Rumäniens båda kärnreaktorer i Cernavoda står fortfarande stilla efter de historiskt låga vattennivåerna i Donau. Nu försöker regeringen få tillbaka en av landets viktigaste elkällor genom akut muddring, extra vattenutsläpp och stora pumpar – samtidigt som torkan börjar få konsekvenser för energiförsörjningen i flera europeiska länder.

Rumänien försöker få mer vatten till Cernavoda

Situationen kring Cernavoda har stegvis förvärrats under sommaren.

Reaktor 1 stängdes kontrollerat den 28 juli när vattennivån i Donau blivit så låg att normal drift inte längre kunde upprätthållas med tillräckliga marginaler. Den 13 augusti stängdes även reaktor 2.

Därmed försvann omkring 1 400 megawatt kärnkraft ur det rumänska elsystemet.

Cernavodas två reaktorer står normalt för omkring 20 procent av Rumäniens elproduktion, vilket gör bortfallet mycket kännbart.

Regeringen har därför beslutat om en rad extraordinära åtgärder för att försöka öka mängden vatten som når området kring kärnkraftverkets intag.

Bland annat pågår akut muddring. En styrande konstruktion ska också användas för att leda mer vatten mot Donau–Svarta havet-kanalen och vidare mot Cernavoda.

Samtidigt släpper det statliga kraftbolaget Hidroelectrica ut extra vatten från magasin längs floden Olt.

Under fem dagar ska omkring 50 kubikmeter extra vatten per sekund släppas ut.

Myndigheterna håller dessutom vatten i kanalsystemet som en reserv och har högkapacitetspumpar redo om ytterligare åtgärder krävs.

Även den rumänska militären har deltagit i arbetet med mätningar, dykare och teknisk personal.

Tidigare under augusti sprängdes dessutom en bergformation bort i ett försök att påverka hur vattnet fördelas mellan olika delar av flodsystemet.

Donau har bara omkring en tredjedel av normalt flöde

Bakgrunden är ett extremt hydrologiskt läge.

Vid Baziaș, där Donau rinner in i Rumänien, uppmättes den 21 augusti ett flöde på omkring 1 300 kubikmeter per sekund.

Det normala långtidsgenomsnittet för augusti ligger omkring 3 900 kubikmeter per sekund.

Flödet är alltså bara ungefär en tredjedel av det normala.

Prognoserna pekar dessutom inte på någon snabb återgång till mer normala nivåer. Vattenföringen väntas ligga kvar nära 1 300 kubikmeter per sekund under flera dagar innan en mindre ökning kan komma.

Den som vill följa utvecklingen kan se de aktuella hydrologiska prognoserna för Donau hos de rumänska myndigheterna.

Ingen kärnkraftsolycka – reaktorerna är säkert avstängda

Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan den nuvarande situationen och en kärnsäkerhetsincident.

Cernavoda har inte drabbats av någon kärnkraftsolycka.

Reaktorerna har stängts av kontrollerat eftersom vattennivåerna blivit för låga för fortsatt normal produktion med de säkerhetsmarginaler som krävs.

Operatören Nuclearelectrica har betonat att de avstängda reaktorerna befinner sig i säkert tillstånd och att situationen inte innebär någon fara för personal, allmänhet eller miljö.

Problemet är i stället att kärnkraftverket behöver tillräckliga mängder vatten för att kunna producera el kontinuerligt.

Precis som annan kärnkraft är Cernavoda beroende av ett fungerande kylsystem och stabil tillgång till kylvatten under drift.

Rumänien har gått in i nationellt beredskapsläge

Bortfallet från Cernavoda kommer dessutom vid en särskilt besvärlig tidpunkt.

Rumänien har utlyst ett nationellt beredskapsläge för energisystemet under augusti eftersom elproduktionen har minskat kraftigt.

När även den andra reaktorn i Cernavoda stängdes uppskattade energidepartementet att landets importbehov under perioder med hög efterfrågan kunde nå omkring 2 300 megawatt.

Rumänien har betydande möjligheter att importera el från grannländerna och myndigheterna bedömer fortfarande att elsystemet är stabilt.

Det finns alltså inget besked om att landet står inför omfattande strömavbrott.

Men marginalerna har blivit mindre.

Samtidigt som kärnkraften har förlorat produktion har torkan även slagit mot vattenkraften. Det gör att en av de produktionsformer som normalt skulle kunna hjälpa till att kompensera bortfallet också är försvagad.

Kol-, gas- och vindkraft samt import får därför större betydelse.

Samma torka slår mot flera delar av Europas elsystem

Den större frågan är att Rumänien inte är ensamt.

Extremt låga vattennivåer har påverkat stora delar av Donau och flera länder i Centraleuropa och sydöstra Europa.

I Ungern har det stora kärnkraftverket Paks fått kraftigt försämrade produktionsförutsättningar på grund av vattenläget.

Paks står normalt för närmare hälften av Ungerns elproduktion och har under perioden haft bara en del av sin normala kapacitet tillgänglig.

Ungerska myndigheter har genom särskilda arbeten lyckats höja vattennivån lokalt och hoppas kunna återställa mer produktion om läget fortsätter förbättras.

Även Bulgariens kärnkraftverk Kozloduy har påverkats.

Där har effekten från en reaktor sänkts med omkring 120 megawatt på grund av de extrema förhållandena i Donau.

Operatören har beskrivit situationen som historiskt ovanlig.

Samtidigt har vattenkraften pressats i flera länder, bland annat i Serbien.

Kan pressa elpriserna om torkan fortsätter

Det är kombinationen som gör situationen särskilt känslig för Europas energimarknad.

En långvarig torka kan påverka kärnkraft genom sämre tillgång till kylvatten och vattenkraft genom minskade flöden och lägre nivåer i magasin och floder.

Om flera länder samtidigt förlorar produktion behöver de i högre grad importera el från sina grannar.

Det innebär större konkurrens om samma tillgängliga produktion.

På en sammankopplad europeisk elmarknad kan effekten spridas långt utanför det land där problemen ursprungligen uppstår.

Det betyder inte att Europa som helhet står inför en akut elbrist.

Men om torkan fortsätter samtidigt som efterfrågan är hög, vindkraften producerar svagt eller ytterligare kraftverk får problem kan reservmarginalerna minska snabbt.

I ett sådant läge ökar också risken för högre elpriser, framför allt i de delar av Europa som redan är starkt beroende av import.

Jakten på vatten blir också en energifråga

Cernavoda visar hur en extrem torka kan utvecklas från ett vattenproblem till ett energiproblem.

Rumänien försöker nu använda muddring, magasin, kanaler, tekniska konstruktioner och stora pumpar för att få tillräckligt mycket av Donau till ett kärnkraftverk som normalt producerar ungefär var femte kilowattimme i landet.

Samtidigt drabbas andra stora kraftverk längs samma flod.

Hur snabbt Cernavoda kan komma tillbaka beror därför inte bara på tekniken inne i kärnkraftverket.

Det avgörs i hög grad av vad som händer med Europas näst längsta flod under de kommande dagarna och veckorna.