USA skapade nästan tre gånger fler jobb än väntat i augusti. Det fick marknaden att åter räkna mer med en räntehöjning från Federal Reserve i september. Under fredagen föll de stora amerikanska börsindexen och bitcoin samtidigt som USA-räntorna steg. För svenska sparare påverkas både fondinnehaven och risken i tillgångar som är känsliga för högre räntor.

Börsen ned och USA-räntorna upp den 4 september

Tvåårsräntan steg cirka fyra räntepunkter under dagen, motsvarande 0,04 procentenheter. Direkt efter jobbsiffrorna var rörelsen större: räntan nådde tillfälligt omkring 4,42 procent innan uppgången dämpades.

Börsnedgången var måttlig. S&P 500 avslutade fortfarande veckan omkring 0,1 procent upp och Nasdaq omkring 0,4 procent upp. Fredagens fall åt därmed upp en del av de tidigare uppgångarna, men gjorde inte hela veckan negativ.

Bitcoinuppgiften gäller rörelsen under fredagen. Kryptovalutan handlas även när aktiebörserna är stängda och har ingen gemensam börsstängning som motsvarar Wall Streets.

162 000 nya jobb när marknaden väntade 56 000

I den amerikanska jobbrapporten för augusti redovisade statistikmyndigheten BLS 162 000 nya jobb utanför jordbruket. Ekonomerna i Reuters prognossammanställning hade räknat med 56 000.

Även tidigare månader såg starkare ut efter revideringar. Juni och juli skrevs upp med sammanlagt 55 000 jobb. Julis tidigare rapporterade förlust på 23 000 jobb ändrades till en ökning med 21 000.

Arbetslösheten låg kvar på 4,1 procent samtidigt som arbetskraftsdeltagandet steg till 61,6 procent. Timlönerna ökade med 0,3 procent på månaden och 3,1 procent jämfört med ett år tidigare.

Det var framför allt skillnaden mot förväntningarna som överraskade. Rapporten ger inte ensam belägg för att hela arbetsmarknaden överhettas. Däremot försvagades bilden av en ekonomi där Fed måste vara försiktig med högre räntor för att undvika nya jobbförluster.

Från hopp om oförändrad ränta till större höjningsrisk

Torsdagens börsuppgång kom efter att Fed-ledamoten Christopher Waller öppnat för att lämna räntan oförändrad. Hans villkor var att kommande statistik skulle bekräfta fortsatt nedgång i inflationen.

Waller höll samtidigt dörren öppen för en höjning om prisutvecklingen tog ny fart. Marknaden hade alltså fått stöd för ett möjligt uppehåll, inte ett löfte om räntesänkningar.

Efter fredagens jobbrapport angav Reuters sammanställning av CME FedWatch en prissatt sannolikhet på omkring 58 procent för en höjning med 0,25 procentenheter i september. Dagen före låg den omkring 49 procent. Siffrorna beskriver marknadens förväntningar vid mättillfället och kan ändras när ny statistik kommer.

Feds målintervall ligger fortfarande på 3,50–3,75 procent. Tvåårsräntan på 4,37 procent är avkastningen på en amerikansk statsobligation, inte centralbankens styrränta. En eventuell höjning med 0,25 procentenheter skulle föra Feds intervall till 3,75–4,00 procent.

USA- och globalfonder påverkas genom både aktier och valuta

En svensk sparare behöver inte äga en ren USA-fond för att beröras. Många globalfonder har en stor del av kapitalet placerat i amerikanska aktier, där stora teknikbolag väger tungt.

I MSCI World var Nvidia, Apple och Microsoft de tre största innehaven vid utgången av augusti. Samma bolag kan också finnas bland de största innehaven i en USA-fond. Den som äger båda fondtyperna kan därför ha större exponering mot samma företag än fondnamnen antyder.

Hur mycket USA en globalfond innehåller beror på vilket index den följer eller hur förvaltaren placerar. Den egna fondens innehavslista och landfördelning är mer användbara än en generell procentsiffra för alla globalfonder.

För innehav utan valutasäkring tillkommer dollarkursen. Om dollarn stärks mot kronan blir amerikanska tillgångar mer värda räknat i kronor, allt annat lika. Det kan mildra ett börsfall. Om kronan i stället stärks mot dollarn kan valutaförändringen förstärka nedgången.

Ett förenklat räkneexempel visar skillnaden. Anta att ett amerikanskt innehav faller 0,4 procent i dollar:

• Om dollarn samtidigt stiger 1 procent mot kronan blir avkastningen cirka plus 0,6 procent i kronor.
• Om dollarn i stället faller 1 procent blir avkastningen cirka minus 1,4 procent i kronor.

Exemplet är hypotetiskt och före avgifter och skatt. Det visar valutaeffekten, inte hur en viss fond faktiskt utvecklades under fredagen. En fond med valutasäkring försöker minska den typen av påverkan.

Högre räntor kan pressa både aktier och obligationsfonder

Stigande räntor kan påverka aktier även innan företagens vinster förändras. När investerare får högre avkastning på obligationer ökar konkurrensen om kapitalet. Samtidigt kan högre avkastningskrav sänka dagens värdering av vinster som väntas långt fram i tiden.

Det gör tillväxtbolag känsliga, särskilt när en stor del av aktievärdet bygger på framtida vinster. För högt skuldsatta bolag tillkommer risken för dyrare finansiering när lån ska läggas om. Effekten beror på skuldernas villkor och när de förfaller.

Det betyder inte att alla teknikaktier eller räntekänsliga bolag måste falla samma dag. Bolagens egna resultat, värderingar och finansiering spelar också roll.

Även räntefonder kan tappa när marknadsräntorna stiger. Befintliga obligationer med fast ränta blir normalt mindre värda när nya placeringar erbjuder högre ränta. En fond med lång räntebindning påverkas vanligtvis mer än en med kort räntebindning, allt annat lika.

För svenska aktier och räntefonder beror påverkan på vilka marknader, valutor och finansieringsräntor innehaven är exponerade mot. En amerikansk räntehöjning innebär heller inte automatiskt att Riksbanken fattar samma beslut.

Bitcoin gav inget skydd mot fredagens ränteoro

Bitcoins fall under 80 000 dollar visar att kryptovalutan kan röra sig nedåt samtidigt som aktier när ränteförväntningarna ändras. Att kombinera aktiefonder med bitcoin innebär därför inte ett säkert skydd mot just den typen av marknadsoro.

Kryptopriser påverkas av flera faktorer och kan svänga kraftigt på kort tid. En enskild Fed-signal räcker inte för att förklara varje rörelse. Finansinspektionen framhåller också att kryptotillgångar ofta är svåra att värdera och innebär stor risk för förluster.

För fondspararen är det mer konkret att undersöka hur mycket USA, teknik och valutarisk portföljen innehåller, och när pengarna ska användas. Två fonder med liknande innehav ger mindre riskspridning än två fondnamn kan få det att verka.

Inflationssiffrorna kommer den 10 och 11 september

Nästa amerikanska handelsvecka blir kortare eftersom börserna är stängda på måndagen för Labor Day. Därefter kommer två prisrapporter före Feds möte den 15–16 september.

I juli låg CPI-inflationen på 3,4 procent i årstakt. Kärninflationen, där mat och energi räknas bort, var 2,5 procent. På månaden steg konsumentpriserna med 0,1 procent och kärnindex med 0,2 procent.

Fortsatt lägre underliggande inflation kan stärka argumenten för oförändrad ränta. Ett högre utfall än väntat eller tecken på att prisökningarna sprids kan stärka argumenten för en höjning. Marknadsreaktionen beror också på vad investerarna redan har räknat med.

CPI mäter konsumentpriser och PPI producentpriser. Feds inflationsmål utgår från ett annat mått, PCE, men båda rapporterna ger ny information inför septemberbeslutet. Jobbrapporten är nu publicerad. Prisstatistiken återstår innan Fed samlas den 15 september.