USA har infört nya tullar på 50 procent på omkring 20 miljarder dollar i kanadensiska varor efter att förhandlingarna mellan länderna kollapsat i sista stund. Kanada lovar motsvarande motåtgärder. Bakom den dramatiska upptrappningen finns bland annat en strid om bilar, stål och hur den nordamerikanska frihandeln egentligen ska fungera.

Det nya amerikanska tullpaketet började gälla strax efter midnatt den 22 augusti och innebär en kraftig försämring av handelsrelationen mellan två länder vars ekonomier under årtionden har byggts allt tätare samman.

Tullarna omfattar omkring 20 miljarder dollar i kanadensisk export till USA. Det är bara en mindre del av den totala handeln över gränsen, men för de företag som träffas kan effekten bli omedelbar.

Kanadas premiärminister Mark Carney har samtidigt meddelat att Kanada ska svara ”dollar för dollar”.

Förhandlingarna såg ut att kunna lyckas

Det dramatiska är hur snabbt situationen förändrades.

Bara dagar innan tullarna började gälla beskrev Kanadas handelsminister Dominic LeBlanc parterna som mycket nära en uppgörelse. USA hade också skjutit upp införandet av tullarna från den 19 till den 22 augusti för att ge förhandlarna ytterligare tid.

En tänkbar överenskommelse skulle bland annat ha kunnat innebära lättnader för den kanadensiska bilindustrin samt lägre amerikanska tullar på stål och aluminium.

Men under de sista förhandlingstimmarna sprack samtalen.

Exakt vem som orsakade sammanbrottet är omstritt.

Carney har anklagat USA för att sent ha ändrat villkoren på ett sätt som Kanada uppfattade som både orättvist och ekonomiskt orimligt. Från amerikansk sida är bilden den motsatta. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer hävdar att Kanada backade från tidigare åtaganden och samtidigt krävde ytterligare eftergifter.

Det går därför inte att slå fast att en enda sida ensam fällde avtalet. Däremot står det klart att flera av de känsligaste frågorna fortfarande inte var lösta när tidsfristen löpte ut.

Bilar blev en av de stora stötestenarna

Bilindustrin visar varför handel mellan USA och Kanada är betydligt mer komplicerad än vanlig import och export.

En bil som säljs i USA kan innehålla komponenter som har korsat den amerikansk-kanadensiska gränsen flera gånger innan bilen är färdig.

En central konflikt i förhandlingarna handlade om hur mycket av bilens nordamerikanska innehåll som skulle räknas bort när tullarna beräknades.

Washington ville enligt Reuters framför allt ge lättnader för den del av en bil som faktiskt producerats i USA. Kanada ville även att kanadensiska och mexikanska komponenter skulle räknas in.

Det kan låta tekniskt, men skillnaden handlar om stora pengar för biltillverkarna.

Den nordamerikanska bilindustrin har i praktiken byggts som en gemensam produktionskedja. Om tullsystemet börjar behandla varje gränspassage som en separat kostnad riskerar hela modellen att bli dyrare.

De här varorna får 50-procentiga tullar

Den nya tullsatsen gäller inte all kanadensisk export till USA.

Bland de produkter som omfattas finns bland annat:

• vin och andra alkoholprodukter
• vissa mejerivaror
• cement
• möbler
• olika träprodukter
• kläder och textilier
• fiskeutrustning
• hockeyutrustning

Vissa viktiga exportvaror ligger däremot utanför just det här tullpaketet.

Energi, vissa kritiska mineraler, potash och flera andra råvaror omfattas av andra regler eller undantag. Stål, aluminium och bilar är också centrala delar av handelskonflikten, men de träffas i stor utsträckning av andra amerikanska tullsystem.

Det är därför missvisande att beskriva beskedet som en generell 50-procentig tull på all handel från Kanada.

50 procent kan göra en produkt nästan omöjlig att sälja

För enskilda företag är tullnivån desto mer dramatisk.

En amerikansk importör som tar in en vara värd 1 000 dollar kan i princip möta en extra tullkostnad på 500 dollar om produkten omfattas fullt ut.

Företaget kan försöka skicka tillbaka kostnaden till den kanadensiska leverantören genom lägre inköpspriser. Det kan också höja priset mot amerikanska kunder eller helt byta till en leverantör från ett annat land.

I praktiken delas kostnaden ofta mellan flera led.

För exportföretag med små marginaler kan en tull på 50 procent göra USA-marknaden olönsam nästan omedelbart.

Det är särskilt problematiskt för mindre kanadensiska företag inom exempelvis möbler, trävaror, livsmedel och drycker som inte lika enkelt kan flytta produktion eller snabbt hitta nya stora marknader.

Kanada lovar att slå tillbaka

Kanada har svarat genom att avbryta de aktuella förhandlingarna och lova motsvarande motåtgärder.

Carney har sagt att svaret ska motsvara de amerikanska åtgärderna ”dollar för dollar”.

Däremot ska man skilja det politiska beskedet från en färdig tullista. När de amerikanska tullarna trädde i kraft hade Kanada ännu inte offentliggjort alla detaljer kring exakt vilka amerikanska varor som ska träffas av de nya motåtgärderna.

Vilka produkter Ottawa väljer blir viktigt även politiskt.

Motåtgärder brukar ofta utformas så att de träffar amerikanska branscher och delstater där den politiska effekten blir så stor som möjligt, snarare än att bara spegla importen produkt för produkt.

USA är helt avgörande för Kanadas ekonomi

Handelsrelationen mellan länderna är enorm.

Under 2025 uppgick varuhandeln mellan USA och Kanada till omkring 720 miljarder dollar. USA importerade kanadensiska varor för ungefär 383 miljarder dollar och exporterade för omkring 337 miljarder.

För Kanada är beroendet särskilt stort.

Nästan tre fjärdedelar av landets varuexport går till USA.

Det betyder att även ett tullpaket som bara omfattar drygt fem procent av den kanadensiska exporten till USA kan få stor betydelse om konflikten fortsätter att växa.

Den största risken är därför inte nödvändigtvis de 20 miljarder dollar som träffas den 22 augusti.

Det är vad som händer härnäst.

Frihandelsavtalet ger inte längre samma trygghet

USA, Kanada och Mexiko har sedan 2020 haft frihandelsavtalet USMCA, efterföljaren till Nafta.

För företag har grundtanken varit att Nordamerika ska kunna fungera som en relativt sammanhängande marknad, där produktion och handel över gränserna sker med förutsägbara regler.

Den tryggheten har försvagats kraftigt.

De nya amerikanska tullarna kan träffa varor även om de annars uppfyller USMCA:s ursprungsregler. Samtidigt har USA inte velat ge avtalet någon ny långsiktig förlängning utan i stället låtit den fortsatta översynen bli ett återkommande förhandlingsverktyg.

Det gör företagens investeringar svårare att planera.

En fabrik som byggs i Ontario eller Michigan måste kunna räkna på kostnader och marknadstillträde många år framåt. Om tullnivåerna kan förändras snabbt efter politiska konflikter blir det betydligt svårare att avgöra på vilken sida av gränsen nästa investering ska göras.

Trump använder ett nästan hundra år gammalt tullvapen

De nya tullarna bygger på Section 338 i den amerikanska tullagen från 1930.

Bestämmelsen ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 50 procent mot länder som anses diskriminera amerikansk handel.

USA:s motivering är bland annat att Kanada missgynnar amerikanska produkter inom alkohol, mejerier och bilindustrin.

Den som vill läsa mer om själva lagstödet och varför Trump kan använda det hittar Hurbra:s guide om Trumps tullar mot Kanada och Section 338.

Det ovanliga är hur kraftfullt verktyget nu används mot Kanada – inte mot någon avlägsen geopolitisk motståndare, utan mot ett av USA:s allra närmaste ekonomiska och politiska partnerländer.

Det verkliga hotet är en långvarig spiral

Varken USA eller Kanada tjänar ekonomiskt på att successivt göra handeln över den gemensamma gränsen dyrare.

Kanadensiska exportörer riskerar att förlora försäljning. Amerikanska företag som importerar kanadensiska varor får högre kostnader. Företag med fabriker och leverantörskedjor på båda sidor får svårare att planera.

Och om Kanada nu svarar med lika stora tullar kan amerikanska exportföretag drabbas på motsvarande sätt.

Det gör den 22 augusti till mer än ännu en dag med nya tullsatser.

Fram till de sista förhandlingstimmarna fanns fortfarande en möjlighet att bromsa konflikten. Nu har USA gått från hot till faktiska 50-procentiga tullar, Kanada förbereder sitt svar och någon ny förhandlingsrunda är ännu inte klar.

För två ekonomier som under årtionden har byggt sin konkurrenskraft på en av världens mest integrerade handelsrelationer är just den osäkerheten sannolikt den dyraste delen av hela handelskriget.