Den amerikanska arbetsmarknaden överraskade rejält i oktober. USA skapade 165 000 nya jobb, långt fler än väntat, samtidigt som arbetslösheten sjönk till 4,1 procent. Beskedet fick amerikanska marknadsräntor och dollarn att stiga. Nu räknar investerare med en ökad sannolikhet för att Federal Reserve höjer styrräntan i december.

USA skapade 100 000 fler jobb än väntat

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn ökade med 165 000 personer i oktober, enligt den amerikanska statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS).

Ekonomerna hade i Reuters sammanställning räknat med 65 000 nya jobb. Utfallet blev därmed 100 000 högre än prognosen.

Även arbetslösheten utvecklades starkare än väntat. Den sjönk från 4,2 procent i september till 4,1 procent i oktober, trots att den amerikanska arbetskraften växte med 421 000 personer.

Dessutom reviderades jobbsiffrorna för augusti och september upp med sammanlagt 84 000 personer. Det betyder att arbetsmarknaden varit starkare under sensommaren och början av hösten än vad tidigare rapporter visat.

Den nya statistiken bryter därmed mot bilden av en arbetsmarknad med mycket svag jobbtillväxt. Under de föregående tolv månaderna hade USA i genomsnitt skapat omkring 48 000 jobb per månad.

Det är samtidigt viktigt att skilja på antalet nya jobb och arbetslösheten. Jobbtillväxten mäts genom en undersökning bland arbetsgivare, medan arbetslösheten baseras på en separat undersökning bland hushållen.

De fullständiga uppgifterna finns i BLS officiella arbetsmarknadsrapport för oktober.

Amerikanska räntor och dollarn steg

Finansmarknaden reagerade snabbt på den oväntat starka rapporten.

Räntan på amerikanska statsobligationer med två års löptid steg med omkring 0,06 procentenheter till 4,52 procent. Tioårsräntan ökade samtidigt med omkring 0,03 procentenheter till 4,87 procent.

Dollarindex, som mäter dollarns utveckling mot en grupp större valutor, steg med 0,7 procent.

På Wall Street var reaktionerna mer blandade. Enligt Reuters marknadsuppgifter omkring klockan 14.50 svensk tid hade tekniktunga Nasdaq stigit med 1,7 procent och breda S&P 500 med 0,6 procent. Dow Jones låg samtidigt 0,6 procent lägre.

Siffrorna är ögonblicksbilder från handeln och inte slutkurser för fredagen.

Att både marknadsräntor och dollarn steg speglar förväntningarna på en stramare amerikansk penningpolitik.

För aktiemarknaden är situationen mer komplicerad. En stark arbetsmarknad kan gynna konsumtionen och företagens försäljning. Samtidigt kan högre räntor göra det dyrare att finansiera investeringar och minska attraktionskraften hos aktier jämfört med räntebärande placeringar.

Marknaden räknar med ökad sannolikhet för Fed-höjning

Den viktigaste frågan efter jobbrapporten är vad siffrorna betyder för Federal Reserves nästa räntebeslut.

Vid centralbankens senaste möte den 27–28 oktober lämnades styrräntan oförändrad inom intervallet 3,75–4,00 procent.

Beslutet var inte enhälligt. Två ledamöter ville redan då höja räntan med 0,25 procentenheter, medan majoriteten föredrog att avvakta.

Fed har därmed redan visat att en ytterligare åtstramning är ett alternativ. Fredagens jobbrapport stärker argumenten för dem som anser att den amerikanska ekonomin fortfarande är tillräckligt stark för att tåla högre räntor.

Enligt Reuters ökade den marknadsprissatta sannolikheten för en räntehöjning vid decembermötet från 66,9 procent på torsdagen till omkring 76,8 procent efter jobbrapporten.

Det är en tydlig förändring, men inte ett besked om att räntan kommer att höjas.

Sannolikheten bygger på prissättningen på räntemarknaden och kan förändras när ny ekonomisk statistik publiceras.

Fed har dessutom två övergripande mål att väga mot varandra: hög sysselsättning och stabila priser. En stark arbetsmarknad minskar den omedelbara pressen att stimulera ekonomin, men centralbanken behöver också bedöma inflationen.

I Federal Reserves senaste räntebesked framgår att inflationen fortfarande bedöms vara för hög.

Nästa ordinarie räntemöte hålls den 8–9 december. Innan dess väntas nya viktiga besked:

• 10 november: USA:s konsumentprisstatistik för oktober.
• 4 december: Nästa amerikanska jobbrapport.
• 8–9 december: Federal Reserves räntemöte.

Särskilt inflationsstatistiken kan få stor betydelse för om marknadens nuvarande förväntningar håller.

Jobbökningen är stark – men arbetsmarknaden har svagheter

Bakom den totala ökningen på 165 000 jobb finns betydande skillnader mellan branscherna.

Störst uppgång noterades inom professionella tjänster och företagstjänster, där sysselsättningen ökade med omkring 70 000 personer.

Hälso- och sjukvården bidrog med 42 000 nya jobb, transport- och lagersektorn med 25 000 och tillverkningsindustrin med 19 000.

Samtidigt minskade antalet sysselsatta med omkring 13 000 inom hotell, restaurang och närliggande verksamheter. Byggbranschen tappade omkring 3 000 jobb.

En annan viktig uppgift är att antalet amerikaner som arbetar deltid trots att de vill arbeta mer ökade med 339 000 personer.

Totalt handlar det nu om ungefär 4,8 miljoner människor som arbetar ofrivillig deltid.

Det visar att sysselsättningen kan öka samtidigt som många fortfarande har svårt att få den arbetstid de önskar.

Även löneutvecklingen ger en mer nyanserad bild. Timlönerna steg visserligen med 0,4 procent under oktober, men årstakten sjönk från 3,2 till 3,1 procent.

Det är relevant för Fed eftersom löneutvecklingen kan påverka inflationstrycket, särskilt inom tjänstesektorn.

Arbetsmarknaden är alltså starkare än prognoserna antydde, men rapporten visar inte att alla delar av ekonomin utvecklas lika positivt.

Tidigare under hösten har även amerikanska arbetslöshetsansökningar och företagens rekryteringsvilja gett viktiga ledtrådar om utvecklingen.

Vad betyder jobbrapporten för svenska sparare?

En starkare dollar och högre amerikanska marknadsräntor kan få konsekvenser även i Sverige.

För den som äger amerikanska aktier eller USA-fonder kan en dollarförstärkning vara positiv. När tillgångarna räknas om till svenska kronor ökar deras värde om dollarn stiger, förutsatt att övriga förhållanden är oförändrade och placeringen inte är valutasäkrad.

Samtidigt kan högre amerikanska räntor pressa värderingarna på börsen, särskilt för bolag vars förväntade vinster ligger långt fram i tiden.

Det innebär att en starkare dollar och en svagare amerikansk aktiemarknad delvis kan motverka varandra för svenska fondsparare.

Även svenska marknadsräntor kan påverkas av utvecklingen i USA, men det finns ingen automatisk koppling mellan Federal Reserves beslut och svenska bolåneräntor.

Riksbanken fattar sina egna beslut utifrån svensk inflation, konjunktur och andra ekonomiska förhållanden.

Den som vill förstå sambanden närmare kan läsa om hur amerikanska räntor påverkar svenska sparare.

Inflationen blir nästa stora prövning

Oktobers jobbrapport stärker bilden av att den amerikanska ekonomin fortfarande har betydande motståndskraft.

För Federal Reserve innebär det att en räntehöjning i december nu framstår som mer sannolik enligt marknadens prissättning.

Men den starka jobbtillväxten är bara en del av beslutsunderlaget. De kommande inflationssiffrorna och ytterligare en arbetsmarknadsrapport kan fortfarande förändra bedömningen.

Fredagens siffror har därför flyttat förväntningarna på USA:s ränta, utan att avgöra vad centralbanken faktiskt kommer att göra den 9 december.