att växa starkt, att arbetsmarknaden är stabil och att inflationen fortfarande ligger över Feds mål på 2 procent.

Han konstaterade också att inflationsriskerna har ökat samtidigt som riskerna för arbetsmarknaden minskat.

I sitt officiella tal hos Federal Reserve säger Barr att ytterligare justeringar av penningpolitiken sannolikt kommer att behövas.

Han anger däremot inte exakt hur många räntehöjningar han vill se eller när de ska genomföras.

Barr är inte ensam. Efter Feds septembermöte signalerade 16 av 18 beslutsfattare minst ytterligare en räntehöjning före årets slut.

Amerikanska räntor kan hållas höga

Kombinationen av stark tillväxt, hög efterfrågan och stigande kostnader minskar utrymmet för Federal Reserve att snabbt börja sänka räntan igen.

Det påverkar inte bara USA.

Amerikanska statsobligationer fungerar som en central referens för räntemarknader världen över. Om investerarna räknar med att Fed håller räntan hög eller fortsätter höja kan även långräntorna i Europa påverkas uppåt.

USA:s långa marknadsräntor har redan varit under tydlig press. Hurbra har tidigare skrivit om hur den amerikanska tioårsräntan passerat 5 procent inför Feds senaste besked.

För hushåll och företag kan högre globala marknadsräntor bland annat slå mot kostnaden för lån och finansiering, även om utvecklingen i Sverige också styrs av inflationen och Riksbankens egen politik.

Dollarn får stöd

Ränteskillnaden mellan USA och Sverige är också viktig för valutamarknaden.

Feds styrränta ligger nu på 3,75–4,00 procent, medan Riksbankens styrränta är 1,75 procent.

Högre amerikanska räntor kan göra placeringar i dollar mer attraktiva och därmed stärka efterfrågan på den amerikanska valutan.

Dollarn har redan stärkts tydligt mot kronan under året. Den 17 september låg USD/SEK omkring 9,80 efter Feds höjning.

Om Federal Reserve fortsätter höja samtidigt som den svenska räntan ligger kvar på betydligt lägre nivåer kan ränteskillnaden ge ytterligare stöd åt dollarn.

Det är däremot ingen garanti för en svagare krona. Valutakurser påverkas även av bland annat svensk inflation, konjunktur, riskaptit och marknadens syn på Riksbankens kommande beslut.

Extra känsligt inför Riksbankens besked

Tidpunkten gör USA-siffrorna särskilt intressanta för svenska hushåll och sparare.

Riksbanken offentliggör sitt nya räntebesked den 24 september.

Den svenska centralbanken behöver väga utvecklingen i Sverige mot en omvärld där världens viktigaste centralbank åter har börjat höja räntan och där den amerikanska ekonomin visar få tecken på att bromsa in.

Den viktigaste signalen från USA är därför inte bara att ekonomin går starkt.

Problemet för Fed är att tillväxten nu kombineras med ett tydligt stigande kostnadstryck. Om det fortsätter ökar sannolikheten för att amerikanska räntor förblir höga längre än marknaden tidigare räknat med.

Det skulle kunna märkas långt utanför USA, både i globala obligationsräntor, dollarkursen och värdet på den svenska kronan.