Trumpadministrationen planerar en massiv indragning av amerikanska affärs- och turistvisum för personer som efter inresan har sökt asyl i USA. Upp till 200 000 visum kan beröras, enligt uppgifter till AP. Om planen genomförs i den omfattningen skulle det bli den största samordnade visumindragningen i USA:s historia.
Åtgärden riktas mot personer som fått tillfälliga B-1-, B-2- eller kombinerade B1/B2-visum och därefter lämnat in en asylansökan i USA. Men konsekvenserna är mer komplicerade än att 200 000 människor plötsligt skulle kunna deporteras.
Ett återkallat visum innebär framför allt att det inte längre kan användas för att resa in i USA. För den som redan befinner sig i landet kan situationen däremot utvecklas till en betydligt mer omfattande juridisk strid.
Upp till 200 000 visum kan återkallas
Enligt AP:s uppgifter om den planerade massindragningen arbetar USA:s utrikesdepartement med att identifiera personer som har fått tillfälliga affärs- eller turistvisum och senare sökt asyl.
Upp till omkring 200 000 visum kan enligt nyhetsbyråns uppgifter omfattas.
Siffran har ännu inte bekräftats officiellt av utrikesdepartementet, och omfattningen kan förändras. Det är därför viktigt att skilja mellan administrationens plan och ett redan genomfört beslut för samtliga personer.
Visumen som granskas ska ha utfärdats under perioden 2016–2026.
B-1-visum används framför allt för tillfälliga affärsresor, medan B-2 bland annat används för turism, familjebesök och vissa medicinska resor. Många resenärer får ett kombinerat B1/B2-visum.
Trumpadministrationens argument är i grunden att personer som har fått ett sådant tillfälligt visum har uppgett att deras vistelse ska vara tillfällig. En senare asylansökan kan enligt administrationens synsätt väcka frågan om förutsättningarna för visumet fortfarande är uppfyllda.
En asylansökan är däremot inte olaglig
Det är här den juridiska konflikten börjar.
Amerikansk lag ger personer som befinner sig i USA möjlighet att söka asyl även om deras tidigare immigrationsstatus ser annorlunda ut. Att en person först rest in med turist- eller affärsvisum och senare söker asyl betyder därför inte automatiskt att personen har brutit mot lagen.
Det är heller inte ovanligt att omständigheter förändras efter en inresa. En politisk situation i hemlandet kan försämras, en person kan utsättas för hot eller ny information kan uppstå som påverkar möjligheten att återvända.
Administrationens åtgärd handlar därför inte om att förbjuda själva asylansökan. I stället använder man utrikesdepartementets långtgående rätt att återkalla ett redan utfärdat visum.
Det är en viktig skillnad som sannolikt kommer att bli central i kommande domstolsprocesser.
Vad händer om visumet dras in?
För personer som befinner sig utanför USA är konsekvensen relativt tydlig.
Ett återkallat visum kan inte längre användas för att resa till en amerikansk gränskontroll och begära inresa. Personen kan då behöva söka ett nytt visum och få sin situation prövad på nytt.
För den som redan befinner sig i USA är det betydligt mer komplicerat.
Ett amerikanskt visum är i första hand ett dokument som gör det möjligt att resa till USA och begära inresa. Det är inte samma sak som den immigrationsstatus en person har efter att ha blivit insläppt i landet.
Det betyder att återkallelsen av visumet inte automatiskt gör att personen omedelbart grips eller deporteras.
Samtidigt kan ett återkallat visum få stora konsekvenser. Amerikansk immigrationslag innehåller bestämmelser som kan göra visumåterkallelsen till grund för ett förfarande om avlägsnande ur landet.
En berörd person kan därför i praktiken hamna i en situation där den amerikanska staten försöker avlägsna honom eller henne samtidigt som en asylansökan fortfarande väntar på prövning.
200 000 indragna visum betyder inte 200 000 deportationer
Det är den kanske viktigaste skillnaden i hela beskedet.
Om administrationen verkligen återkallar omkring 200 000 visum innebär det inte att lika många människor automatiskt kommer att deporteras.
Personerna kan befinna sig i helt olika juridiska situationer.
Vissa kan redan ha lämnat USA. Andra kan ha ett pågående asylärende. Några kan senare ha fått en annan rättslig status, medan andra kan hamna i migrationsdomstol.
En asylsökande som riskerar att avlägsnas kan dessutom fortfarande försöka få skydd genom asylprocessen.
För läsare som vill förstå skillnaden mellan själva resetillståndet och rätten att faktiskt släppas in i USA finns också vår guide om varför Joan Capdevila nekades ESTA och hur USA:s inreseregler fungerar.
Utrikesministern har mycket stor makt över visum
Trumpadministrationen går in i striden med ett starkt juridiskt verktyg.
Den amerikanska immigrationslagen ger utrikesministern och amerikanska konsulära tjänstemän stor befogenhet att återkalla visum.
Dessutom är möjligheten att överklaga själva visumbeslutet i federal domstol kraftigt begränsad.
Det betyder att enskilda personer kan få svårt att få en domstol att ompröva just beslutet att dra in deras visum.
Men en massåtgärd mot en hel kategori människor öppnar en annan juridisk fråga.
Domstolar kan få avgöra om en hel policy får prövas
Under 2026 har amerikanska domstolar redan behandlat tvister om hur långt administrationen kan gå när den använder breda visumpolitiska åtgärder.
En federal domstol i Kalifornien har i ett tidigare mål gjort skillnad mellan att överklaga ett individuellt visumbeslut och att angripa en övergripande myndighetspolicy.
Det resonemanget kan bli betydelsefullt även här.
Motståndare till den nya planen kan försöka hävda att de inte ber domstolen att återställa ett visum för en viss person, utan att de angriper själva systemet där hundratusentals visum återkallas utifrån samma kriterium.
Andra domstolar har samtidigt gjort en striktare tolkning av lagens begränsningar för domstolsprövning.
Den första stora striden kan därför handla om något så grundläggande som om domstolarna över huvud taget får pröva policyn.
En kärnfråga blir varför personen söker asyl
Om domstolarna kommer vidare till själva sakfrågan väntar ytterligare en konflikt.
Administrationens linje är att ett tillfälligt affärs- eller turistvisum bygger på att resan är tillfällig. Om personen därefter ansöker om permanent skydd i USA kan staten hävda att grunden för visumet inte längre finns kvar.
Motargumentet är att kongressen samtidigt uttryckligen har gett människor som befinner sig i USA rätt att söka asyl.
Då uppstår frågan om staten generellt kan använda en sådan ansökan som skäl för att dra in ett visum, eller om varje persons omständigheter måste bedömas individuellt.
Den frågan blir särskilt känslig om någon kan visa att situationen i hemlandet förändrades först efter resan till USA.
Trumpadministrationen pressar visumsystemet från flera håll
Planen passar in i en bredare omläggning av USA:s migrationspolitik under Donald Trumps andra mandatperiod.
Administrationen har försökt använda både gränspolitiken, asylsystemet och den federala regeringens stora befogenheter över visum och inresa för att minska möjligheten att stanna i USA.
Samtidigt har flera breda åtgärder hamnat i domstol.
Så sent som i augusti stoppade en federal domare en annan Trumpadministrationspolicy kring visum efter att ha bedömt att utrikesdepartementet gått för långt genom att använda en generell regel i stället för individuell prövning.
Det avgör inte den nya striden. Den aktuella planen bygger delvis på andra bestämmelser och staten har särskilt starka befogenheter när det gäller att återkalla visum.
Men det visar hur snabbt även en presidentadministrations mest långtgående migrationsåtgärder kan förvandlas till komplicerade processer i federal domstol.
Nästa steg kan bli en historisk juridisk strid
Det mest dramatiska i planen är omfattningen.
Om upp till 200 000 affärs- och turistvisum verkligen återkallas samordnat skulle USA gå in på helt ny mark.
Men den praktiska effekten kommer att skilja sig kraftigt från person till person. Ett indraget visum stoppar möjligheten att använda just det visumet för en ny inresa. För människor som redan befinner sig i USA kan det samtidigt öppna dörren för ett utvisningsförfarande utan att deras rätt att begära asyl automatiskt försvinner.
Trumpadministrationen kan därför stå inför två parallella processer: en historiskt stor visumindragning och en lika principiell domstolsstrid om hur långt presidentens regering får gå när den använder visumsystemet för att påverka människor som redan har sökt skydd i USA.