Donald Trump öppnar åter dörren till direkt diplomati med Nordkorea. Den amerikanske presidenten säger att han planerar att träffa Kim Jong Un igen och hävdar samtidigt att Nordkorea har 57 kärnvapen. Beskedet kommer när USA redan börjat skruva ned delar av militärövningarna med Sydkorea, vilket väcker frågan om Trump förbereder en större kursändring.

Trump gav beskedet den 19 augusti och talade återigen varmt om sin personliga relation till Kim Jong Un. Något datum eller någon plats för ett nytt toppmöte är ännu inte fastställd, men om mötet blir av skulle det bli det fjärde mellan de två ledarna.

De träffades första gången i Singapore 2018, därefter i Hanoi 2019 och senare samma år vid den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea.

Den här gången är utgångsläget ett helt annat.

Nordkoreas kärnvapenarsenal har vuxit, landets robotsystem har utvecklats och Kim har samtidigt stärkt relationerna med både Ryssland och Kina. Trump försöker därför öppna en förhandlingskanal mot en motpart som står betydligt starkare än under deras första möten.

Trump: Nordkorea har 57 kärnvapen

I samband med beskedet sade Trump att Nordkorea har 57 mycket kraftfulla kärnvapen.

Siffran ska inte tolkas som ett verifierat exakt antal. Nordkorea offentliggör inte någon komplett redovisning av sin kärnvapenarsenal och externa bedömningar bygger på uppskattningar av bland annat produktionen av plutonium och höganrikat uran.

Trumps uppgift ligger däremot nära den senaste uppskattningen från svenska SIPRI.

Enligt SIPRI:s senaste sammanställning kan Nordkorea ha omkring 60 monterade kärnstridsspetsar och tillräckligt med klyvbart material för minst omkring 30 ytterligare.

Det betyder att frågan Trump nu försöker återföra till förhandlingsbordet har blivit betydligt svårare sedan de tidigare toppmötena.

USA har redan minskat militärövningarna

Trumps nya invit kommer samtidigt som USA har börjat minska delar av de gemensamma militärövningarna med Sydkorea.

Den stora övningen Ulchi Freedom Shield har kortats och vissa moment har dragits ned. Trump har beskrivit övningarna som dyra och samtidigt pekat på att de uppfattas som fientliga av Nordkorea.

Hurbra har tidigare skrivit om Trumps beslut att minska militärövningarna med Sydkorea.

Det är en viktig pusselbit i beskedet om ett nytt möte.

Trump väntar alltså inte med alla förändringar tills förhandlingarna börjar. USA har redan gjort en gest som Pyongyang under lång tid har efterfrågat.

Frågan blir vad Nordkorea i så fall är berett att ge tillbaka.

Fullständig kärnvapennedrustning allt mindre realistisk

Under Trumps första period i Vita huset var det uttalade målet att Nordkorea skulle avveckla sitt kärnvapenprogram.

Det målet finns formellt kvar, men möjligheten att nå dit snabbt framstår i dag som betydligt mindre.

Sydkoreas president Lee Jae Myung har tidigare beskrivit en möjlig stegvis modell där det långsiktiga målet fortfarande är kärnvapennedrustning, men där första steget i stället kan vara att stoppa fortsatt produktion av kärnmaterial och begränsa utvecklingen av långdistansrobotar.

Trump har enligt Lee visat öppenhet för att diskutera ett sådant upplägg.

Det skulle innebära en viktig förändring jämfört med tidigare försök. I stället för att kräva att Kim först lämnar ifrån sig sin arsenal kan USA försöka frysa utvecklingen på nuvarande nivå och därefter förhandla vidare.

Det är fortfarande långt från ett avtal. Men det är en modell som bättre speglar hur mycket Nordkoreas kärnvapenprogram har vuxit.

Vad vill Kim Jong Un få i utbyte?

Kim Jong Un har få skäl att ge upp kärnvapen utan stora motprestationer.

Nordkorea betraktar arsenalen som central för regimens överlevnad och har under senare år allt tydligare beskrivit landet som en permanent kärnvapenstat.

För Kim finns flera möjliga saker att kräva i en ny förhandling.

Sanktionslättnader är den mest uppenbara. Just sanktionerna blev en central konflikt under toppmötet i Hanoi 2019, där parterna misslyckades med att enas om hur mycket Nordkorea skulle avveckla i utbyte mot ekonomiska lättnader.

Minskade amerikansk-sydkoreanska militärövningar är ett annat möjligt krav. Där har Trump redan tagit ett steg.

Nordkorea kan också vilja få större politiskt erkännande av sin ställning och i praktiken tvinga USA att förhandla med landet som en kärnvapenmakt snarare än som ett land som först måste avveckla hela sin arsenal.

Ett nytt toppmöte är dessutom värdefullt för Kim i sig. Direkt förhandling med en amerikansk president stärker hans internationella status utan att Nordkorea behöver bryta sina nära relationer med Moskva eller Peking.

Sydkorea vill ha dialog men riskerar att hamna vid sidan

För Sydkorea är utvecklingen mer komplicerad.

President Lee Jae Myung försöker själv minska spänningarna och har öppnat för nya samtal med Nordkorea. Hans regering har också talat om behovet av en permanent fredsordning som på sikt kan ersätta vapenstilleståndet efter Koreakriget.

Hurbra har tidigare gått igenom Sydkoreas försök att öppna för en ny fredsprocess med Nordkorea.

Ett fungerande samtal mellan Trump och Kim kan därför ligga i Seouls intresse.

Samtidigt finns en tydlig risk.

Om Trump gör stora säkerhetspolitiska eftergifter direkt till Kim utan att Sydkorea är fullt involverat kan oron öka för hur långt USA är berett att gå för att nå en uppgörelse.

Militärövningarna är en viktig del av det amerikansk-sydkoreanska försvarssamarbetet. När de minskas blir därför frågan större än bara diplomati med Nordkorea.

Det handlar också om hur stark den amerikanska säkerhetsgarantin uppfattas i Seoul.

Ett nytt möte skulle inte likna Singapore 2018

När Trump och Kim möttes i Singapore fanns förväntningar på ett historiskt genombrott.

Åtta år senare är förutsättningarna betydligt hårdare.

Nordkorea har fler kärnvapen, bättre robotsystem och starkare strategiska relationer med andra stormakter. Samtidigt har USA mindre möjlighet att locka Kim med enbart ett prestigefyllt toppmöte.

Om Trump lyckas få till ett nytt möte blir den avgörande frågan därför sannolikt inte om Nordkorea omedelbart lämnar ifrån sig sina kärnvapen.

Den mer realistiska frågan är om USA kan få Kim att åtminstone bromsa fortsatt produktion och utveckling mot ekonomiska, militära eller politiska eftergifter.

Det skulle vara betydligt mindre dramatiskt än den fullständiga nedrustning Trump en gång talade om.

Men med en nordkoreansk arsenal som nu uppskattas till omkring 60 monterade kärnstridsspetsar kan även en kontrollerad frysning av programmet få stor betydelse för säkerhetsläget i hela regionen.